Foto: LISA MATTISSON EXP / LISA MATTISSON EXPFoto: LISA MATTISSON EXP / LISA MATTISSON EXP
 Foto: LISA MATTISSON EXP / LISA MATTISSON EXP
Foto: MAJDI MOHAMMED / AP TT NYHETSBYRÅNFoto: MAJDI MOHAMMED / AP TT NYHETSBYRÅN
 Foto: MAJDI MOHAMMED / AP TT NYHETSBYRÅN
Anna Dahlberg

Sverige måste höja rösten mot Palestinas ledare

Publicerad

JERUSALEM. Hoppet håller på att rinna ut för tvåstatslösningen. Det bästa Sverige kan göra i nuläget är att höja rösten mot det alltmer auktoritära styret i Palestina.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I Israel är fredsprocessen i det närmaste glömd. I stället ligger allt fokus på "Norra fronten", det vill säga sammansmältningen av hoten från Libanon och Syrien. Tidigare behövde Israel "bara" förhålla sig till Hizbollahs upprustning i södra Libanon. Nu fruktar man att Iran, i spåren av Syrienkriget, ska flytta fram precisionsstyrda missiler till Golanhöjderna.

Redan pågår ett krig i det tysta. Israel har genomfört minst 100 bombräder in på syriskt territorium för att bland annat slå ut baser som Iran har tagit över. Risken för att denna kraftmätning ska utlösa ett fullskaligt krig, utan att någon sida egentligen vill det, anses överhängande bland bedömare i Israel.

Följderna skulle i så fall bli förödande. Södra Libanon skulle jämnas med marken av israeliskt flyg och markstridskrafter för att få stopp på missilbeskjutningen. Israel i sin tur riskerar att drabbas av civila förluster på en nivå som landet aldrig tidigare har upplevt. Nästan hela Israel ligger inom räckhåll för Hizbollahs missiler, inklusive Tel Aviv, och efter ett tag skulle Israels raketsköld bli överhopad. "Israel klarar inte en lång konflikt. Landet är för litet för det", konstaterar en säkerhetspolitisk expert, som jag talar med.

Palestinierna har hamnat i en mardrömslik situation

Det är inte bara Israel som har fokus på Iran. Även den sunnidominerade arabvärlden ser den shiamuslimska axeln från Iran till Medelhavet som det allt överskuggande hotet. Saudiarabien har upprättat direkta kanaler till Israel och protesterade bara halvhjärtat när Trump nyligen beslöt att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. 

För palestinierna innebär detta en mardrömslik situation. De står mer ensamma än någonsin och hela spelplanen har tippat till deras nackdel.  I Trump har Israel fått en supporter av ett slag som landet bara har kunnat drömma om tidigare. USA:s ambassadör i Israel har exempelvis en bakgrund som en av bosättarrörelsens största finansiärer. Följden är att alla hämningar har släppt när det gäller att expandera bosättningarna på ockuperad mark. 

Den 14 maj kommer USA att öppna sin ambassad i Jerusalem. För att ytterligare försvaga palestiniernas förhandlingsposition har Trump följt upp denna exempellösa provokation med att frysa USA:s bidrag till UNRWA - det särskilda FN-organ som sörjer för miljontals palestinska flyktingar. 

När tajmingen anses rätt tänker Trump sedan lägga fram vad han kallar "den ultimata uppgörelsen". Detaljerna i denna plan är ännu okända, men allt talar för att den kommer att vara så ensidigt dikterad efter israeliska önskemål att palestinierna måste avvisa den.

Rätt att erkänna Palestina, men priset är högt

Fönstret för tvåstatslösningen håller därmed på att slå igen. Kombinationen av Trump i Vita huset, upptagenheten vid Iran i regionen och högervridningen av det israeliska samhället - där fredsaktivister kallas landsförrädare - talar för en helt annan utveckling.

Drar man ut linjerna några år i tiden framträder en lösning som få vill tala högt om. Israel kommer troligen att annektera de delar som landet vill behålla - Jordandalen och bosättningarna - och lämna resten till palestinierna. Det skulle bli ett slags Bantustan på Västbanken bakom murar medan Gaza dumpas på Egypten.

Omvärlden måste ta in att det är ditåt utvecklingen är på väg. Sverige gjorde rätt som erkände Palestina i ett försök att ingjuta hopp om tvåstatslösningen. Inget tyder dock på att fler EU-länder tänker följa efter. 

Israel har gjort klart att priset för att utmana landet på denna punkt är högt. De diplomatiska relationerna mellan Sverige är djupfrysta. Margot Wallström tas inte emot av den israeliska regeringen, inte heller Sveriges särskilda sändebud för fredsprocessen. Svenska diplomater nekas dessutom återkommande tillstånd för att åka in i Gaza. Ett undantag är det ekonomiska området, där exempelvis handelsminister Ann Linde nyligen välkomnades av en israelisk minister.

Sverige kan använda sin diplomatiska tyngd bättre

Sverige har däremot större möjligheter än på länge att påverka den palestinska sidan. Erkännandet av Palestina har gett Sverige mycket goodwill i regionen. Sverige är dessutom en av världens största biståndsgivare till palestinierna med närmare en miljard kronor i årligt stöd, varav drygt hälften till UNRWA.

Tillsammans ger det en tyngd som Sverige borde kunna använda bättre. För palestinierna har inte bara problem med omvärlden; de gräver också en grop för sig själva. Sedan år 2007 är de palestinska områdena splittrade mellan det Hamaskontrollerade Gaza och Västbanken, som är under den palestinska myndighetens styre. Den försoningsprocess som inleddes i oktober har vid det här laget strandat och övergått i öppen fientlighet.

Utrymmet för medborgerliga friheter krymper dessutom i snabb takt, även på Västbanken. Palestinierna har inte haft nationella val på tio år och parlamentet är ur funktion. Den unga generation som nu växer upp har ingen egen erfarenhet av demokrati.

En fråga som surrar allt intensivare är den om den 83-årige presidenten Abbas efterträdare. Hur kommer denne att utses? I slutna rum? Via en kupp? Eller i ett demokratiskt val?

Svenskt klarspråk efterfrågas av palestinierna

Här behöver Sverige träda fram som en stark röst för demokrati. Khalil Shikaki är en av de mest namnkunniga intellektuella bland palestinierna. Han genomför regelbundet opinionsmätningar i såväl Israel som Palestina. Han har sett hur stödet för tvåstatslösningen har rasat från runt 70 procent för tio år sedan bland palestinier och israeler till mellan 40-50 procent i dag.

En av de saker som skulle göra israeliska judar mycket mer intresserade av en fredlig lösning vore om de fick garantier för att den palestinska staten skulle vara demokratisk. 

- Vi förstör denna möjlighet nu med den auktoritära vändningen under Abbas. Det viktigaste palestinierna kan göra i dag är att jobba på sitt eget politiska styre, säger Shikaki. 

Han menar att EU-länderna sviker på denna punkt i sin fixering vid fredsprocessen. Svenska diplomater framför säkert skarp kritik i slutna rum, konstaterar Shikaki. Problemet att de inte framför den offentligt.

- Sverige kan göra mycket mer. Ett sådant klarspråk skulle uppskattas av befolkningen och samtidigt genera våra ledare. 

I slutänden är makten över sitt eget styre det enda palestinierna har kvar. 

 

Läs också: Vettlöst av Trump att erkänna Jerusalem

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag