Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Dahlberg

Löfven kan inte fortsätta ducka för kritiska frågor

Foto: MAXIM THORE / BILDBYRÅN

Sverige har en statsminister som gång på gång tackar nej till tuffa utfrågningar. Denna mediestrategi – ”skydda Löfven” – är djupt problematisk och försvårar det demokratiska ansvarsutkrävandet. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I vintras frågades statsministern ut under 34 intensiva minuter i Ekots lördagsintervju. Så vad sade Stefan Löfven? Nej, det var inte Löfven som lät sig intervjuas, utan Norges statsminister Erna Solberg. Vår egen statsminister har inte ställt upp i Ekots lördagsintervju på över två år, trots upprepade förfrågningar från redaktionen.

Samma undvikande mönster märks i förhållande till SVT:s fördjupande samhällsprogram Agenda. Mellan 2017 och 2020 har Stefan Löfven låtit sig intervjuas vid sammanlagt tre tillfällen, och vid inget av dessa har han personligen infunnit sig i studion. Senast Stefan Löfven frågades ut i Agendas studio var hösten 2015.

Det kan jämföras med den förra ledarduon i Rosenbad – Fredrik Reinfeldt och Anders Borg – som regelbundet medverkade i Agenda, inte minst i samband med finanskrisen. Att lyckas få till stånd en intervju med Stefan Löfven under coronakrisen har däremot visat sig omöjligt. Statsministern nappade dock på möjligheten att hålla ett tal till nationen.

Och när såg någon Stefan Löfven i Aktuellt-studion senast? Under coronaepidemin har han ställt upp på en bandad intervju för programmet på Rosenbad för en månad sedan. Det är allt. I övrigt skickar han fram sina ministrar med Lena Hallengren i spetsen.

Någon kanske invänder att Stefan Löfven minsann är med på presskonferenser i Rosenbad och svarar på frågor. Det är riktigt, men han ställer enligt mina källor aldrig upp på enskilda intervjuer efteråt. Statsministern är bara tillgänglig så länge pressekreteraren fördelar ordet och behåller kontrollen.

När kretsen runt Löfven vill få ut ett budskap vänder man sig i stället till en utvald reporter på Dagens Nyheter. I veckan förklarade Löfven i en DN-intervju att vi inte kan räkna med att resa i sommar. Tidigare har han velat sätta fokus på sådant som de rikas knarkande i Djursholm och behovet av färre asylsökande. 

Det är inte svårt att förstå tänket bakom regeringens mediestrategi. Stefan Löfven måste till varje pris hållas borta från kritisk mediebevakning. I synnerhet måste han undvika fördjupande intervjuer, där hans dokumenterade svårigheter att formulera sig klart och analytiskt avslöjas. Kalla det ”Operation skydda Löfven”, om ni vill.

I november gjorde statsministern ett undantag och lät sig intervjuas av Agenda i samband med de uppmärksammade gängskjutningarna i Malmö. Det slutade i ett fiasko, som ältades i veckor efteråt. Staben runt Löfven tycks ha dragit slutsatsen att han till varje pris måste hållas borta från den sortens tuffa utfrågningar i fortsättningen.

Strategin ser ut att fungera. Förtroendesiffrorna rusar just nu för statsministern – upp med svindlande 21 procentenheter på en månad i Expressen/Sifo till 47 procent. Den välregisserade berättelsen om landsfadern Stefan Löfven som framgångsrikt leder landet i kris har satt sig.

De kritiska frågorna om Sveriges coronastrategi ställs inte till honom utan till statsepidemiologen Anders Tegnell och hans parhäst Anders Wallensten, som dag efter dag paraderar förbi i nyhetssändningarna.

Går det att försvara den svenska frivillighetslinjen om den leder till mellan 10 000 och 20 000 döda? Den givna adressaten för den frågan borde vara landets regeringschef. Men Löfven tillämpar medial distansering och avböjer alla kritiska intervjuer.

Att det pågår en maktkamp mellan medierna och makten tillhör det politiska spelet. Medierna vill dra fram nyheter och ha maximal access till makthavarna. Makten å andra sidan vill vara med och forma bilden av sin insats och få så gynnsam mediebevakning som möjligt. Så långt är inget nytt under solen.

Men det som nu pågår saknar motstycke, enligt flera tunga politiska reportrar som jag har varit i kontakt med inför denna krönika. För såväl Göran Persson som Fredrik Reinfeldt var det en självklarhet att vara tillgängliga för medierna. Persson älskade rentav att formulera sina tankar högt i journalisters sällskap.

”Det finns en väldig irritation och frustration bland politiska journalister över att Löfven inte ställer upp för intervjuer”, berättar en reporter som för egen del nästan har gett upp försöken. En annan pekar på det problematiska i att Rosenbad handplockar en utfrågare medan alla andra får kalla handen.

När andra länders regeringschefer försöker domptera medierna reagerar vi i Sverige med avsky. Staben runt Storbritanniens premiärminister Boris Johnson ville exempelvis porta reportrar från vänstermedier vid en pressträff tidigare i år – med följden att samtliga journalister lämnade Downing Street i protest. Kritiken har sedan dess varit svidande, inte minst från konservativa tidningar, mot Johnsons Trump-inspirerade mediehantering.

Så långt skulle självfallet aldrig Löfvens stab i Rosenbad gå. Men i Johnsons mediestrategi ingår också att bojkotta en av BBC:s viktigaste nyhetssändningar: radioprogrammet ”Today”. Syftet är uppenbart att straffa vad man uppfattar som alltför kritiska medier medan mer vänligt sinnade favoriseras.

Här börjar vi närma oss vad som pågår i mediehanteringen runt Löfven. Skälen må vara delvis andra - Löfven anses inte klara tuffa utfrågningar - men effekten är ändå densamma. Vi har en regeringschef som väljer och vrakar bland medier på ett sätt som inte är sunt.

I en demokrati är det politiska ansvarsutkrävandet en central del. I det ingår mediernas granskning av makten. Det är naturligtvis en bedömningsfråga hur tillgänglig en statsminister bör vara för medierna. Men i Sverige har vi haft en tradition av nära avstånd och hög synlighet. Det är en tradition värd att hålla fast vid.

Stefan Löfven bör inte komma undan med att ducka för svåra frågor. 

Statsministern intervjuades i SVT: ”Beredskapen har inte varit tillräckligt bra”.