Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Anna Dahlberg

Sverige har inte råd att missa AI-revolutionen

Foto: SÖREN ANDERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: ROBIN UTRECHT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Den rödgröna regeringen skryter gärna om sitt framtidsbygge, men har låtit andra länder springa förbi Sverige i AI-racet.

Den rödgröna regeringen har släpat benen efter sig när det gäller artificiell intelligens. Till och med grannländer som Danmark och Finland har sprungit om Sverige. Nu krävs en kraftsamling.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Världens modernaste land. Det är så vi svenskar gärna ser på oss själva. Och visst ligger Sverige på många sätt i framkant när det gäller digitalisering. Ingen annanstans i Europa använder hushållen i lika hög grad nätet för att lyssna på musik eller titta på film, exempelvis. Utbyggnaden av bredband ligger också i topp.

I EU-kommissionens digitaliseringsrankning hamnar Sverige på en hedrande andraplats efter Danmark. 

Men samtidigt finns det orosmoln. I veckan varnade den svenska Google-chefen Anna Wikland för att Sverige inte hänger med i digitaliseringen. 

"Sverige har både bra digital infrastruktur och svenskar är bland världens bästa på att ta till sig ny teknik. Men fler länder knappar in och det viktiga just nu är att vi inte hamnar efter", sa hon i en SvD-intervju, och underströk att en tredjedel av alla svenskar har otillräckliga digitala kunskaper. 

Riktigt så illa ser det faktiskt inte ut. Av svenskarna har 46 procent mer än grundläggande digital kompetens medan 31 procent har grundläggande, 18 procent låg och 5 procent helt saknar digital kompetens.

Sverige saknar ett nationellt ledarskap 

Men Wikland har en poäng i att andra länder rör sig snabbare framåt, både när det gäller utveckling och utbildning. Sverige har fortsatt det näst högsta antalet IT-specialister i Europa efter Finland, men det motsvarar inte på långt när efterfrågan. År 2022 spår IT- och telekomföretagen att det kommer att fattas 77 000 IT-specialister. Samtidigt fortsätter antalet personer med examen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik att släpa efter många andra EU-länder. 

Det är också tydligt att Sverige saknar ett nationellt ledarskap i frågor som rör digitalisering och artificiell intelligens. Ett talande exempel på detta är den nya digitaliseringsmyndigheten DIGG

I Danmark finns sedan flera år tillbaka Digitaliseringsstyrelsen, som har snabbat på den digitala omställningen inom offentlig sektor. I Sverige däremot ligger kommuner, landsting och regioner långt efter.

Först i september i år kom den nya myndigheten i drift, men enligt mina källor råder det fortfarande stor osäkerhet kring vad den egentligen ska syssla med. Den placerades i Sundsvall som ett led i den rödgröna regeringens strategi att öka den statliga närvaron i hela landet. Hur ser möjligheten ut att rekrytera duktiga programmerare där?

Etableringen ska också ha föregåtts av en dragkamp inom regeringen, som digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) till sist förlorade trots högljudda protester.

Sverige riskerar att hamn på efterkälken

Över huvud taget har den rödgröna regeringen agerat yrvaket. Först i maj fick Sverige en nationell strategi för artificiell intelligens. Den är åtta sidor lång. Återigen detta glapp mellan den uttalade ambitionsnivån och politisk handling. 

Sverige ska bli bäst i världen på att använda AI, har det hetat från regeringshåll. Samtidigt satsar man futtiga 50 miljoner kronor per år under ett decennium. Det framstår närmast som ett dåligt skämt. I stället har Wallenbergssfären klivit fram och tagit täten i arbetet via sin forskningsstiftelse.

I andra delar av världen satsar man i helt annan skala. Den verkliga kapprustningen kring AI pågår mellan supermakterna USA och Kina. Men även länder som Kanada, Singapore och Schweiz ligger långt framme. 

Sverige har till och med blivit omsprunget av grannländer som Danmark och Finland. Från ledande experter, som fysikern Max Tegmark, hörs varningar om att Sverige ska hamna på efterkälken.

Det är en farhåga som även genljuder i flera rapporter som har släppts under året. Myndigheten Vinnova listar problem som att satsningarna på AI har varit för få och ofokuserade, att det finns en brist på statlig styrning och att omvärlden satsar både mer och snabbare än Sverige. 

Över två miljoner jobb kan automatiseras med hjälp av AI

Det duger inte. Sverige behöver ha en tydlig vision om att vi ska vara ett framgångsland inom digitalisering och artificiell intelligens. Ytterst hänger både vår framtida konkurrenskraft och vårt välstånd på detta. 

AI kommer att förändra samhället i grunden. Alla arbetsuppgifter som är regelbaserade kan på sikt automatiseras. Enligt beräkningar från McKinsey skulle uppemot 2,1 miljoner jobb i Sverige kunna ersättas av redan befintlig teknologi.

I Trelleborg sköter roboten Ernst 85 procent av alla utbetalningar av försörjningsstöd. Algoritmen klarar att handlägga ett ärende på en minut och jobbar 24 timmar om dygnet alla dagar i veckan. Ingen mänsklig socialsekreterare kan matcha den effektiviteten; däremot kan hen ägna sig åt andra saker som att möta barn som far illa.

På samma sätt kommer AI att kunna ställa diagnoser inom vården och bidra med ett bättre beslutsunderlag inom mängder av verksamheter. Tolkar kan ersättas av robotar och så vidare.

Mer verkstad och mindre av självgott skryt

Trots all oro som omgärdar robotarnas framfart är detta en löftesrik utveckling, inte minst i ljuset av den akuta personalbristen inom offentlig sektor. Sverige står dessutom väl rustat på många sätt. 

Den svenska modellen handlar i grunden om att bejaka strukturomvandling och att kompensera förlorarna. Vi har en väl utbyggd infrastruktur och en teknikvänlig befolkning.

Det gäller bara att kraftsamla och peka ut riktningen. Vi behöver ha en utbildning i världsklass som matchar framtidens behov. Det måste bli möjligt för yrkesverksamma att kontinuerligt uppdatera sina digitala kunskaper. Kompetensutvisningarna måste få ett slut.

Sverige kan inte beskatta humankapitalet med världens högsta marginalskatter, utan måste belöna excellens. Vi behöver pumpa in betydligt större belopp i AI-forskningen och se till att det inte är fritt fram att stjäla det som skapas i landet.

Sist men inte minst behövs det mindre av självgott skryt om framtidsbygget Sverige - och mer verkstad.

 

Läs också: Sverige snoozar medan Kina tar över världen 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!