Utländska investeringar i viktiga svenska branscher innebär inte alltid bara färska pengar in. De kan också leda till att konkurrenskraftig teknologi och hemlig information läcker ut – eller ännu värre, att landet blir sårbart för politiska påtryckningar. Det har både Säpo och Militära underrättelsetjänsten, Must, larmat om i sina årsrapporter.
Men det kommer att dröja till februari 2023 innan svenska myndigheter får rätt att granska –och vid behov stoppa – utländska uppköp av svenska företag i strategiska branscher. Men det förutsätter att utredare Sten Heckschers förslag, som presenterades i november, går igenom. Utredningen kom till tack vare ett EU-beslut.
Bättre komatöst sent, än aldrig.
Förslaget skulle innebära att det blir anmälningsplikt om en utländsk investerare planerar att köpa upp ett svenskt företag som verkar inom en skyddsvärd bransch. Inom 25 dagar gör Kommerskollegium en prövning, antingen lämnas anmälan utan åtgärd eller så skickas den vidare till Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som ska fatta beslut inom maximalt sex månader.
Ett land under stormakters tumme är inte särskilt konkurrenskraftigt.
Företagen som omfattas verkar inom viktiga samhällsfunktioner, exempelvis energiförsörjning, kommunikationer, hälsovård, strategiskt skyddsvärd teknologi och tillverkning av produkter som både kan användas civilt och militärt.
Men utredningen har fått kritik från Svenskt näringsliv. Analyschefen Jonas Berggren varnade i Ekonomiekot för risken att ”vanliga förvärv fördröjs och att det blir ökade kostnader i administration”.
Sverige är beroende av export – och hälften av vår export kommer från utlandsägda bolag som investerat här. Det ligger därför självklart i vårt intresse att handelshindren ska vara så få som möjligt. Men Sveriges säkerhet och politiska självständighet får inte riskera att säljas ut.
Man kan helt enkelt inte förvänta sig att kunna göra affärer med företagare från antagonistiska, auktoritära stater på samma sätt som med affärsmän från demokratier. Det vore naivt om näringslivsföreträdare tror det.
Ta Kina, som ett aktuellt exempel. Enligt kinesisk lag måste alla företag bidra till landets säkerhet och dela med sig av information och teknologi, om underrättelsetjänsten ber om det. Kommunistregimen har också satt i system att använda sig av ekonomiska medel för att sätta politisk press på andra länder. Som häromsistens, när australiska varor belades med strafftullar efter att Canberra kritiserat Peking för covidhanteringen.
Lite extra byråkrati och 25 dagars väntan är naturligtvis en olägenhet för svenska företag. Men att lämna landet öppet för fientliga övertaganden, som ger hårdföra diktaturer tillgång till vår spetsteknologi, våra hemligheter och svenskarnas hälsodata, vore betydligt värre.
Ett land under stormakters tumme är inte heller särskilt konkurrenskraftigt.