Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Dahlberg

Ygeman och de rödgröna har blundat för elkrisen

Elförsörjningen är ansträngd på många håll i landet. Under senare tid har larmrapporterna duggat tätt.
Foto: HENRIK ISAKSSON / IBL
Energiminister Anders Ygeman (S) har släpat benen efter sig när det gäller att korta tillståndsprocesserna för att bygga nya elnät.
Foto: FREDRIK WENNERLUND / STELLA PICTURES

Teknikundret i Norrland kommer att sluka el och förvärra den redan ansträngda situationen i södra Sverige. Att i det läget lägga ner Ringhals 1 framstår som vettlöst.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är ont om goda nyheter i coronatider, men i veckan kom en. LKAB ska satsa svindlande 400 miljarder kronor på att börja producera fossilfri järnsvamp. Om allt går enligt plan innebär det att de årliga koldioxidutsläppen kommer att minska med 35 miljoner ton per år globalt, vilket motsvarar två tredjedelar av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser.

Det som pågår i Norrland är epokgörande. Norra Sverige håller på att bli världsledande i den gröna omställningen. I augusti invigdes Hybrits pilotanläggning i Luleå för att producera fossilfritt stål och i Skellefteå byggs batterifabriken Northvolt. På en yta stor som Gamla stan i Stockholm ska bilbatterier framställas till framtidens elbilar.  

Kruxet är bara att dessa tekniksprång kommer att sluka kopiösa mängder el. Enligt en uppskattning väntas LKAB/SSAB:s satsningar på fossilfritt järn och stål skapa ett elbehov motsvarande en tredjedel av Sveriges elproduktion (55 TWh). 

Region Norrbotten har redan flaggat för att elöverskottet i norr kan vara historia runt år 2027. Södra Sverige måste tänka om. Norra Norrland kommer inte längre att kunna skicka lika mycket el söderut. Under perioder kan man rentav komma att behöva importera el. 

Det är en game changer i energifrågan. Hittills har det hetat att vi i de befolkningstäta delarna av landet måste ge oss till tåls tills flaskhalsarna mellan norra och södra Sverige har byggts bort. Sedan ska problemet med elförsörjningen vara löst.

Nu hänger de förhoppningarna löst. Samtidigt har nuläget blivit alltmer ansträngt på många håll i landet. Larmrapporterna har duggat tätt under senare tid: Tillväxtverket har varnat för att framtida elbrist kan hota upp till 124 000 jobb i Mälardalen, Västra Götaland och Skåne. Länsstyrelserna har understrukit allvaret i situationen och såväl Stockholms Handelskammare som Sydsvenska Handelskammaren har varnat för att alltifrån jobb och bostäder till nya företagsetableringar är i farozonen.

Nyligen stoppades exempelvis all anslutning av ny sol- och vindkraft i Värmland fram till år 2030 på grund av kapacitetsbrist i elnäten. Paradoxalt nog förhindras alltså ny elproduktion av bristen på befintlig el.

Och det är inte bara i storstäderna som elbristen är ett faktum. Experter som jag talar med på såväl Svenska Kraftnät som Energimarknadsinspektionen vittnar om en ansträngd situation överlag. 

Nyligen stoppades exempelvis all anslutning av ny sol- och vindkraft i Värmland fram till år 2030 på grund av kapacitetsbrist i elnäten. Paradoxalt nog förhindras alltså ny elproduktion av bristen på befintlig el. 

Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svensk Kraftnät, berättar att marginalerna i elsystemet är små. När det inträffar en störning av något slag – ett större kraftverk som faller bort eller att en ledning slås ut – köper man upp reglerkraft på marknaden. Det händer numera ganska ofta att myndigheten har tömt eller nästan tömt listan på bud.

Och efter att kärnkraftsreaktorn Ringhals 1 släcks ner vid årsskiftet kommer sårbarheten att öka ännu mer. 

– Vi kommer att bli mer importberoende och det blir svårare att trygga stabil el i näten, exempelvis under sommaren när det sker mycket underhåll, säger Niclas Damsgaard, och påminner om att Ringhals 1 återstartades i somras för att klara spänningshållningen i elsystemet. 

Det svenska energisystemet har byggt på vattenkraft i norr och kärnkraft i söder. Det har varit ett extremt stabilt system tillika ett av världens renaste. Elförsörjningen har gått att lita på - även när det är mörkt, kallt och vindstilla. 

Det är svårt att förstå hur vi har kunnat försätta oss i en situation där eltillgången inte längre är tryggad.

Sol, vind och förnybart har varit svaret på alla frågor. Inte ens marknaden tror på gårdagens teknik! har man påpekat triumferande.

Den rödgröna regeringen har in i det längsta blundat för problemen. Energiminister Anders Ygeman (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) har bedyrat att Sverige exporterar rekordmycket el och att elöverskottet är större än någonsin.

Man har himlat med ögonen mot sina kritiker. Sol, vind och förnybart har varit svaret på alla frågor. Inte ens marknaden tror på gårdagens teknik! har man påpekat triumferande.

Men allvaret i situationen verkar till sist har sjunkit in. Ygeman har gjort spektakulära brandkårsuttryckningar för att försöka lösa den akuta elbristen i Skåne och Stockholm. 

Men den sortens nödlösningar är ingen ersättning för en realistisk energipolitik. Grundproblemet är att det har blivit olönsamt att investera i planerbar el. Det gäller både kärnkraften och den lokala kraftvärmeproduktionen. 

De viktiga systemnyttor som dessa energislag bidrar med – exempelvis svängmassa i kärnkraftens fall – har inte gett några pengar, utan betraktats som gratistjänster. Ovanpå det chockhöjde regeringen skatten på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk förra året. Inte konstigt att elproduktion läggs ner.

Det är samma naiva marknadsmisslyckande som så ofta i Sverige Oj, då - ingen tar visst ansvar för helheten. Som jämförelse måste elbolagen i Tyskland anmäla om de vill lägga ner elproduktion och kan få nej om den uppfattas som systemkritisk.

Det är dags att tända flitens lampa i Rosenbad. Sätt fart med propositionen om att förkorta tillståndsprocesserna för att bygga nya elnät. Utredningen har legat klar sedan i juni förra året.

Skapa en smartare elmarknad som gör kärnkraft och kraftvärmeproduktion mer lönsam och styr hushållens och företagens elkonsumtion mot tider då belastningen i elnäten är lägre.

Sist men inte minst: Tänk om kring kärnkraften och behåll Ringhals 1. Regeringen borde åtminstone be Vattenfall att räkna på vad det skulle kosta att rusta upp reaktorn för fortsatt drift. Elbehoven ökar nu snabbare än någon har räknat med. Det borde vara skäl nog att lägga prestigen åt sidan.

Det vore en historisk ironi om den gröna omställningen – det fossilfria stålet, elbilarna, elbussarna med mera – skulle försvåras av gamla ideologiska låsningar.