Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Dahlberg

Stoppa missbruket av asylsystemet, Morgan

Foto: HANNA FRANZéN/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: MIGRATIONSVERKET
Migrationsminister Morgan Johansson (S) måste ta itu med missbruket av asylsystemet, skriver Anna Dahlberg.

Asylsystemet är inte till för georgier, uzbeker och andra grupper som tar sig till Sverige av andra skäl än att söka skydd. Den rödgröna regeringen måste ta tag i missbruket.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Vilken är den största gruppen som söker asyl i Sverige för närvarande? De flesta skulle nog gissa på syrier, och det är rätt svar. Men hack i häl kommer en annan nationalitet som torde väcka förvåning, nämligen georgier.

Georgien är ett hett turistmål - känt för sina viner, glittriga badorter och bergsvandringar. Det är inte ett land i krig som människor måste fly ifrån. Ändå tar sig georgier hit för att söka asyl.

Andra nationaliteter som återfinns på tio-i-topp-listan över asylsökande hittills under 2019 är uzbeker, ukrainare och serber. Det var knappast så som asylsystemet var tänkt att fungera.

Ett provocerande missbruk av asylrätten

I takt med att det har blivit svårare att ta sig in i Schengenområdet illegalt (såsom över Medelhavet) har de legala sätten att ta sig till Sverige för att söka asyl vuxit i betydelse. Ett sådant exempel är medborgare från länder som Georgien, Moldavien, Ukraina, Serbien och Albanien, som kan resa in i EU utan visum. 

Sedan Georgien blev viseringsfritt i mars 2017 har en strid ström av personer tagit sig till EU och Sverige för att söka asyl. De flesta tros komma för att jobba svart och lämnar in en asylansökan i syfte att förlänga sin vistelse i landet. Men polisen har också larmat om att många stöldligor kommer just från Georgien.

Av de 1 156 georgier som sökte asyl under 2018 fick bara fem personer bifall, det vill säga nära noll procent. Det är ett provocerande missbruk av asylsystemet. Totalt rör det sig om 3 826 asylansökningar som lämnades in av personer som tog sig till Sverige viseringsfritt under 2018.

Sverige vägrar att införa principen om ”säkra länder”

Det är lätt att rikta ilskan mot länder som låter sina medborgare missbruka det svenska asylsystemet. Men Georgien, exempelvis, samarbetar utan anmärkning med svenska myndigheter. Felet ligger hos oss.

Sverige har nämligen inte velat upprätta en lista på säkra ursprungsländer (artikel 36 och 37 i EU:s asylprocedurdirektiv). Den rödgröna regeringen har struntat i att genomföra dessa bestämmelser i EU-rätten. Att ens tala om ”säkra länder” strider gissningsvis mot Miljöpartiets DNA.

Det är en vägran som får konsekvenser. Sverige kan som regel inte avvisa personer med omedelbar verkan trots att det är uppenbart att den asylsökande kommer att få avslag. Det slog EU-domstolen fast i en dom mot Migrationsverket i juli förra året. Om Sverige vill ha denna möjlighet måste regeringen ta fram en lista med ”säkra länder”, enligt domen.

Signaleffekten skulle vara omedelbar

Allt detta vet förstås de georgier som tar sig till Sverige för att söka asyl. Visserligen har Migrationsverket ett snabbspår för att hantera den sortens ärenden, men genomsnittstiden där låg förra året på 95 dagar. Det lönar sig helt enkelt att missbruka det svenska asylsystemet. 

Den självklara lösningen på problemet är förstås att även Sverige börjar tillämpa principen om ”säkra länder”. Det blir ändå en individuell prövning, men den asylsökande kan sitta på ett vändande plan inom dagar. 

Signaleffekten skulle vara omedelbar. Det är ingen idé att komma till Sverige för att missbruka rätten att söka asyl. Georgier, serber med flera är mer än välkomna hit för att turista eller delta i konferenser, men inte för att lämna in skenansökningar.

Finns det då inte risk att hemländerna trots allt är rättsosäkra? Det enkla svaret är nej. För att ett land ska uppnå status som viseringsfritt måste det genomgå en rigorös prövning av EU-kommissionen. Därefter ska även EU-parlamentet och medlemsländerna i Europeiska rådet ge sitt godkännande. Man skulle kunna säga att denna prövning motsvarar själva definitionen av ett säkert land.

Uzbeker tar sin i Sverige med hjälp av turistvisum

Ett annat tillvägagångssätt som blir vanligare är visumavhopp. Drygt 20 procent av alla asylsökande i Sverige har rest in med hjälp av en giltig Schengenvisering. I interna dokument som jag har läst pekas särskilt gamla östländer som Uzbekistan, Kazakstan och Kirgizistan ut. 

En majoritet av de asylsökande från dessa länder har kommit in legalt i EU. Uzbekerna har exempelvis ofta fått ett turistvisum utfärdat av Lettland eller Polen. Men i stället för att gå på stadsvandringar i Riga dyker många upp i Sverige och ansöker om asyl eller går under jorden.

Om Sverige hade haft en fungerande gränspolis skulle fler än i dag kunna stoppas vid gränsen. Nu larmar i stället polisen om att personer från Centralasien tar sig in i Sverige under märkliga omständigheter, utan att man har möjlighet att ställa närmare frågor.

De allra flesta har säkert inget mer suspekt syfte med inresan än att jobba svart i byggbranschen. Men det räcker med att det finns en eller två ”Akilov” som tar sig in på detta sätt för att katastrofen kan vara ett faktum.

Sverige slarvar med att göra ”Dublin-ärenden” av asylsökande

Få uzbeker anses ha skyddsskäl. Däremot är det snudd på omöjligt att skicka tillbaka personer med tvång till Uzbekistan. Desto viktigare är det att Sverige snabbt och metodiskt återför de asylsökande till de länder som har utfärdat viseringen, i enlighet med Dublinförordningen. 

Om Lettland plötsligt skulle tvingas ta över hundratals ärenden med uzbekiska asylsökande skulle landet sannolikt sluta dela ut turistvisum till höger och vänster. Över en natt skulle strömmen av asylsökande från Uzbekistan minska drastiskt. 

Så varför gör inte Sverige det? Det är en bra fråga, som inte har något bra svar. Under 2018 var det bara en minoritet av fallen med uzbekiska asylsökande som behandlades som Dublin-ärenden. Det troliga är att Migrationsverket helt enkelt inte har gjort sin läxa. Det är i så fall illa.

Det utbredda missbruket undergräver tilltron till systemet. Asylrätten är inte till för att möjliggöra skenansökningar från forna öststater. Det är också en säkerhetsfråga när vägen ligger öppen för alltifrån stöldligor till potentiella terrorister.

Regeringen måste ta sig samman och se till att Sverige börjar sända rätt signaler - om du vill komma hit för att utnyttja asylsystemet åker du ut illa kvickt.

 

Läs också: Löfvenpakten blundar för de verkliga problemen