Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Dahlberg

Vem ska våga fatta tuffa beslut mot gangsters?

Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Tjänstemän som jobbar mot den organiserade brottsligheten utsätts för sublima hot, som riskerar att skapa en tvekan inför att fatta rätt beslut.

Om tjänstemän tvekar att fatta beslut på grund av rädsla befinner vi oss på ett sluttande plan. Det är dags att väcka tanken på anonyma beslutsfattare.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Tänk dig att du jobbar som tjänsteman på Skatteverket. Du har nyligen fattat ett beslut om att ta bort en falsk inkomstuppgift från en känd kriminell, vilket berövar denne all kreditvärdighet. 

När du lämnar kontoret på kvällen upptäcker du att personen i fråga står och väntar utanför. Du går med raska steg hemåt, men mannen följer efter. Väl hemma ringer det. "Mamma, det är till dig", säger barnet och räcker över telefonluren. Rösten i andra änden tillhör samme man.

Detta händelseförlopp är inga fria fantasier, utan återspeglar verkliga påverkansförsök mot tjänstemän som jobbar mot den organiserade brottsligheten. 

Hoten är ofta subtila. De kriminella angriper inte handläggarna fysiskt eller ropar "Jag kommer och skjuter dig". Snarare handlar det om att visa sin närvaro eller att uttala hot av typen: "Jordens undergång är nära och din är ännu närmare." 

Ett annat tillvägagångssätt är att trakassera tjänstemän med stämningar för förtal, exempelvis. Syftet är att skapa osäkerhet och göra det obehagligt att fatta rätt beslut.

Vågar tjänstemännen verkligen fatta rätt beslut?

Pia Bergman är nationell samordnare mot grov ekonomisk brottslighet vid Skatteverket. Hon vill berätta om den här verkligheten eftersom den riskerar att bli systemhotande.

- Än så länge är problemet i sin linda, men det måste stoppas i tid. Om denna osäkerhet gräver sig in hos Skatteverket och andra samhällsfunktioner är det ett hot mot rättssäkerheten och ytterst demokratin, säger hon. 

När beslut granskas är det som regel kvalitet och effektivitet som står i centrum. Men Pia Bergman menar att det nu är dags att lägga till ytterligare en parameter: Vågar tjänstemännen fatta rätt beslut? 

De beslut som skrivs går att granska i efterhand; det är betydligt svårare att upptäcka de beslut som inte fattas på grund av rädsla och obehag.

- Man har inte orkat ta tag i den här frågan. Vem ska se till att handläggarna törs fatta besluten?

Svårt att rekrytera till tjänster med en potentiell hotbild

Polisen lämnade nyligen över en skrivelse till justitiedepartementet med förslag på åtgärder mot den grova brottsligheten. Ett centralt tema är att andra myndigheter måste ta ett större ansvar för brottsbekämpningen. Rikspolischefen efterlyser bland annat särskilda insatser i utsatta områden och mot organiserad brottslighet. 

Det är rätt tänkt. Denna ledarsida har ofta påtalat samma sak. Men om myndigheterna ska trappa upp kampen mot de livsstilskriminella måste de samtidigt skyddas av samhället.

Enligt Pia Bergman är det redan svårt att rekrytera personal till uppdraget. Dessutom är ett flertal sjukskrivna på grund av pressen.

- Vart man än vänder sig så har det blivit tuffare de senaste åren - också för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, polisen och åklagarna. 

När fackförbundet ST, som organiserar anställda inom statliga myndigheter, nyligen genomförde en medlemsenkät svarade en tredjedel att det förekom hot och våld på arbetsplatsen. 

På Försäkringskassan har antalet anmälda incidenter inom området personsäkerhet ökat kraftigt - från 930 år 2012 till 2 327 år 2017. Det är dock oklart hur mycket av detta som går att koppla till kriminalitet.

Anonyma beslut kan behövas i vissa fall

Även polisen är hårt drabbad. En färsk enkät visar att över hälften av poliserna i yttre tjänst har varit utsatta för hot, trakasserier och annan påverkan det senaste året. För en del har det resulterat i självcensur och en ovilja att ingripa i vissa områden.

Om tjänstemän runtom i myndighets-Sverige ska orka stå emot denna press krävs att staten axlar ett större ansvar för säkerheten. Förra året beslutade riksdagen om lagändringar som stärker skyddet för offentliganställdas kontaktuppgifter.

Men Pia Bergman efterlyser även möjligheten att fatta anonyma beslut i vissa fall. I exempelvis Australien hanteras ärenden av en person utåt medan en annan fattar själva beslutet.

Av säkerhetsskäl fattar Skatteverket ibland kollektiva beslut. Men då väljer de kriminella i stället ut en person att jävlas med, konstaterar Pia Bergman, så det erbjuder bara en temporär lösning på problemet.

Polisen borde hjälpa till med farlighetsbedömningar

Ett annat önskemål är att polisen bidrar med farlighetsbedömningar. Då skulle polisen kunna avråda från ett visst besök eller ge klartecken: "Det är lugnt. Åk ut."

Hon tar som exempel en livsstilskriminell i Malmö som Skatteverket hade bokat in ett möte med. Men ett par timmar innan avtalad tid blev mannen skjuten till döds. Det visar hur utsatt uppdraget kan vara.

I dagsläget får polisen inte slå i sina register på personer som de inte själva utreder. Men om regeringen skulle ge polisen i uppdrag att inrätta en särskild funktion för detta ändamål kan det förbudet troligen kringgås.

Ytterligare ett önskemål är en skärpning av penningtvättslagen. Om polisen hittar låt säga 100 000 kronor i bilen hos en gangster är det Skatteverket som ska hjälpa till att reda ut varifrån pengarna kommer. Det är i princip ett omöjligt uppdrag, konststaterar Pia Bergman. Det ger också upphov till starka påtryckningar från den organiserade brottsligheten.

Om Sverige i stället införde omvänd bevisbörda skulle Skatteverket ha lagen i ryggen. Då är det upp till de kriminella att ge en rimlig förklaring till varifrån pengarna kommer - att det är en gåva eller redan skattade pengar, exempelvis.

En konflikt mellan liberala principer och utfall

Det är inga enkla frågor. Både när det gäller möjligheten att använda anonyma vittnen och anonyma beslutsfattare står viktiga rättsprinciper på spel. Det handlar om den enskildes möjlighet att hävda sin rätt.

Men rättssäkerheten hotas även om vi inte gör något. I de socialt utsatta områdena vågar nästan ingen vittna längre. Det betyder att mördare går fria och att gängen kan fortsätta sätta skräck i sin omgivning.

Om inte heller tjänstemän vågar stå upp mot de kriminella befinner vi oss på ett sluttande plan. Vem ska ha modet att omhänderta barn från IS-jihadister och gangsters? Vem törs dra in ägodelar eller assistans från samma klientel?

Som så ofta numera står konflikten mellan att till varje pris hävda liberala principer och att värna ett liberalt utfall. 

Hellre anonyma beslutsfattare än tjänstemän som låter sig skrämmas till tystnad.

 

Läs också: Sverige lider av en auktoritetskris