Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Anna Dahlberg

Morden och inflationen i USA visar varför vänstern har fel

I en rad amerikanska städer har polisbudgetarna skurits ner i spåren av protesterna mot rasorättvisor.
Foto: ALBA VIGARAY / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Både skjutningarna och inflationen skenar i USA. Det visar på faran med en ansvarslös vänsterpolitik.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Den mysiga staden Portland i nordvästra USA brukar beskrivas som ett ”hipster-mecka”. Här är det tätt mellan mikrobryggerierna, de ekologiska kaféerna och bokhandlarna.

Staden utövar en stark dragningskraft på många unga med en alternativ livsstil och värderingar som lutar åt vänster. 

Men numera handlar rubrikerna om något helt annat: det besinningslösa mördandet. Under år 2020 ökade antalet mord i staden med svindlande 83 procent. Och våldet visar inga tecken på att avta. 

Hittills i år har över 1100 skjutningar ägt rum, varav minst 84 med dödlig utgång. Det är hisnande siffror för en stad med bara 650 000 invånare. Som jämförelse sker det drygt 300 skottlossningar i Sverige per år, varav ett 40-tal med dödlig utgång.

Det är uppenbart att staden har tappat kontroll över utvecklingen. Det råder en akut brist på poliser efter att många har valt att sluta. Ett skäl som anges är att poliser inte längre känner sig uppskattade av det lokala styret. 

Även budgeten för polisen har dragits ner i spåren av gatuprotesterna mot rasorättvisor efter George Floyds död våren 2020. En särskild grupp som var inriktad på att bekämpa gängvåldet har upplösts av samma skäl.

”Många Portlandsbor känner sig inte längre säkra i sin stad”, konstaterade borgmästaren nyligen. I en stad som tidigare var känd för att vara en trygg, liberal enklav vågar många inte längre släppa ut sina barn för att leka.

Även om mordstatistiken i Portland sticker ut är staden bara en del i ett större mönster. Minst 12 storstäder i USA har satt nya mordrekord under 2021, däribland Philadelphia, Atlanta och Austin.

Över hela USA har det skett en exempellös ökning. Enligt en FBI-rapport ökade antalet mord med nästan 30 procent under 2020. Det är den största ökningen genom tiderna. Och under 2021 har mordsiffrorna fortsatt uppåt i mer än två tredjedelar av landets största städer.

Än så länge är inte mordtalen nationellt tillbaka i nivå med 1970- och 1980-talens rekordnoteringar i spåren av crackvågen. Men trenden är djupt oroväckande och den bryter den långa nedgång i brottsligheten i USA som inleddes på 1990-talet.

Så vad beror den amerikanska mordvågen på? En förklaring som ofta lyfts fram, inte minst från Demokraterna, är covid-19-pandemin. Redan marginaliserade grupper i samhället har hamnat under ytterligare press, menar man.

Men det är uppenbart att även polisens reträtt har spelat en avgörande roll. I många stora städer – oftast styrda av Demokraterna – tog man starkt intryck av protestvågen efter George Floyds död och kraven på att ”defund the police”. Polisbudgetar skars ner och pengar omfördelades till sociala insatser. 

Reuters har studerat hur polisen i Minneapolis påverkades under året efter att Floyd kvävdes till döds under en polismans knä. Man fann att arbetssättet hade förändrats dramatiskt; polisen stoppade färre i trafiken och gjorde långt färre personkontroller i jakten på vapen och droger. 

Titeln på rapporten talar sitt tydliga språk: ”Hands-Off Patrol”. Polisen retirerade helt enkelt inför kriminaliteten. Resultatet? Minnepolis är på väg att slå sitt tidigare mordrekord från 1995 då staden döptes om till ”Murderapolis” av New York Times.

Även Demokraterna har motvilligt börjat erkänna sambandet. I stad efter stad skjuter man nu till pengar till polisen – påhejade av Vita huset som inser att kriminaliteten riskerar att bli en stor fråga i mellanårsvalet nästa år.

I San Francisco har borgmästaren utlyst ett nödläge för att rensa upp gatorna. Samma liberala borgmästare som tidigare varnade för ”overpolicing of the Black community” och skar ner polisbudgeten, lovar nu ett mer aggressivt rättsväsende och mindre tolerans mot brottslingarna som förstör staden. 

I New York har invånarna nyligen valt en ex-polis till ny borgmästare med uppdraget att återskapa lag och ordning. 

Just de marginaliserade grupper som man påstod skulle gynnas av en stukad polis har i stället fått betala det högsta priset. Det gäller inte minst svarta män, som nu dör i tusental i mordepidemin.

Utvecklingen i USA borde intressera oss i Sverige. I den svenska debatten ifrågasätts allt oftare poängen med ”hårdare tag”. Till och med polisledningen förmedlar gärna bilden att lösningen på gängvåldet måste sökas någon annanstans. 

Den som kräver mer sociala insatser mot kriminaliteten får sällan några motfrågor. Det anses per automatik vara höjden av klokhet. Men var finns evidensen för att socialtjänstens åtgärder skulle minska brottsligheten? De har uppenbarligen inte stoppat dagens gängkriminella, som ofta har varit föremål för en lång serie av dylika insatser.

Det betyder verkligen inte att alla former av sociala satsningar ska avfärdas. Men de behöver utvärderas med samma noggrannhet som andra brottsförebyggande åtgärder. 

Det finns mycket som skiljer USA och Sverige åt. I USA har antalet dödsskjutningar länge varit skyhögt högre än i Sverige, vapenlagarna är bisarra och polisvåldet är betydligt mer utbrett.

Men man kan ändå se det som utspelar sig i USA som ett slags experiment av vad en övergång till ”mjukare tag” innebär. När rättsväsendet drar in klorna, poliser slutar och gatan lämnas åt sitt öde verkar det ge en rejäl skjuts åt gängvåldet.

Just de marginaliserade grupper som man påstod skulle gynnas av en stukad polis har i stället fått betala det högsta priset. Det gäller inte minst svarta män, som nu dör i tusental i mordepidemin. 

Den svenska vänstern har applåderat entusiastiskt och slagit fast att utvecklingen visar varför stora budgetunderskott inte längre är något att vara rädd för.

Även när det gäller den ekonomiska politiken tjänar USA som ett sedelärande exempel. Under flera års tid har vänsterdebattörer i Sverige pekat mot landet i väster och trott sig se framtiden.

Medan Sverige har levt kvar under oket av budgetdisciplin har USA spenderat pengar som om det inte fanns någon morgondag. Enorma stimulanser har pumpats in i ekonomin; bland annat har varje amerikan fått ungefär 4000 dollar i kontanter att konsumera för.

Den svenska vänstern har applåderat entusiastiskt och slagit fast att utvecklingen visar varför stora budgetunderskott inte längre är något att vara rädd för. Tvärtom borde även Sverige spendera betydligt mer och spara mindre.

Sedan kom inflationssiffrorna. Inflationen i USA steg till 6,8 procent i november, vilket är den högsta siffran på nästan 40 år. 

Det är pandemins fel, förklarar Vita huset, precis som när det gäller mordvågen. Det svaret övertygar knappast. Snarare har Bidenadministrationen eldat på hushållens konsumtion för mycket samtidigt som färre amerikaner än vanligt står till arbetsmarknadens förfogande. Det har skapat flaskhalsproblem som drivit upp prisökningarna.

Inflationsspöket är tillbaka och riskerar nu att urholka vanliga inkomsttagares löneökningar precis som det gjorde på 70- och 80-talen. 

Så låt oss hålla ögonen på USA. Flera av vänsterns mest populära idéer prövas i realtid i landet i väster. Resultatet hittills är en historisk ökning av såväl inflationen som morden.