Den rödgröna satsningen på jämställdhetsintegrering har lett till en smygande politisering av universiteten, skriver Anna Dahlberg. Foto: FREDRIK PERSSON / PRESSENS BILD
Den rödgröna satsningen på jämställdhetsintegrering har lett till en smygande politisering av universiteten, skriver Anna Dahlberg. Foto: FREDRIK PERSSON / PRESSENS BILD
Anna Dahlberg

Låt inte könsfixeringen ta över på universiteten

Publicerad

Det pågår en farlig politisering av våra universitet och högskolor. Även om syftet kan verka gott måste den akademiska friheten försvaras.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Jag träffar en meriterad forskare vid ett av Sveriges främsta lärosäten. Han vill förbli anonym på grund av ämnets känslighet, men berättar att han fått bakläxa på en kurs som han skulle hålla, eftersom litteraturlistan inte innehöll några kvinnliga författare. 

- Jag tycker givetvis att det är eftersträvansvärt att få in både kvinnliga och manliga författare, men om det alltid krävs att kvinnliga författare är representerade får det groteska konsekvenser. Det innebär per definition att vissa kurser inte längre kan ges.

I veckan har Ivar Arpi på Svenska Dagbladets ledarsida skrivit om ett liknande fall i Lund, där statsvetaren Erik Ringmar fått påstötningar om att han måste foga in en text av genusvetaren Judith Butler i en kurs om fascismen vid förra sekelskiftet. 

Den statsvetenskapliga institutionen i Lund har nämligen utfärdat riktlinjer om att andelen kvinnliga författare bör uppgå till minst 40 procent i alla litteraturlistor. Avvikelser från principen accepteras om de kan motiveras. I en replik till Arpi försvarar sig ledningen med att andelen kvinnliga författare bara skulle uppgå till 16,6 procent i Ringmars kurs om fascismen, även efter kravet på att infoga Butlers text. 

"16,6 procent"? Hör inte ledningen hur absurt dess sätt att resonera låter? Hur kan kvaliteten i en litteraturlista avgöras av procenten av ett visst kön? 

Detta tänkande är ett sluttande plan, och som Arpi påpekar i en uppföljande krönika kan det härledas till det övergripande politiska projekt som går under namnet jämställdhetsintegrering. Inför 2016 gav S-MP-regeringen alla Sveriges universitet och högskolor ett särskilt uppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. Processen vägleds av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.

Genusperspektivet ska "integreras på alla nivåer"

Jag har under en tid samlat material och intervjuer om denna smygande politisering. Det nya jämfört med tidigare års jämställdhetsarbete, som tog sikte på sådant som tillsättningar av tjänster, är att genusperspektivet nu även ska genomsyra själva kärnverksamheten: utbildningen, forskningen, ledningen och styrningen. 

I jämställdhetsplanen på statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet står det exempelvis att "genusperspektivet och genusvetenskaplig litteratur (ska) integreras på alla nivåer i undervisningen." Institutionen har kontaktat ansvariga lärare och undersökt om genusperspektivet finns med i alla kurser på grund- och avancerad nivå samt hur könsfördelningen ser ut bland författare i kursplanen. 

Även på Vetenskapsrådet - som har en ledande roll i att utveckla svensk forskning och dela ut pengar - pågår jämställdhetsintegreringen för fullt. I de styrande dokumenten framgår hur alla, från ämnesråd till beredningsgrupper, utbildas i jämställdhet. Det har utsetts särskilda jämställdhetsutbildare och jämställdhetsobservatörer, och det anses prioriterat att "integrera kön och genus i forskningens innehåll". 

Det ska inte bara vara en jämn könsfördelning i Vetenskapsrådets beredningsgrupper. Rådet ska uppnå "samma beviljandegrad för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen". 

Det är alltså inte längre excellens som ska avgöra vilka som beviljas forskningsanslag, utan pengarna ska kvoteras på basis av kön. Så rullar den tysta revolutionen fram. 

Identitetspolitiken kan slå tillbaka mot kvinnor

Självfallet ska universitet och högskolor eftersträva lika möjligheter för kvinnor och män. Det måste finnas tydliga rutiner för hur lärosätena hanterar såväl sexuella trakasserier som all form av diskriminering. Men därifrån till att låta genusperspektivet genomsyra allt från kurslitteratur och kursinnehåll till forskningsanslag är steget långt. 

Identitetspolitiken riskerar dessutom att slå tillbaka mot kvinnor själva i framtiden. Redan idag tar kvinnor 64 procent av alla högskoleexamina i Sverige och utgör 46 procent av alla doktorander. Ska vi börja kvotera in män i samma stund som de börjar halka efter på vissa områden? 

Det lömska med politiseringen är att den lätt ter sig okontroversiell i sin samtid. Men i en annan tid hade det kanske handlat om att integrera marxistiska perspektiv i alla ämnen för att utjämna maktobalansen mellan klasserna. Och i morgon kanske det handlar om att kontrollera hur rasifierad kurslitteraturen är. För varför ska vithetsnormen få härja fritt på våra universitet och högskolor?

Den sittande regeringen har redan gjort en gigantisk satsning på rasismforskning i form av ett särskilt anslag om 20 miljoner kronor årligen som Vetenskapsrådet delar ut. Aktionsforskningen - där man forskar för att förändra samhället - tycks ha framtiden för sig. 

Den akademiska friheten måste försvaras

Att kritisera politiseringen av högskolan är inte konservativt. Det är en liberal reflex. Universitetens uppgift är inte att stöpa om samhället i en viss politisk riktning, utan att söka kunskap så förutsättningslöst som möjligt.

Att försvara den akademiska friheten har ett värde i sig. Inga perspektiv ska ha företräde framför andra för att de anses politiskt önskvärda. 

Litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg skriver i en tänkvärd artikel att "våra universitet är i allt mindre utsträckning en heterogen plats för omstridda idéer och individer. I stället lever vi i megafonernas tidevarv där den tågande kören kräver intellektuell och politisk rättning i ledet" (Axess Magasin nr 6/2017).

Känner ansvariga politiker till vad som pågår? Är detta verkligen syftet med den jämställdhetsintegrering som har dragits igång på bred front? För reformarbetet i regi av genussekretariatet pågår inte bara på universitet och högskolor, utan på ett 60-tal av Sveriges myndigheter

Det är hög tid att regeringen och oppositionen börjar planera för en reträtt.

 

Läs också: Landets universitet är inte trygga rum

 

 

Rättelse: I en tidigare version av krönikan stod det att Nationella sekretariatet för genusforskning erbjuder en utbildning för att bli certifierad normingenjör. Det är dock ett externt arrangemang som beskrivs i sekretariatets kalender. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag