Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Dahlberg

Var är planen mot tredje vågen, Tegnell & Löfven?

Danmark har köpt in tio miljoner snabbtest, som ger svar inom cirka 15 minuter.
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Statsminister Stefan Löfven har låtit Folkhälsomyndigheten dra upp den svenska strategin.
Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN

På flera håll i Europa planerar länder att öppna upp med hjälp av snabbtester i stor skala. I Sverige väntar vi i stället passivt på att den tredje vågen ska rulla in.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

På Northvolts fabriksbygge i Skellefteå firade man med semlor i veckan. Genom att masstesta personalen gång på gång med så kallade antigentester, som ger svar inom 15 minuter, verkar man till sist ha fått kontroll över det fatala coronautbrottet.

Det slående, enligt den ansvariga läkaren, är att mer än hälften – ”säg 70 procent” – av dem som testade positivt för covid-19 inte uppvisade några symptom alls. Det säger något om vilken svårbemästrad fiende detta virus är. 

På många håll har man tagit fasta på den insikten och planerar att använda snabbtester i stor skala för att slå ner lokala utbrott och minska smittspridningen i samhället. I den kinesiska hamnstaden Qingdao masstestades 9,5 miljoner människor i oktober efter ett mindre utbrott med sex konstaterade fall.

Vårt grannland Danmark har köpt in tio miljoner snabbtester med planen att invånarna ska kunna testas två gånger per vecka från den 1 mars. Samma dag blir det gratis för alla tyskar att snabbtesta sig på apotek och testcenter över hela landet. 

De tyska skolorna ska öppnas upp igen med hjälp av ”Lollipopmetoden”, vilket innebär att salivprover från alla elever i en skolklass samlas in och blandas för att upptäcka eventuell smitta. Om PCR-provet ger positivt utslag ska alla elever testas individuellt.

I Storbritannien förbereder man för 400 000 snabbtester per dag och även nattklubbar och teatrar ska på sikt kunna öppnas igen med hjälp av testerna. Redan används masstestning av befolkningen vid lokala utbrott för att få kontroll över nya mutationsvarianter, exempelvis i södra Manchester nyligen.

Men i stället för att lansera en svensk plan för masstestning à la Danmark backar Sverige in i framtiden.

I en rad länder planerar man alltså att öppna upp samhällena igen och möta våren 2021 med en kombination av vaccinationer och snabbtester. En ny amerikansk studie, som publicerades i ansedda The Lancet, ger dem rätt. Forskarna har kommit fram till att masstestning är det mest kostnadseffektiva sättet att bekämpa pandemin. Samhället kan då hållas öppet i större utsträckning och ekonomin tar mindre skada.

Enligt Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi, borde studien få konsekvenser för den svenska strategin. ”Om vi nu står inför en tredje våg kan en bredare användning av tester vara ett sätt att hantera den utan att införa mer restriktiva åtgärder”, säger han till SVT. 

Exakt så. Ända sedan i höstas har vi på denna ledarsida pekat på den stora potentialen med snabbtesterna. Vid det här laget borde snabbtester vara standard – på flygplatser, på torgen i form av mobila teststationer, inom äldreomsorgen och vården, på stora arbetsplatser, i socialt utsatta områden, i skolor och framför allt inom smittspårningen för att slå ner lokala utbrott.

Vi borde ligga i internationell framkant. Alla rutiner borde finnas på plats så fort det uppstår ett utbrott på en skola, en arbetsplats eller i en kommun. Det är inte minst viktigt i kampen mot farliga mutationsvarianter.

Men i stället för att lansera en svensk plan för masstestning à la Danmark backar Sverige in i framtiden. Socialminister Lena Hallengren (S) höll i veckan en presskonferens om att regeringen kan komma att stänga ner samhället i samband med en tredje våg. 

Ett helt år efter pandemins utbrott skaffar sig alltså ”öppenhetens Sverige” ett mandat att införa en lockdown – samtidigt som ”lockdown-länder” skaffar sig strategier för att öppna upp. 

Som så ofta är upplevelsen att ingen har riktig koll på vad som händer, än mindre vad som ska göras åt saken.

Det är något i grunden taffligt över den svenska corona-hanteringen. Det finns inget tydligt ledarskap och ingen plan framåt.

Sverige har varit sent på nästan alla bollar. Vi kom inte i gång med testning och smittspårning i våras. Hushållskarantän vid smitta infördes först under hösten. Pandemilagen kom på plats i år (!) liksom krav på ett negativt covid-19-test vid inresa till Sverige. 

Så där kan man fortsätta. Sekvensering av provsvar för att spåra mutationsvarianter har släpat efter. Ena dagen fattar regeringen det dramatiska beslutet att stänga gränsen mot Norge, eftersom vårt grannland har upptäckt några fall av ”vild smitta” av den brittiska mutationen. Polis och militär patrullerar gränsen för att se till att hålla smittan borta. 

Kort därefter visar det sig att den brittiska mutationen har stor samhällsspridning i nästan alla delar av Sverige. Hoppsan! Som så ofta är upplevelsen att ingen har riktig koll på vad som händer, än mindre vad som ska göras åt saken.

Taffligheten visar sig också i försöken att skriva om historien om den svenska strategin. I stället för att ge en korrekt bild av de bedömningar som man har gjort vid olika tidpunkter låtsas de högst ansvariga som att Sverige hela tiden har haft maximal smittbekämpning som ledstjärna. 

Men det räcker med att titta på en valfri presskonferens med Folkhälsomyndigheten för att påminnas om att det inte stämmer. Till och med den välkända bilden på den övergripande strategin – ”att plana ut kurvan” – har kvar sin plats i presentationen. 

Det vore onekligen en historisk ironi om det svenska experimentet slutar med att vi sitter i lockdown medan britterna dansar på nattklubbar.

Debatten om den svenska coronastrategin har blivit mer polariserad än den skulle behöva vara. Konfliktlinjer har dragits upp, fiendeläger konsoliderats och prestige synbarligen triumferat över viljan att lära nytt.

Det är synd. För den svenska strategin har också uppenbara uppsidor, såsom att grundskolorna har hållits öppna och att vi har kunnat leva relativt fritt. Ekonomin har också klarat sig över förväntan.

Några få länder i världen har lyckats få kontroll över smittspridningen, men de allra flesta har kämpat förtvivlat och smittkurvorna har ofta påmint om jojo-bantning.

Problemet är att Sverige inte har förfinat sin öppenhets-strategi längs vägen. Vi borde ha blivit ständigt bättre på att ”testa-spåra-isolera”. Äldreomsorgen borde ha omgetts av en skyddsmur av systematisk testning och rätt skyddsutrustning. 

Alla kostnadseffektiva sätt att begränsa smittan borde tillämpas fullt ut som snabbtester i stor skala, en smittspårnings-app, användning av munskydd och rekommendationer om ventilation av trånga utrymmen. Även personer som har varit i nära kontakt med smittade personer borde testas och sättas i hemkarantän i linje med ECDC:s rekommendationer.

Vi borde också använda den växande immuniteten till något positivt. Personer med antikroppar borde uppmanas att gå på restaurang, hålla igång ekonomin och besöka isolerade anhöriga i riskgrupper. Om de dessutom ställer sig längst bak i vaccinationskön kommer vi att nå flockimmunitet mycket snabbare.

Det är inte i första hand hårdare tag som Sverige behöver, utan en smartare strategi. En strategi som hämtar inspiration från andra länder och anpassar sig efter nya forskningsrön, såsom betydelsen av symtomfri smitta. 

Det är något psykologiskt nedbrytande över den svenska passiviteten. I stället för en plan framåt återstår mest en uppgiven väntan.

Det vore onekligen en historisk ironi om det svenska experimentet slutar med att vi sitter i lockdown medan britterna dansar på nattklubbar.




KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.