Det behövs mer kunskap om sambanden mellan invandring och brottslighet. Morgan Johansson (S) borde ta initiativ till det.
Det behövs mer kunskap om sambanden mellan invandring och brottslighet. Morgan Johansson (S) borde ta initiativ till det.
Anna Dahlberg

Vi behöver veta mer om den nya brottsvågen

Publicerad

Hur ska man förklara den nya brottsvågen i Sverige? Och varför är invandrare överrepresenterade i statistiken? Ingen tjänar på att vi duckar för de frågorna.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det var i mars som Ylva Johansson (S) gjorde den olycksaliga intervjun i BBC. Hon skulle bemöta svartmålningen av Sverige och förklarade att nivån på sexbrottsligheten i själva verket "is going down, and going down and going down". Efteråt fick hon be om ursäkt för att hon kommit med felaktiga uppgifter. 

Sedan dess har det kommit ännu en trygghetsmätning (NTU) som visar att den negativa trenden har förstärkts. Utsattheten för sexualbrott bland unga kvinnor har fyrdubblats sedan 2011. Av kvinnor i åldrarna 16-24 år uppger 14 procent att de utsattes för någon form av sexuellt övergrepp eller tvång under förra året. 

Men utsattheten ökar även för andra brott såsom misshandel, hot, personrån och trakasserier. Sammantaget rör det sig om en dramatisk ökning till nivåer som aldrig tidigare har uppmätts i undersökningen, som inleddes år 2006.

Kriminologen Manne Gerell vid Malmö högskola hade förväntat sig krigsrubriker i tidningarna. I stället blev reaktionen sval och avvaktande. När vi talas vid konstaterar han att han inte förstår sig på medielogiken.

Poliskrisen och migrationen är troliga förklaringar

Vad beror då brottsvågen på? Gerell ser två sannolika förklaringar: poliskrisen och migrationen. Möjligen kan också ett internationellt trendbrott skönjas; i både USA och Storbritannien ser man tecken på att våldsbrottsligheten ökar igen. 

Det mest troliga, enligt Gerell, är en kombination av flera olika faktorer. Ökningen av brottsligheten i NTU är för omfattande för att enbart kunna förklaras av den stora strömmen av asylsökande under senare år, menar han.

Men att migrationen är en delförklaring råder det ingen tvekan om. Dels finns en övervikt av män i brottsaktiv ålder bland de som har kommit hit. Dels vet vi sedan tidigare att invandrare är överrepresenterade i brott. Enligt den omtalade Brå-studien från 2005 är det 2,5 gånger vanligare att utrikes födda misstänks för brott än inrikes födda med svenskfödda föräldrar. Överrisken är ännu större för grövre brott: 4,2 för dödligt våld och 5,0 för våldtäkt exempelvis.

I USA begår invandrare färre brott än inrikes födda

Expressens ledarsida har i likhet med många andra krävt att regeringen ska ge Brå i uppdrag att genomföra en ny sådan studie. Men det räcker inte. Vi skulle också behöva veta mer om varför invandrare från vissa regioner, såsom Nordafrika och Västasien, sticker ut i brottsstatistiken. Även professor Jerzy Sarnecki efterlyser faktiskt mer forskning om dessa orsakssamband.

Att området släpar efter tror Manne Gerell beror på att situationen i USA är den omvända. Där begår invandrare färre brott än den inrikes födda befolkningen. Och eftersom den kriminologiska forskningen domineras av USA innebär det att impulserna utifrån saknas.

Lite förenklat skulle man kunna dela upp möjliga förklaringar i sådana som har med levnadsförhållandena i Sverige att göra och sådana som är kopplade till ursprungslandet. Därutöver kan man tänka sig andra effekter, såsom diskriminering inom rättsväsendet (så kallad racial profiling) liksom att det sker ett visst urval av personer som tar sig hit eller att uppbrottet från hemlandet i sig påverkar. 

Mest fokus har hittills har legat på faktorer som är kopplade till mottagarlandet Sverige. Invandrare har oftare lägre socioekonomisk status än inrikes födda. Detta kan i sin tur kopplas till en ökad benägenhet att begå brott, enligt forskningen och en rad svenska studier.

När exempelvis polisen analyserar problemen i utsatta förorter använder man enbart denna förklaringsmodell. Det är den sociala utsattheten som skapar brottsligheten. Vad man har med sig i bagaget hit är ointressant.

Var tionde mord var hedersrelaterat förra året

Naturligtvis ligger mycket av förklaringen just i detta integrationsmisslyckande. Men vi skulle också behöva veta mer om effekter som är kopplade till ursprungslandet. Var tionde mord i Sverige förra året var hedersrelaterat, exempelvis. Det tyder på att sedvanor från hemlandet spelar en betydande roll.

Hederskulturen genererar inte bara brott i sig. Den får som konsekvens att färre kvinnor rör sig ute i det offentliga rummet och att färre kvinnor förvärvsarbetar, vilket rimligen försvårar gränssättandet för unga normbrytare. Att försvara sin heder kan också handla om att som man inte tappa ansiktet.

Många nyanlända kommer från några av världens mest korrupta länder, såsom Somalia, Irak, Syrien och Afghanistan. Vad innebär de erfarenheterna för synen på staten och på bruket av otillbörlig påverkan, exempelvis hot mot myndighetspersoner? Eller på synen på domstolars roll i att skipa rättvisa?

I statens frånvaro fyller klanen en central roll i många av dessa länder. Den erfarenheten sätter sin prägel även på brottsligheten i Sverige på sina håll. Hammarkullen i Göteborg domineras av en stor släkt vars familjemedlemmar har anmälts för närmare 200 brott de senaste två åren. I Malmö finns K och M-falangerna som även de har kopplingar till familjenätverk.

Andra aspekter kan vara egna erfarenheter av krig och våld. Som en polischef sade till mig för ett tag sedan: Många av barnen i utsatta områden växer upp med våld i hemmet. Är det då så konstigt om de själva sedan använder våld som konfliktlösning?

Morgan Johansson (S) borde välkomna mer kunskap

På olika sätt är det uppenbart att de erfarenheter som människor bär med sig från hemlandet får genomslag även här. Konstigt vore det annars. Det är dessutom just icke-fungerande samhällen som människor väljer att fly från.

Ett invandrarland som Sverige behöver intressera sig mer för vilka förhållanden människor kommer från och vad det får för konsekvenser för livet i Sverige. Det gäller också brottsligheten, även om de kriminella givetvis utgör en mycket liten minoritet av alla invandrare.

Då blir möjligheterna bättre att arbeta brottsförebyggande. Kanske krävs ett större fokus på samhällsinformation för nyanlända och stöd för föräldrar. Sannolikt behövs det mer disciplin i skolan och skarpare rättsliga påföljder för att minska kontrasten mellan förhållandena i hemlandet och Sverige. Även brottsligheten riktad mot välfärden måste analyseras mot bakgrund av att alltfler kommer från samhällen som präglas av låg tillit.

Det krävs helt enkelt mer kunskap och forskning. Det mest effektiva sättet att fylla det tomrummet vore att utlysa låt säga 50 miljoner i forskningsmedel. "Forskare gör det som de får pengar för. Det är så det styrs", som Manne Gerell konstaterar.

Justitieminister Morgan Johannson (S) borde välkomna mer kunskap, inte sätta stopp för den.

 

Läs också: Brå borde kartlägga härkomst för alla brott

 

 

 

 

 

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag