Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Dahlberg

Polisen klarar inte ens morden i huvudstaden

Östberga är ett av de brottsbelastade områdena i Stockholm SYD, som tynger polisens utredare.Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Interna rapporter vittnar om ett krisläge bland mordutredarna i Stockholm. Det är en ohållbar situation i en rättsstat.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Nyligen väckte det bestörtning när det avslöjades att polisen inte hinner utreda våldtäkter i tid på grund av alla mord. Siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå, bekräftar den nedslående bilden. Hittills i år har bara åtta procent av alla våldtäktsfall lett till åtal.

Jag har läst interna dokument som ger en inblick i hur verkligheten bakom statistiken ser ut. I en skrivelse från huvudskyddsombuden i Stockholm och Stockholm Syd konstateras att arbetsbelastningen för dem som utreder grova brott i huvudstaden är "alarmerande". Det berättas att region Stockholm för första gången någonsin har begärt en nationell förstärkning av utredare, men att behovet inte har kunnat tillgodoses.

Stockholm är indelat i tre polisområden - Syd, Nord och City. Läget beskrivs som hårt pressat i såväl Syd som Nord medan situationen i City är något bättre. 

I en skrivelse från skyddsombudet för Grova Brottsenheten Stockholm SYD står det att utredarna är på bristningsgränsen. Den extrema arbetsbelastningen tar sig uttryck i "sömnproblem, håglöshet, irritation samt hjärtklappning hos personalen".

Till och med mordutredningarna har polisen svårt att hinna med. "I skrivande stund har vi 13 mord, varav vi arbetar i 6 av dem." Trots att Stockholm Syd under kortare perioder har fått förstärkningar från övriga landet, kallat in spanare och överlämnat mord till City och Länskrim går inte ärendebalansen ner. "En stor del av personalen är uppgiven och vissa börjar känna sig likgiltiga då de inte räcker till." 

Poliser söker sig bort från kärnverksamheten

Ett av de områden som tynger polisen är Östberga, som Expressen har rapporterat om i veckan. Där har ett kriminellt nätverk i praktiken tagit makten över lokalsamhället. Ändå är det inte ens klassat som ett särskilt utsatt område.

En polis vittnar om en ond cirkel där den extrema arbetsbelastningen gör att omsättningen av personal accelererar. På så vis dräneras kärnverksamheten - ingripande och utredningar - ytterligare. "Färre och färre vill stå i frontlinjen eller utreda brott. Man försöker klara sig undan och jobba med sådant som husbyggnationer, underrättelser, utbildning, analys eller hittegods i stället."

Flera utredare som jag talar med berättar att polisen skriver av ärenden i allt snabbare takt, även sådana som skulle kunna utredas. Det viktiga är att den så kallade balansen - pågående och ännu inte påbörjade ärenden - ser bra ut. "Det första du letar efter när du får ett nytt ärende på ditt bord är om det finns grunder för att skriva av det", säger en rutinerad utredare.

Ändå växer högen av outredda brott runtom i landet. Vid halvårsskiftet fanns nästan 145 000 öppna ärenden, en kraftig ökning jämfört med tidigare år.

Utredarna är för få och för oerfarna

Den dystra bilden bekräftas i en ny utvärdering från Statskontoret. Utredningsverksamheten blir allt sämre, trots att polisen har anställt fler civila utredare. Utredarna är för få, för oerfarna och ibland för omotiverade. Inte sällan omplaceras poliser till utredningsverksamheten i stället för att aktivt söka sig dit. 

Det finns ingen enkel förklaring till raset inom polisen. Det vi säkert vet är att den nedåtgående trenden startade år 2011. Förra året var andelen personuppklarade brott lägre än på flera decennier. 

Polisens misslyckande fortplantar sig sedan i rättskedjan. Antalet ärenden som polisen har lämnat över till åklagare har minskat med 26 procent mellan år 2006 och 2016. Det i sin tur har lett till att antalet brottmål som har avgjorts i våra domstolar har minskat med nästan lika mycket. Och antalet fängelsestraff som har dömts ut har minskat med 29 procent det senaste årtiondet.

I år har raset visserligen avstannat efter att polisen har "jagat pinnar" i form av enkla trafikbrott och ringa narkotikabrott. Men det är ingen tröst för alla brottsoffer som får sina ärenden avskrivna i onödan eller tvingas vänta i månader på att ens höra av polisen.

Regeringen har vaknat upp för sent

I en rättsstat måste det vara en självklarhet att allvarliga brott blir utredda professionellt och skyndsamt. Annars riskerar vittnesmål att falla i glömska och annan viktig bevisning att gå förlorad. 

Förtroendet för rättsväsendet raseras dessutom. Människors benägenhet att anmäla brott minskar och det öppnar för alternativa vägar att utkräva rättvisa. I ett civiliserat samhälle kan man inte lägga våldtäkter och grova brott mot barn på hög.

När till och med polisens kapacitet att utreda mord i landets huvudstad sviktar är det en larmsignal som måste ljuda ända in i Rosenbad. Svensk polis är inte dimensionerad för den nya brottsligheten. Regeringen har vaknat upp alldeles för sent.

 

Läs också:

 Våldtagna och svårt sjuka barn tvingas köa 

Det är för lätt att vara kriminell i Sverige