Jobbflopparna har varit många under den rödgröna regeringen, skriver Anna Dahlberg. Foto: ALEX LJUNGDAHL
Jobbflopparna har varit många under den rödgröna regeringen, skriver Anna Dahlberg. Foto: ALEX LJUNGDAHL
Anna Dahlberg

S jobbskryt tålde inte mötet med verkligheten

Publicerad

Det är tur för de rödgröna att det råder brinnande högkonjunktur. Annars skulle deras jobbfiasko vara än mer uppenbart.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I alla jobbsatsningar som Socialdemokraterna har presenterat finns det ett före och ett efter. Först laddas de nya åtgärderna med självsäker retorik och högt ställda förväntningar. Sedan sjunker resultatet ihop som en sufflé i mötet med verkligheten. 

Lås oss ta satsningarna en i taget:

• Traineejobben. Ett av Socialdemokraternas viktigaste vallöften var att skapa 32 000 traineejobb för unga. Det blev 464 stycken. Regeringen erkänner sitt misslyckande genom att skrota reformen i höstbudgeten.

• Beredskapsjobben. I sitt förstamajtal 2016 utlovade Stefan Löfven 5 000 enkla jobb inom statliga myndigheter. Efter en knackig start har årets mål om att inrätta 500 sådana jobb infriats. Dock visar det sig att jobben har gått till högutbildade och att två tredjedelar har anställts av Arbetsförmedlingen själv. 

• 100-klubben. Mitt under flyktingkrisen hösten 2015 höll regeringen en entusiastisk konferens under parollen Sverige tillsammans. Där lanserades den så kallade 100-klubben där företag som är beredda att ta emot minst 100 nyanlända skulle erbjudas skräddarsydda paket och en egen telefonlinje till Arbetsförmedlingen. Tidningen Arbetet noterade i veckan att bara två företag har gått med i klubben under det senaste året. Totalt är antalet företag därmed uppe i 30 stycken.

• Snabbspåren. När regeringens "superminister" Ylva Johansson (S) presenterade snabbspåren 2015 visste optimismen inga gränser. Regeringen hade hittat den magiska formeln som skulle göra det möjligt för nyanlända att komma i arbete eller studier redan inom två år, hette det. 

Verkligheten har dock bjudit motstånd även på detta område. Sedan starten har totalt 4 799 personer deltagit i något av de 14 snabbspåren. Det motsvarar några få procent av alla nyanlända som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Regeringen medger att insatsen brottas med "uppstartsproblem".

• Fas 3. Minns ni retoriken under valrörelsen? Socialdemokraterna gick till storms mot Fas 3, som dömdes ut som ovärdigt och meningslöst. I stället skulle de långtidsarbetslösa erbjudas riktiga jobb eller studera. Bland annat skulle det skapas 31 000 extratjänster inom vård, skola och omsorg. Långtidsarbetslösa skulle exempelvis avlasta lärare med administration kring rättningen av nationella prov, förklarade Stefan Löfven. Att tömma Fas 3 skulle gå "relativt snabbt".

Så hur gick det? Det har tagit tid att avveckla Fas 3. Enligt den senaste statistiken finns det fortfarande 4 667 deltagare kvar i den så kallade sysselsättningsfasen. Målet är nu att Fas 3 ska vara tömt i februari nästa år, det vill säga lagom till valrörelsen 2018. 

• Extratjänsterna. Lika trögt har det varit att få fart på extratjänsterna. Gång på gång har regeringen sockrat erbjudandet. I somras lovade man rentav 500 miljoner kronor i bonus till de kommuner och landsting som tar emot långtidsarbetslösa. 

Vi talar sannolikt om det mest generösa stöd som någonsin har utformats. Lönen är betald till 100 procent. Dessutom får arbetsgivaren ett handledarstöd plus 150 000 kronor i belöning för varje person som anställs före årsskiftet. 

Regeringens agerande andas desperation. Kommunerna har till och med fått ett beting där det anges en exakt siffra över antalet extratjänster som de förväntas bidra med.

Efter denna kraftansträngning är siffran över antalet extratjänster nu uppe i 6 193 stycken.

• Studier. Försöken att få lågutbildade personer att sätta sig i skolbänken har också gått trögt. Det är rentav färre som går till studier efter etableringsuppdraget än tidigare, trots allt tal om kunskapslyft. Totalt rör det sig om sex procent av de inskrivna; bland lågutbildade är det ännu färre som väljer att plugga.

Inte ens socialdemokrater kan tro på jobbmålet längre

Det är inget smickrande facit för regeringens jobbpolitik. Vi befinner oss mitt i en högkonjunktur; ändå stiger långtidsarbetslösheten. Av de grandiosa löftena om att långtidsarbetslösa skulle befrias från Fas 3 har det blivit en tumme. Många har i stället hamnat utan någon aktivitet alls.

Inte ens Socialdemokraterna själva kan längre tro på målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. När målet formulerades låg Sverige på plats tio i EU-ligan. Nu har vi halkat ner till plats 16.

Allianspartierna kommer givetvis att plocka många poäng på detta misslyckande under söndagens partiledardebatt i Agenda. De kommer att inpränta att Stefan Löfven står tomhänt i jobbpolitiken. Sverige måste i stället sänka ingångslönerna för att minska tudelningen på arbetsmarknaden.

Det ligger mycket i det. Men i ärlighetens namn har inte heller alliansen några övertygande svar att ge när det gäller de verkligt lågutbildade. Om det inte går att övertyga arbetsgivare om att ta emot gratis arbetskraft - varför skulle de vilja betala för samma personer genom alliansens nya inträdesjobb? Resonemanget haltar.

Lite mer ödmjukhet vore önskvärt

Den bistra sanningen är att Sverige inte är rustat för att hantera dagens enorma skillnader i humankapital. I en jämlik välfärdsstat går det inte att sänka lönerna hur mycket som helst. Då skulle även försörjningsstödet behöva sänkas till nivåer som få kan acceptera. 

Det är svårt att se att det ens skulle vara praktiskt möjligt. I Sverige finns exempelvis inga billiga bostäder som dessa lågavlönade skulle kunna flytta in i.

Det innebär inte att politikerna ska ge upp. Alla vägar framåt bör prövas - lägre ingångslöner, sänkta bidrag, fler utbildningsplatser inom bland annat yrkesvux, utbildningsplikt och olika anställningsstöd. 

Men ingen är betjänt av den verklighetsfrånvända optimism som omger alla nya stöd och anställningsformer. Sällan har så många storstilade jobbplaner floppat på så kort tid som under Löfven. 

 

Läs också: Polisen klarar inte ens morden i huvudstaden 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag