Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT NYHETSBYRÅNCarola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT NYHETSBYRÅN
Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT NYHETSBYRÅN
Anna Dahlberg

Svenskt Näringsliv måste sluta blunda för fusket

Publicerad

Problemen med fusk och svartarbete riskerar att bli systemhotande. Tyvärr verkar inte näringslivets företrädare inse allvaret.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det finns ett Sverige som få märker av. Det går under benämningen skuggsamhället och befolkas av människor som befinner sig i landet illegalt. 

Många tänker genast på asylsökande som har fått avslag och därefter gått under jorden. Men den gruppen utgör bara en mindre del i skuggsamhället - runt en fjärdedel enligt gränspolisen i Stockholm. 

De flesta som polisen stöter på är personer som är helt okända för myndigheterna sedan tidigare. Bara i huvudstaden räknar Jerk Wiberg, gruppchef på Gränspolisen i Stockholm, med att runt 30 000 personer uppehåller sig illegalt. Flertalet har kommit hit för att jobba svart medan några tusen är kriminella, enligt Wibergs uppskattningar. 

"Vi skrapar bara på ytan", konstaterar han. 

Många kommer hit med italienska uppehållstillstånd

Hur kommer alla dessa människor hit? Enligt gränspolisen finns det tre tillvägagångssätt: 1) En stor grupp kommer från viseringsfria länder som Ukraina, Georgien och Moldavien. Under förevändning att de är turister tar många chansen att jobba svart i Sverige - eller i vissa fall - begå brott. 

2) En annan grupp har italienska uppehållstillstånd, vilket inte heller ger rätt att arbeta i Sverige. Det ligger nära till hands att tro att detta är Italiens sätt att lösa landets migrantkris. Eftersom övriga EU inte vill avlasta Italien förser landet migranterna med plastkort som möjliggör fri rörlighet inom unionen.

3) Ytterligare en grupp har lyckats få Schengenviseringar eller polska så kallade D-viseringar. Det kan handla om en uzbekisk lastbilschaufför som har fått en 6-dagarsvisering för att lasta av i Litauen, men som sedan dyker upp på ett bygge i Sverige.

Har vuxit snabbt de senaste tre-fyra åren

Enligt Wiberg har skuggsamhället vuxit snabbt de senaste tre-fyra åren. Och det är inte bara ett storstadsfenomen. I Älvsborg, exempelvis, ser polisen samma trend och har statistisk som visar att 80-90 procent av alla personer som omhändertas för illegal vistelse i landet är okända sedan tidigare.

De flesta anträffas på arbetsplatser inom allt från bygg och biltvätt till restauranger och skönhetssalonger. "Det är extremt utbrett och oerhört problematiskt. Dels har vi en utsatt grupp människor som blir utnyttjade av oseriösa företag under ibland slavliknande förhållanden. Dels har vi seriösa företag, som vill betala vitt, som får svårt att överleva", konstaterar gruppchef Björn Wehlou i Borås.

Bilden känns igen av Skatteverket och Arbetsmiljöverket. Fusket och svartarbetet "riskerar att bli systemhotande", säger Pia Bergman, Skatteverkets nationella samordnare mot grov organiserad brottslighet. Mikael Roos, teamledare mot osund konkurrens på Arbetsmiljöverket, konstaterar att "folk är aningslösa och lever i en bubbla". 

Inom vissa verksamheter har laglydiga företag i praktiken slagits ut. Ett exempel är handtvätt av bilar där de seriösa företagen sägs ha gett upp. Även inom byggbranschen är problemen omfattande. "Vi kommer att få en ny debatt om tio år om alla dåliga hus som har byggts. Börjar du rota i ett bygge så hittar du hur mycket folk som helst som inte får vara där", konstaterar Roos.

Arbetsmiljöverket tar fram anonyma legitimationer

Den här verkligheten behöver fångas upp i debatten. Vi diskuterar invandring i termer av asylmottagande och integrationsproblem samtidigt som Sverige har en betydande dold invandring av människor som jobbar stenhårt till mycket låga löner. Låglönejobben är redan här; det är bara det att vi inte talar om dem.

Det reser en rad frågor: Vad händer i ett samhälle där oseriösa och rent kriminella företag vinner marknadsandelar? Flera myndigheter som försöker beivra fusket märker av en ökad hotbild. På Arbetsmiljöverket är man i färd med att ta fram en ny, anonymiserad legitimation till sina inspektörer. 

Och hur påverkas alla de seriösa företag som försöker följa regelboken till punkt och pricka? Man skulle kunna tro att näringslivets organisationer är djupt engagerade i denna fråga. Men så är knappast fallet. Tvärtom har Svenskt Näringsliv och Företagarna bedrivit aktiv lobbying mot sådant som månadsrapportering av kontrolluppgifter till Skatteverket - ett nödvändigt verktyg för att stävja fiffel, som äntligen kommer på plats i juli.

Googlar man på Svenskt Näringsliv och "osund konkurrens" får man visserligen gott om träffar, men de handlar om hur offentlig sektor försvårar för privata aktörer. Organisationen tycks leva kvar i en gammal värld där fienderna alltid är skattmasen och klåfingriga kommunpolitiker.

Näringslivets organisationer borde ta täten i kampen mot fusk

En tolkning är att näringslivets företrädare ser genom fingrarna med svartarbete och bidragsfusk i förvissningen om att det är bra med ökad låglönekonkurrens och att kontroller alltid måste hållas kort. 

I så fall missar Svenskt Näringsliv det existentiella hot mot den fria företagsamheten som den osunda konkurrensen i längden utgör. Varje firma som tvingas dra ner eller slå igen för att andra fuskar innebär en förlust för näringslivet - och en medlem mindre för de ledande organisationerna.

Därför borde näringslivet heja på de ansträngningar som nu görs för att stävja fusk och fiffel, och själva gå i bräschen. Byggbranschen har redan tagit sådana initiativ, men fler borde följa efter. 

"De seriösa företagen är oerhört tacksamma över de inspektioner som vi gör. Hur övertygar du en kund att betala för något som erbjuds billigare någon annanstans? De som vill betala vitt får svårt att överleva", säger polisen Björn Wehlou.

 

 

Läs också: Ta tag i fusket med falska identiteter 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag