Anna Dahlberg
Det finns ett Sverige som få märker av. Det går under benämningen skuggsamhället och befolkas av människor som befinner sig i landet illegalt.
Många tänker genast på asylsökande som har fått avslag och därefter gått under jorden. Men den gruppen utgör bara en mindre del i skuggsamhället - runt en fjärdedel enligt gränspolisen i Stockholm.
De flesta som polisen stöter på är personer som är helt okända för myndigheterna sedan tidigare. Bara i huvudstaden räknar Jerk Wiberg, gruppchef på Gränspolisen i Stockholm, med att runt 30 000 personer uppehåller sig illegalt. Flertalet har kommit hit för att jobba svart medan några tusen är kriminella, enligt Wibergs uppskattningar.
"Vi skrapar bara på ytan", konstaterar han.
Många kommer hit med italienska uppehållstillstånd
Hur kommer alla dessa människor hit? Enligt gränspolisen finns det tre tillvägagångssätt: 1) En stor grupp kommer från viseringsfria länder som Ukraina, Georgien och Moldavien. Under förevändning att de är turister tar många chansen att jobba svart i Sverige - eller i vissa fall - begå brott.
2) En annan grupp har italienska uppehållstillstånd, vilket inte heller ger rätt att arbeta i Sverige. Det ligger nära till hands att tro att detta är Italiens sätt att lösa landets migrantkris. Eftersom övriga EU inte vill avlasta Italien förser landet migranterna med plastkort som möjliggör fri rörlighet inom unionen.
3) Ytterligare en grupp har lyckats få Schengenviseringar eller polska så kallade D-viseringar. Det kan handla om en uzbekisk lastbilschaufför som har fått en 6-dagarsvisering för att lasta av i Litauen, men som sedan dyker upp på ett bygge i Sverige.
Har vuxit snabbt de senaste tre-fyra åren
Enligt Wiberg har skuggsamhället vuxit snabbt de senaste tre-fyra åren. Och det är inte bara ett storstadsfenomen. I Älvsborg, exempelvis, ser polisen samma trend och har statistisk som visar att 80-90 procent av alla personer som omhändertas för illegal vistelse i landet är okända sedan tidigare.
De flesta anträffas på arbetsplatser inom allt från bygg och biltvätt till restauranger och skönhetssalonger. "Det är extremt utbrett och oerhört problematiskt. Dels har vi en utsatt grupp människor som blir utnyttjade av oseriösa företag under ibland slavliknande förhållanden. Dels har vi seriösa företag, som vill betala vitt, som får svårt att överleva", konstaterar gruppchef Björn Wehlou i Borås.
Bilden känns igen av Skatteverket och Arbetsmiljöverket. Fusket och svartarbetet "riskerar att bli systemhotande", säger Pia Bergman, Skatteverkets nationella samordnare mot grov organiserad brottslighet. Mikael Roos, teamledare mot osund konkurrens på Arbetsmiljöverket, konstaterar att "folk är aningslösa och lever i en bubbla".
Inom vissa verksamheter har laglydiga företag i praktiken slagits ut. Ett exempel är handtvätt av bilar där de seriösa företagen sägs ha gett upp. Även inom byggbranschen är problemen omfattande. "Vi kommer att få en ny debatt om tio år om alla dåliga hus som har byggts. Börjar du rota i ett bygge så hittar du hur mycket folk som helst som inte får vara där", konstaterar Roos.
Arbetsmiljöverket tar fram anonyma legitimationer
Den här verkligheten behöver fångas upp i debatten. Vi diskuterar invandring i termer av asylmottagande och integrationsproblem samtidigt som Sverige har en betydande dold invandring av människor som jobbar stenhårt till mycket låga löner. Låglönejobben är redan här; det är bara det att vi inte talar om dem.
Det reser en rad frågor: Vad händer i ett samhälle där oseriösa och rent kriminella företag vinner marknadsandelar? Flera myndigheter som försöker beivra fusket märker av en ökad hotbild. På Arbetsmiljöverket är man i färd med att ta fram en ny, anonymiserad legitimation till sina inspektörer.
Och hur påverkas alla de seriösa företag som försöker följa regelboken till punkt och pricka? Man skulle kunna tro att näringslivets organisationer är djupt engagerade i denna fråga. Men så är knappast fallet. Tvärtom har Svenskt Näringsliv och Företagarna bedrivit aktiv lobbying mot sådant som månadsrapportering av kontrolluppgifter till Skatteverket - ett nödvändigt verktyg för att stävja fiffel, som äntligen kommer på plats i juli.
Googlar man på Svenskt Näringsliv och "osund konkurrens" får man visserligen gott om träffar, men de handlar om hur offentlig sektor försvårar för privata aktörer. Organisationen tycks leva kvar i en gammal värld där fienderna alltid är skattmasen och klåfingriga kommunpolitiker.
Näringslivets organisationer borde ta täten i kampen mot fusk
En tolkning är att näringslivets företrädare ser genom fingrarna med svartarbete och bidragsfusk i förvissningen om att det är bra med ökad låglönekonkurrens och att kontroller alltid måste hållas kort.
I så fall missar Svenskt Näringsliv det existentiella hot mot den fria företagsamheten som den osunda konkurrensen i längden utgör. Varje firma som tvingas dra ner eller slå igen för att andra fuskar innebär en förlust för näringslivet - och en medlem mindre för de ledande organisationerna.
Därför borde näringslivet heja på de ansträngningar som nu görs för att stävja fusk och fiffel, och själva gå i bräschen. Byggbranschen har redan tagit sådana initiativ, men fler borde följa efter.
"De seriösa företagen är oerhört tacksamma över de inspektioner som vi gör. Hur övertygar du en kund att betala för något som erbjuds billigare någon annanstans? De som vill betala vitt får svårt att överleva", säger polisen Björn Wehlou.
Läs också: Ta tag i fusket med falska identiteter