Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Äntligen får polisen en chans att knäcka gängen

Över 100 personer har häktats tack vare hemlig dataavläsning i Sverige.
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Fransk polis lyckades knäcka krypteringstjänsten Encrochat. Ett abonnemang kostade runt 30 000 kronor per år.
Foto: Polisen

Tack vare fransk polis bågnar häktena i Sverige av gängkriminella.

Men även den svenska polisen måste få fler verktyg för att kunna förhindra brott.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

En ökänd gängledare har dömts till fängelse för grovt narkotikabrott. Avgörande för den fällande domen var att polisen hade lyckats hacka mannens mobil och kunde följa den krypterade kommunikationen i appen Wickr i realtid. 

Den 31-årige mannen blev därmed den första personen som döms med hjälp av den nya lag som ger polisen rätt att bedriva hemlig dataavläsning, skriver DN:s Lasse Wierup.

Redan hösten 2015 lovade statsminister Stefan Löfven att polisen och Säpo skulle få rätt att komma åt krypterad kommunikation. Men trots att polisen larmade om att teknikutvecklingen gjort äldre verktyg – som buggning – verkningslösa, drog regeringen frågan i långbänk. Först den 1 april i fjol trädde lagen i kraft.

Som tur är har europeiska myndigheter kunnat hjälpa Sverige med information under tiden. Att svenska häkten nu närmast bågnar av gängkriminella beror till stor del på att fransk polis i fjol lyckades knäcka den nederländska krypteringstjänsten Encrochat.

I oktober satt över 100 personer häktade i Sverige med stöd av bevisning därifrån. Sedan dess har ännu fler häktats. En av dem är ironiskt nog artisten Yasin som har rappat om just ”encro” i sin musik. Han misstänks för stämpling till människorov. 

Vässa polisens verktyg i teknikkriget med gängen.

Det var också tack vare Encrochat som polisen kom två advokater – som misstänks för att ha läckt sekretessbelagd information till gängkriminella – på spåren. Exemplen visar vilket effektivt verktyg hemlig dataavläsning kan vara.

Risken är dock att tillslaget mot Encrochat bara ger polisen ett tillfälligt övertag. När det blev känt att tjänsten hackats började konkurrerande krypteringstjänster snabbt att marknadsföra sig mot gängkriminella. 

David Lindahl – forskningsingenjör vid Totalförsvarets forskningsinstitut – har i SR liknat situationen vid kapprustning: När gängkriminella tar hjälp av high tech-konsulter måste polisen också fortlöpande få bättre verktyg. 

Den nya lagen om hemlig dataavläsning är ett steg i rätt riktning. Men på andra områden tappar rättsväsendet mark. I fjol larmade Säkerhetspolisen om att regeringen var på väg att säga nej till att införa en lagringsskyldighet för meddelandetjänster i appar och sociala medier, en möjlighet som gavs i och med ett nytt EU-direktiv. 

Sedan några år tillbaka har också rättsväsendets tillgång till uppgifter hos traditionella teleoperatörer begränsats.

Det är förstås viktigt att värna den personliga integriteten. Av den anledningen är det domstol som fattar beslut om hemlig dataavläsning. Men integriteten för potentiella brottsoffer måste också vägas in. 

Det senaste decenniet har antalet skjutningar och sprängdåd ökat dramatiskt. Polisen uppger att man tack vare informationen från Encrochat har kunnat förhindra flera planerade grova brott – som mord och kidnappningar. Äntligen, måste man säga.

Nu måste regeringen dra lärdom av fallet Encrochat och fortlöpande vässa polisens verktyg i teknikkriget med gängen.


KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.