Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Anna Dahlberg

När välfärden knäar och skatterna höjs

Vad händer när välfärden inte längre räcker för att möta människors behov? Samhällskontraktet kommer att hamna under hård press framöver.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

"Bli inte sjuk i sommar!", säger en läkarvän på ett av Stockholms större sjukhus. Hon berättar att läget är värre än någonsin med stängda vårdavdelningar och akut brist på sjuksköterskor. Så fort en ny sköterska har tränats upp och blivit varm i kläderna drar hon vidare till en mindre pressad arbetsplats på en vårdcentral eller en vaccinationsklinik.

Den onda spiralen har nått en punkt då det inte längre går att utesluta att någon dör i vårdkrisens spår.

På område efter område ser vi hur legitimerad personal lämnar välfärdsstatens frontlinje. Socionomerna flyr från socialkontoren. Sjuksköterskorna överger sjukhusen. Poliser hoppar av eller slutar i yttre tjänst.

Och personalbristen kommer bara att växa under åren framöver. I veckan slog SCB fast att det kommer att saknas 11 000 specialistsjuksköterskor om tio år. Och sedan tidigare vet vi att behovet av nya lärare uppgår till 90 000 under perioden 2015-19. Vi upplever just nu rekordhöga bristtal inom offentlig sektor, enligt Arbetsförmedlingen.

 

Frågan är vad denna växtvärk kommer att göra med samhället. Redan nu upplever många att maskorna i välfärden har blivit alldeles för stora. Skraltiga äldre blir i praktiken fångar i sitt eget hem på grund av bristen på äldreboenden. Barngrupperna på förskolan är för stora. Och den som ska föda i sommar kan bli akut hänvisad till ett BB långt bort.

Men den verkliga utmaningen ligger framför oss. Lyssnar man på kommunerna är det inte 2016 eller 2017 som de är oroliga för. Det är åren efter det. Då kommer kostnadsansvaret för höstens flyktingvåg att ha flyttats över från Migrationsverket till kommunerna. Samtidigt ökar antalet äldre snabbt. "Det kommer att bli värre och värre år för år efter 2018, som det ser ut med dagens beräkningar", konstaterar SKL:s tillträdande chefekonom Annika Wallenskog när vi talas vid.

SKL har flaggat för skattehöjningar på närmare två kronor fram till år 2019. I Malmö räknade en revisionsbyrå nyligen ut att skatten skulle behöva höjas med sex kronor och 41 öre fram till 2025 om alla kostnadshöjningar tas över skattesedeln.

Vi kommer alltså att betala alltmer i skatt utan att detta utväxlas i bättre välfärd. Tvärtom kommer gapet mellan våra förväntningar och den välfärd som erbjuds bara att öka.

Det är en historiskt ny situation. Som Peter Santesson skrev nyligen bygger välfärdstaten på en enkel ekvation: att det finns ett samband mellan den avgift (skatt) som man betalar in och de förmåner som medlemskapet erbjuder (SKD 21/5). 

 

Detta samhällskontrakt utmanas nu på flera håll samtidigt. I spåren av Panamaläckan har det uppstått en debatt kring storföretag och förmögna personer som smiter undan skatten. På motsvarande sätt kan vi vänta oss en växande svart ekonomi i botten av samhällspyramiden under kommande år.

Vi ser dessutom hur den organiserade brottsligheten blir allt skickligare på att mjölka välfärdssystemen. I veckan slog Ekobrottsmyndigheten larm om "målvakter" som flygs in från fattiga EU-länder för att dränera allt från leverantörer till a-kassa och staten (SvD 14/6). Själv har jag i en rad krönikor varnat för hur välfärden har blivit den nya brottsplatsen för kriminella, där falska ID-handlingar och företagsfasader används som verktyg.

Det är en systemhotande kriminalitet. Angreppen på välfärdssystemen bryter ner skatteviljan och underminerar skatteunderlaget. Det kommer också att uppstå alltmer infekterade debatter kring hur välfärden ska fördelas. Enligt en princip bör välfärden styras efter behov. I så fall bör det offentliga satsa mer på nyanlända och andra som står utanför arbetsmarknaden. Då är det klok politik att köpa in bostadsrätter, ge förtur i köer, vikta skolpengen mera och på alla sätt försöka lyfta dem som står längst ner.

Enligt en annan princip är välfärdsstaten i första hand en kollektiv försäkring mellan medborgarna. Då bör det finnas en koppling mellan vad man betalar in och vad man får ut. Med det synsättet bör vi snarast fundera över hur välfärden kan begränsas för den som är ny i landet eller inte har laglig rätt att vistas här.

 

Det intressanta är att båda dessa principer nu förfäktas samtidigt och delvis av samma personer. Stefan Löfven har till exempel öppnat för att gradera välfärden för asylsökande samtidigt som han vill göra en historisk satsning på utanförskapsområdena, där många av de nyanlända bor.

Det behöver inte vara ett utslag av akut förvirring. Snarast visar det hur komplex denna fråga är. Med en strikt försäkringssyn på välfärden skulle vi skapa avgrundsdjupa klyftor i Sverige, där nyanlända lämnas hemlösa. Och omvänt, om behovsprincipen ensamt får råda skulle skatteviljan undergrävas och samhällskontraktet förlora sin legitimitet.

Politikerna har därför en svår balansgång framför sig. De måste höja skatten, men inte så mycket att det slår mot jobben och leder till en skatterevolt. Och de måste hjälpa de nyanlända att komma på fötter, men inte på ett sätt som sticker för mycket i ögonen på andra grupper. 

 

Det är en delikat uppgift. Men ju snarare de politiska partierna börjar tänka strukturerat kring hur de vill värna samhällskontraktet desto bättre. För det är mycket som står på spel.

Om medelklassen inte längre litar på välfärden kommer det att uppstå en efterfrågan på privata lösningar. Och viljan att betala två gånger för sjukvård, skola och äldreomsorg kommer att vara högst begränsad.

På samma sätt hotas såväl skatteviljan som skatteinkomsterna om välfärdskriminaliteten och utanförskapet tillåts fortsätta växa utan motåtgärder.

Partierna tävlar just nu om att vara bäst på att försvara "svenska värderingar". Varför inte byta ledmotiv till "det svenska samhällskontraktet"? Det är precis lika viktigt att värna.

 

Läs också: Anna Dahlberg: Kriminella är ett hot mot välfärden

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!