Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Dahlberg

Snabba beslut behövs även när krisen är över

Sverige är som Skalman i frågor som rör riktes säkerhet. Mat- och sovklockan ringer ständigt.Foto: OKÄND
Tänk om Stefan Löfven (S) kunde ta sig an trygghetskrisen med samma energi som pandemin.Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Coronakrisen har visat att det går att lösa problem snabbt och effektivt när nöden kräver det. Använd den erfarenheten när vardagen är tillbaka.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Kan det komma något gott ur coronakrisen? Frågan kan tyckas hädisk, men kriser är inte bara elände utan har också potentialen som möjliggörare. Sådant som tidigare stötte på övermäktigt motstånd och drogs i långbänk kan plötsligt bli verklighet inom loppet av några veckor.

Vi har sett många exempel på det under senare tid. Permitterad SAS-personal sadlar om och rycker in i vården och skolan. Sjukvården har ställt om sin verksamhet i rekordtakt. Läkare och sjuksköterskor från andra delar av sjukvården har snabbutbildats för att ta plats på intensiven. Det gamla skråtänkandet är som bortblåst och vårdens dokumentationshysteri har rundats effektivt.

I kris finns inte plats vare sig för pratkvarnar eller prussiluskor. Uppgiften måste lösas. Efter att först ha satt sig på tvären gav Arbetsmiljöverket dispens för att använda icke CE-märkt skyddsutrustning. Det som ena dagen ansågs vara omöjligt visade sig gå att fixa nästa dag.

Även regeringen och riksdagen har skruvat upp tempot flera varv. I veckan enades exempelvis partierna över blockgränsen om ett snabbspår för att hindra uppköp av svenska företag av främmande makt.

En viss tröghet är både nödvändig och önskvärd i en rättstat

Trots att Sverige saknar en klausul för undantagstillstånd är det uppenbart att det finns ett stort utrymme att agera om bara viljan finns. Den erfarenheten borde vi ta med oss när krisen är över. 

En viss tröghet är förstås både nödvändig och önskvärd i en rättsstat. Vi vill inte ha en ordning där det är fritt fram att runda lagar eller där nya lagar hastas fram utan eftertanke.

I grundlagen finns ett så kallat beredningskrav (RF 7:2), vilket innebär att regeringen måste skärskåda alla nya lagförslag ordentligt innan de presenteras för riksdagen. Exempelvis ska synpunkter inhämtas från berörda myndigheter.

Det är tänkt att fungera som en kvalitetsförsäkring - ett skydd mot politiker som skjuter från höften om man så vill. Gott så.

Den svenska passiviteten kring fientliga uppköp har varit ansvarslös

Problemet är att alldeles för mycket har dragits i långbänk. Det gäller inte minst frågor som rör rikets säkerhet. Där agerar Sverige som Europas Skalman; mat- och sovklockan ringer ständigt och skyndsamhet betraktas som en svordom. 

Låt oss återgå till det där med de fientliga uppköpen för ett ögonblick. Hur hamnade vi ens i dagens trängda situation? I Sverige blev frågan brännhet 2016 när naturgasprojektet Nord Stream 2 - med den ryska gasjätten Gazprom som huvudägare - ville hyra in sig i hamnar i Karlshamn och Slite. 

Alltsedan dess har det varit uppenbart att Sverige står skyddslöst om främmande makt vill komma åt nationella säkerhetsintressen via uppköp. Ändå har inget hänt. I stället har utredningarna avlöst varandra, varav den senast tillsatta ska vara klar i november 2021. 

I EU-kretsen motarbetade Sverige rentav införandet av en granskningsfunktion av utländska investeringar till en början. Nu har coronakrisen visat hur ansvarslös den passiviteten var.

Så här ser det ut i fråga efter fråga som rör rikets säkerhet. Regeringen har segdragit allt från terrorlagstiftning, hemlig dataavläsning, datalagring och kameraövervakning till införandet av ett nytt EU-direktiv om lagringsskyldighet för meddelandetjänster.

Även den civila krisberedskapen har begravts i utredningar

Den usla svenska krisberedskapen - exempelvis när det gäller läkemedelsförsörjningen - har begravts i sammanlagt sex utredningar och statliga rapporter. Förra året kom den största utredningen om medicintillgången som någonsin har gjorts. Resultatet? Regeringen vill invänta ännu en utredning som blir klar först nästa höst.

Eller ta mer vardagliga bekymmer som välfärdsbrottsligheten och bilmålvakterna. Åren går och utredningarna avlöser varandra. Bilmålvakter kan låta som ett randfenomen, men de obetalda fordonsskulderna uppgår till 1,6 miljarder kronor om året. 

Visserligen har kommuner och myndigheter trappat upp kampen mot bilmålvakterna på senare tid. Felparkerade fordon med obetalda parkeringsavgifter på över 5 000 kronor kan bogseras bort, exempelvis.

Men den fråga som regeringen nu låter utreda är om rätten att äga ett stort antal bilar bör begränsas för personer med omfattande fordonsrelaterade skulder. Svaret är självfallet ja. I vilket annat land hade en minister kommit undan med att lova att lösa ett akut problem - om ett antal år?

Det som kan anstå hastas fram medan det som brådskar får vänta

Allt kan förstås inte skyndas fram. Stora reformer såsom ett nytt skattesystem eller pensionssystem måste belysas grundligt i utredningar som får gott om tid. En regering bör också dra i bromsen om det framkommer kritik från tunga remissinstanser mot ett förslag. 

Problemet är att regeringen inte gör skillnad på det som är tekniskt komplicerat och tidskrävande och det som är enkelt men brådskande, som borde kunna beredas internt på regeringskansliet. För att ta ännu ett exempel: Att se till att Sverige skaffar sig en lista över säkra länder för att kunna snabbavvisa turister som missbrukar asylsystemet ska inte behöva ta uppåt tre år från det att behovet blivit akut.

Det paradoxala är att den rödgröna regeringen har slarvat igenom lagstiftning på flera områden samtidigt som angelägna förslag när det gäller kriminalitet och rikets säkerhet hamnar på vänt. Lagrådet har exempelvis riktat hård kritik mot gymnasielagen för ensamkommande och införandet av FN:s barnkonvention som svensk lag.

I samma bekymmerslösa anda drog januaripartierna i gång nedmonteringen av Arbetsförmedlingen, utan en tanke om att de kunde behövas en gedigen utredning först. Återigen: Sådant som kan anstå hastas fram medan det som brådskar får vänta.

Regeringen borde ta sig an trygghetskrisen med samma energi

Coronakrisen har visat att det går att forcera byråkratisk och politisk tröghet när läget så kräver. Allting behöver inte fastna i utdragna processer. 

Tänk om regeringen kunde ta sig an trygghetskrisen med samma energi när pandemin är över.