Anna Dahlberg

Polisens kris hotar rikets säkerhet

Publicerad

Det finns stora frågetecken kring Sveriges förmåga att hantera ett terrorattentat, i synnerhet sommartid, enligt en ny larmrapport. Regeringen kan inte längre ducka för poliskrisen.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

"Vi klarade även denna sommar", utropade rikspolischefen Dan Eliasson i en krönika nyligen efter sin semesterledighet. Kritiken mot Eliassons tondövhet har varit massiv, men få vet nog exakt hur pressat läget inom polisen är.

I en rapport från den 3 juli i år slår polisens huvudskyddsombud, Emma Cronberg, larm om resursbristen och kräver åtgärder enligt Arbetsmiljölagen. Det är djupt oroande läsning.

Det talas om en arbetsbelastning som är så hög att den leder till ohälsa och olycksfall - ja, rentav risk för dödsfall. På alltfler håll i landet går det inte ens att upprätthålla minimibemanning, utan man har svängt över till säkerhetsbemanning. Det innebär att polisen inte ens försöker efterleva en bemanning för att lösa sitt samhällsuppdrag, utan fokuserar på att klara den egna säkerheten.

Södra Lappland är till ytan lika stort som Danmark. Detta område täcks i dagsläget av en radiobil och den har i sommar bemannats med hjälp av övertid under nattpassen. "Bilen blir ett spel för gallerierna", skriver huvudskyddsombudet.

Den slutsats som dras är att "det ser fruktansvärt illa ut för svensk polis och därmed för Sverige".

 

Detta får direkta konsekvenser för Sveriges förmåga att klara ett eventuellt terrordåd eller andra så kallade särskilda händelser. En stor del i den sexsidiga rapporten handlar om denna otillräckliga beredskap.

Skulle exempelvis Stockholm eller Göteborg ha drabbats av ett attentat i somras hade övriga polis-Sverige haft svårt att hjälpa till eftersom regionerna inte ens klarar av vardagen. Händelsen skulle ha fått hanteras av en redan slutkörd och kraftigt underbemannad polisstyrka. Finns det ens telefonlistor till kollegor på semester och vetskap om var de befinner sig på sin ledighet? undrar huvudskyddsombudet och slår fast: "Rådande förutsättningar riskerar samhällets säkerhet."

Huvudskyddsombudet representerar visserligen polisfacket, men uppgifterna är likväl graverande. Bilden bekräftas dessutom av en centralt placerad poliskälla: "Vi skulle ha begränsad förmåga att möta en större händelse, exempelvis ett terrordåd. Det finns ingen stabsorganisation i beredskap som säkerställer att all kompetens finns på plats. Man förlitar sig helt på dem som jobbar just då, vilket sommartid inte är många om man exempelvis skulle behöva säkra platser, införa avspärrningar med mera. Man chansar."

 

Sverige har blivit ett underligt land där medborgarna erbjuds extra allt av välfärdsstaten samtidigt som det mest basala inte längre fungerar. Vi har inget trovärdigt försvar, en polis i akut kris, en hårt pressad cancervård och en skola som dalar mest i hela västvärlden. Statens mest fundamentala åtaganden sviktar. Ändå snurrar löfteskarusellen på som om inget har hänt, nu senast med Vänsterpartiets krav på att införa fyra lediga dagar till alla med äldre anhöriga till en kostnad av 2,5 miljarder kronor.Det är en provocerande brist på politiskt allvar. Att Sverige inte är rustat för att hantera särskilda händelser och att även grova brott nu läggs på hög är djupt bekymmersamma signaler. Då måste andra prioriteringar i höstens budget skjutas åt sidan.

Men mer pengar löser inte ensamt problemet. Polisens kris är djupare än så. Med den nya organisationen skulle polisens överbyggnad slimmas och man skulle komma närmare medborgarna. I stället har det blivit tvärtom.

Det är färre poliser än någonsin som arbetar i yttre tjänst, enligt en intern utvärdering i våras. Och tiden ute på gator och torg blir allt kortare. Det har aldrig gått snabbare att avancera till insatsledare och yttre befäl - positioner som det tidigare tog åratal att kvalificera sig för.

Den stora gruppen är i stället skrivbordspoliser av olika slag. På den interna informationskanalen Intrapolis berättas att en förstudie ska göras för att se över användningen av kvarteret Kronoberg i Stockholm. Det börjar nämligen bli väldigt trångbott och ont om mötesrum i polisens högkvarter.

Vad ägnar sig då alla dessa poliser åt som varken utreder brott eller gör ingripanden? Enligt mina källor har polisen hamnat i en förvaltningsfälla. I stället för att ta tillbaka terrängen från de kriminella tillsätts massor av projekt och arbetsgrupper. Man ägnar sig åt processutveckling och metodutveckling. Det produceras styrdokument och inriktningsbeslut som få ute i verksamheten ens förstår innebörden av.

"Vi har en hel koloss som jobbar med att ta fram olika riktlinjer, men väldigt få kvar som ska lösa uppgiften", sammanfattar en centralt placerad källa läget. Eller med andra ord: Huvudkontoret växer, men det är allt färre som kan åka radiobil.

 

I veckan höll Anders Ygeman (S) och Morgan Johansson (S) en blixtinkallad presskonferens för att presentera åtgärder mot bilbränderna. Nästa presskonferens bör handla om polisens kris och tillkallas så snart som möjligt.

I stället för servettskisser med löften om "breda översyner" kan budskapet vara enkelt och konkret. Regeringen måste presentera miljardtillskott till polisen under åren framöver. Dessutom får ministrarna gärna vara flankerade av Sveriges nästa rikspolischef, som berättar hur polisen från och med nu ska ägna sig åt kärnverksamheten - att upprätthålla ordningen och utreda brott.

Det får aldrig råda någon tvekan om att Sverige klarar av det mest grundläggande - att möta hot mot rikets säkerhet.

 

Läs också: Det får vara slutgullat med Anders Ygeman

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag