Centerpartiets partiledare Annie Lööf. Foto: NORA LOREKCenterpartiets partiledare Annie Lööf. Foto: NORA LOREK
Centerpartiets partiledare Annie Lööf. Foto: NORA LOREK
Liberalernas partiledare Jan Björklund, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT NYHETSBYRÅNLiberalernas partiledare Jan Björklund, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT NYHETSBYRÅN
Liberalernas partiledare Jan Björklund, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT NYHETSBYRÅN
Anna Dahlberg

Tänker alliansen ta en springnota efter valet?

Publicerad

Inom borgerligheten ogillar man höga skatter, men man har samtidigt digra önskelistor. Det går inte ihop.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

När årets citat ska listas lär det som fällde Leif Östling hamna högt: "Vad fan får jag för pengarna?" Även från allianshåll kom kritik mot uttalandet, men det slog utan tvekan an en sträng inom delar av borgerligheten.

Timbros Johan Ingerö, exempelvis, kallade frågan angelägen och "mitt i prick". Det finns uppenbarligen en upplevelse av att svenskar betalar oerhört mycket i skatt utan att få valuta för pengarna.

Så kan man förstås tycka om man samtidigt har en tydlig idé om vad som ska skäras bort och/eller hur gemensamma verksamheter ska skötas mer effektivt. Här brukar dock svaren bli mer svävande. 

Det talas om dyra äventyrsbad och arenor. Och visst rullar det kommunala skattepengar till sådant, men det är likväl småpengar om man ser till de offentliga finanserna i sin helhet. 

Det är inte heller uppenbart att borgerligheten har en plan för hur välfärden ska effektiviseras. Sjukvården i det borgerligt styrda Stockholms läns landsting är exempelvis den dyraste i landet.

Dessutom börjar de borgerliga önskelistorna bli ganska långa. Alliansen är numera enig om att försvarsanslagen på sikt ska uppgå till två procent av BNP. Det är naturligtvis välkommet att alliansen vill rusta upp försvaret, men prislappen är skyhög: drygt 50 miljarder kronor extra per år. Varifrån ska de pengarna tas?

Alliansen vill också rusta upp rättsväsendet och höja polislönerna. Även det är en ambition som är lätt att sympatisera med, men som också kostar.

Assistansen har alliansen inte budgeterat för

Samtidigt ska välfärden byggas ut. Köerna inom vården ska kortas och det finns förslag på allt från vårdkvalitetskontrakt till laga-mat-garanti och äldreboendegaranti. 

Under det senaste året har KD, L och C dessutom kampanjat högljutt för en mer generös assistansersättning. Regeringen har hudflängts för att den har försökt sänka kostnaderna och för att den låter Försäkringskassans avslag fortsätta. "Det här är människor vi pratar om, inte siffror", slog Centerpartiets Anders W Jonsson fast i veckan.

Likväl måste en alliansregering i så fall budgetera för en sådan ambitionshöjning. Att döma av retoriken rör det sig om tillskott på otaliga miljarder. Men i partiernas egna budgetmotioner syns knappt ett spår av detta. KD, som ropar högst av alla, har bara skjutit till några hundra miljoner kronor per år (plus en höjning av timschablonen).

Samma partier vill också återskapa en mer generös migrationspolitik efter valet. Men exempelvis Centerpartiet, som har högst profil i denna fråga, satsar noll kronor i sin budget på att underlätta familjeåterförening.

Parallellt med detta vill allianspartierna sänka skatten. Stefan Löfven har plockat poäng på att räkna samman alla dessa skattesänkningar och kommer då fram till siffran 100 miljarder kronor. Nu är det ingen som på allvar tror att alliansen har några sådana drastiska skattesänkarplaner, utan det måste givetvis till ett kompromissande. 

Men det är ändå intressant att tre av fyra allianspartier har som ambition att sänka skattetrycket framöver. Bara Jan Björklund (L) har flaggat för att det inte kommer att vara möjligt med tanke på de stora behoven inom försvaret, polisen och skolan.

Varifrån ska alla pengar tas?

Så varifrån ska alla pengar tas? Några förslag till besparingar återkommer i alla skuggbudgetar. De borgerliga vill återställa a-kassan, sjukförsäkringen med mera till de nivåer som gällde tidigare. Vidare vill man spara på arbetsmarknadspolitiken och ta bort regeringens byggsubventioner.

En del av detta är både möjligt och önskvärt. Men även en alliansregering kommer att brottas med frågan var alla människor som saknar fast inkomst ska bo. Hemlösheten och trångboddheten ökar i Sverige och det blir alltmer uppenbart att svensk bostadspolitik har en blind fläck. 

Det går inte bara att vältra över denna kostnadsbomb på kommunerna och hoppas att de ska lösa uppgiften. Även staten måste börja axla ett ansvar för hur resurssvaga hushåll ska ha råd att bo.

Till allt detta ska läggas de stegrande kostnaderna ute i kommunerna när antalet äldre och barn ökat snabbt. "Det kommer inte att gå ihop", skriver Sveriges kommuner och landsting, SKL uppgivet i sin senaste ekonomirapport. Redan år 2021 har det uppstått ett svart hål på 59 miljarder kronor om inget görs. 

Lägger man samman allt detta inser man att Sverige står inför ett växande kostnadstryck på en rad områden framöver. Det kommer att bli dyrt att rusta upp försvaret och polisen samtidigt som vi har en åldrande befolkning, personalkris inom offentlig sektor och en misslyckad integration. 

Och då har vi ändå inte talat om det växande missnöjet från gruppen pensionärer som tycker att de får ut för lite av dagens system.

Vem blir alliansens finansminister?

Det vore bra om alliansen redan nu började fundera på hur den ska möta denna verklighet. Vilka kandidater finns till finansministerposten efter en eventuell valseger och vilket mandat kommer hen att ha? Det är svårt att se någon given arvtagare till Anders Borg som, i kraft av både sin egen och Moderaternas starka ställning, hade ett dominerande inflytande under regeringsåren.

Gunnar Wetterberg minns tiden på finansdepartementet i början av 90-talet då Anne Wibble (FP) var minister. Först skulle alla partiledarna ha ett ord med i laget. Först därefter fick Wibble något att säga till om. "Hon var i praktiken nummer fem i regeringen, vilket bidrog till att Sverige tappade greppet kring finanserna", säger Wetterberg.

För varje regering är det av högsta vikt att finansministern har en stark ställning. Det gäller i synnerhet för en koalitionsregering, där parallella önskelistor ska strykas ner.

Risken är dessutom överhängande att nästa mandatperiod kommer att hemsökas av en lågkonjunktur. Det vore snarast onormalt om nästa kris lät vänta på sig än längre.

Det är måhända inte häftigt att betala skatt. Men det är inte häftigt att ta springnotor heller. Borgerligheten riskerar att bli dyr i drift.

 

Läs också: Svensk ekonomi är som en föräldrafri lånefest 

Assistansen har brutit samman, Åsa Regnér 

 

 

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag