Anna Dahlberg

Vi är under attack från rysk propaganda

Publicerad

Ryssland bedriver ett informationskrig mot västvärlden och Sverige. Det är dags att vakna och gå till motoffensiv.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I januari briserade nyheten om den 13-åriga rysktyska flickan Lisa F, som påstods ha blivit kidnappad och våldtagen av migranter i Berlin. Inte minst hos den rysktalande minoriteten i Tyskland blev reaktionerna starka.

Det hölls demonstrationer till stöd för flickan under plakat som "Våra barn är i fara". Och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov anklagade tyska myndigheter för att vilja sopa händelsen under mattan.

Det fanns bara ett problem. Nyheten var inte sann. Den tyska polisen kunde efter förhör med flickan och en utredning av saken avskriva anklagelserna.

Men för Kreml innehöll berättelsen om Lisa F alla viktiga ingredienser. Den piskade upp en misstro i det tyska samhället och mobiliserade en strategiskt viktig grupp för Kreml, nämligen de fem miljoner rysktalande i landet.

Det är rysk propaganda i sitt esse anno 2016.

Ödesår för EU

I torsdags gick den tyske underrättelsechefen Hans-Georg Maasse ut och varnade i starkast möjliga ordalag för de ryska påverkansförsök som riktas mot landet. Man ser "en uppseendeväckande ökning" av såväl propaganda och desinformationskampanjer som cyberattacker.

Enorma belopp läggs på att försöka påverka den rysktalande minoriteten i Tyskland, politiska rörelser, partier och andra beslutsfattare. Till det ska läggas alltmer aggressiva cyberoperationer riktade mot centrala politiska institutioner.

Det som händer är ingen slump. Efter presidentvalet i USA är Tyskland nästa naturliga måltavla för Moskva. Landet är Europas mäktigaste och förbundskansler Angela Merkel framstår alltmer som den fria världens nya ledare. Hon är garanten för att sanktionerna mot Ryssland efter annekteringen av Krim består och därmed en ständig nagel i ögat på Putin.

2017 kommer att bli ett avgörande år för hela Europa. Nederländerna har val i mars, Frankrike väljer ny president i maj och tyskarna går till valurnorna i september.

Om Marine Le Pen skulle vinna i Frankrike och Angela Merkel gå kraftigt försvagad ur valet i Tyskland är frågan vad som återstår av EU-projektet. Putin har aldrig varit närmare att uppnå sina politiska mål: ett försvagat Nato, ett sönderfallande EU och pro-ryska högerpopulister på frammarsch över kontinenten.

Rysk revansch

Det är därför inte förvånande att Ryssland nu maximerar sina försök att undergräva västvärldens ställning. Det underliga är att vi inte gör mer för att förhindra det.

Ingen kan påstå att vi inte vet vad som pågår. Den ryska inblandningen i det amerikanska valet är uppenbar vid det här laget. Det handlade inte bara om hackerattacker mot Demokraterna i syfte att läcka komprometterande e-post. Enligt Washington Post står det också klart att ryska nättroll och datornätverk låg bakom mängder av falska nyheter under den amerikanska valrörelsen.

Ryssland försöker påverka västvärlden genom propaganda, desinformationskampanjer och cyberattacker. Det är dags att vakna upp inför denna verklighet, skriver Anna Dahlberg.Foto: Alexei Nikolsky / AP TT NYHETSBYRÅN

Liknande falska nyheter - kopplade till Ryssland - figurerade även under folkomröstningen i Italien förra helgen.

Som New York Times konstaterar i en analys: Om persondatorn underminerade det slutna Sovjetsystemet får Ryssland nu sin revansch genom att exploatera sårbarheterna hos internet och sociala medier (NYT 8/12).

Sverige behöver vakna

I den svenska debatten framstår hotbilden från öst ofta som något diffust långt borta vid horisonten. Vissa anar oråd, andra ser ingenting.

Men vi måste inse att slaget pågår här och nu. Den centrala frågan är inte hur mycket extra pengar som försvaret borde få efter år 2020, utan hur vår strategi ser ut för att möta ryska påverkansförsök i dag.

Finns det över huvud taget någon plan, utöver att låta MSB fortsätta hantera frågan? Regeringen har utlovat en nationell säkerhetsstrategi i över ett år nu, men ännu har ingen sett röken av den.

I land efter land ser vi hur underrättelsecheferna väljer att gå ut offentligt och tala om den förvärrade hotbilden. Vid sidan om tyske Maasse trädde även chefen för brittiska MI6 fram i veckan och lade korten på bordet.

Den ryska hybridkrigföringen i form av cyberattacker, provokationer och propaganda innebär ett fundamentalt hot mot Storbritanniens suveränitet, slog MI6-chefen fast när han för första gången någonsin tog emot journalister inne på högkvarteret i Vauxhall, London.

Från svenska Säpo och Must har det hittills varit tyst, men i söndagens Agenda i SVT ska faktiskt chefen för den militära underrättelsestjänsten, Gunnar Karlson, medverka. Låt oss hoppas att han tar chansen att vara frispråkig.

För en central del i en motoffensiv måste vara att tala så öppet som möjligt om de ryska försöken att påverka opinionen och beslutsfattandet i Sverige. Det skulle höja allmänhetens medvetande och det skulle visa Kreml att vi har ögonen på vad de gör.

Vi måste också redan nu fundera på hur valet 2018 ska skyddas från yttre inblandning. Hur ser exempelvis cyberskyddet ut för de politiska partierna, Riksdagen, regeringen och andra centrala institutioner såsom Valmyndigheten?

Och hur ser vi till att medierna, civilsamhället och väljarna förstår vad som pågår? Sverige är mer sårbart än vi kanske inser i tider av poliskris, flyktingströmmar, växande stöd för SD och misstro kring hur etablerade medier rapporterar om invandringsrelaterade ämnen.

SD:s vägval

För i land efter land är det främst de högerextrema och högerpopulistiska rörelserna som agerar värddjur för den ryska propagandan. Sverigedemokraterna gör vissa ansträngningar för att hålla rent, men nya problem uppdagas gång på gång, som Egor Putilov-skandalen visade tidigare i höstas.

På den SD-vänliga sajten Avpixlat kan man exempelvis läsa en raljant text om EU där den ryska propagandan sätts inom citationstecken, som om den vore ett västligt påhitt. Men det går inte att kräva upprustning av försvaret och samtidigt ge fri lejd åt ryska skapelser som Russia Today och Sputnik.

Det är som att säga att man vill bekämpa den organiserade brottsligheten, men fortsätta att köpa smuggelcigaretter.

I det informationskrig som pågår kan vi inte luta oss mot Försvarsmakten. Fotsoldaterna är alla vi som sitter framför datorskärmen.

 

Läs också av Anna Dahlberg: Så kan du stå emot Putins propaganda

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag