En 13-årig flicka sitter i en vit, hjärtformad soffa bredvid sin 20-årige make. Deras bröllop ska pågå i två dagar till, sedan ska hon flytta in i ett rum hos hans föräldrar i flyktinglägret i Libanon. Hennes kläder och tillhörigheter är redan där.
”Det här är våra traditioner, att man får barn tidigt och växer upp samtidigt som sina barn”, säger den blivande svärmodern till SVT.
Sarah, som flickan i heter, är bara en av alla syriska flyktingflickor som stått brud långt före sin 18-årsdag. Innan kriget bröt ut var det 13 procent av syriskorna som hade gifts bort som barn, en siffra som i flyktinggruppen nästan har tredubblats till 35 procent, enligt FN. Men många av äktenskapen registreras aldrig av myndigheter utan sker enbart religiöst.
”Våldtäkt används för att kontrollera familjer”
Enligt en metastudie som publicerades i Global Health Action i våras, är det inte bara den desperata fattigdomen som ligger bakom fenomenet att syriska flickor gifts bort allt tidigare. För många föräldrar är det en fråga om säkerhet – och heder. Flyktingarnas situation i Jordanien, Turkiet och Libanon är utsatt; för att ge döttrarna skydd mot sexuella övergrepp gifts de bort i tidiga tonåren.
Tanken är både att flickan genom äktenskapet får en manlig beskyddare och att släkten slipper riskera skammen som kommer med en våldtäkt. Den som har blivit våldtagen är inte längre oskuld och därmed svår att hitta en make till. Sådant fläckar ned hela släktens heder.
Hederskulturens idé om att skammen tvättas bort om offret gifter sig med våldtäktsmannen leder också till fler barnäktenskap. I både Jordanien och Libanon rapporteras det att syriska flickor tvingas gifta sig med sina förövare. Från flyktinglägren kommer berättelser om att ”våldtäkt används som ett verktyg för att kontrollera och terrorisera familjer”.
Barnäktenskap är en säkerhetsfråga
Men att äktenskapet skulle erbjuda utsatta flickor säkerhet är en sanning med modifikation. Barnbrudar är i högre utsträckning än kvinnor som gifter sig i vuxen ålder utsatta för våld i hemmet. Tidigt giftermål innebär också kortare skolgång och färre möjligheter att försörja sig och sina barn. Och en tonårskropp är inte färdigutvecklad, vilket medför en kraftigt ökad risk både för att barnet ska födas för tidigt och att modern ska dö i barnsäng.
Att stoppa barnäktenskapen är inte enbart en fråga om kvinnors eller barns rättigheter. Det är också en viktig åtgärd för att bekämpa fattigdom. Men det borde behandlas som en säkerhetsfråga.
Regeringen skryter med att Sverige är den största givaren av kärnstöd till FN:s flyktingorgan (UNHCR). Det innebär att vi ger närmare 3,5 miljarder kronor fram till 2021 utan att ställa krav på hur de används.
Men även om Sverige inte öronmärker biståndsmedlen, borde regeringen kunna använda det politiska inflytande som rollen som största givare innebär. Ställ krav på FN att öka säkerheten för flickor och kvinnor i flyktinglägren.
