Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Dahlberg

Låt inte högerpopulism hacka valet nästa höst

Tysklands förbundskansler Angela Merkel har kraftsamlat för att förhindra rysk inblandning i valet.

Det har aldrig varit lättare att manipulera opinioner än nu. Vi behöver rusta upp mentalt inför valet nästa höst.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I veckan spreds ett hot om en förestående terrorattack i Stockholm via sociala medier. Trots att Säkerhetspolisen tonade ner betydelsen av hotet toppade det snart nyhetsagendan hos alla ledande mediehus.

Det är givetvis omöjligt att som utomstående bedöma allvaret i en sådan uppgift. Men låt oss göra tankeexperimentet att hotet i stället skulle få spridning den 7 september 2018 - det vill säga två dagar före riksdagsvalet. Låt oss vidare anta att hotet planteras av en aktör som vill påverka valutgången.

Det är inget osannolikt scenario. Tvärtom måste vi förbereda oss på att det kommer att göras försök att manipulera opinionen inför valet nästa år. Att tro något annat vore naivt. Det har redan skett i val efter val i västvärlden och informationskriget är i full gång.

Facebook beslutade i veckan att ge den amerikanska kongressen tillgång till 3 000 annonser som köptes av en rysk så kallad trollfabrik inför presidentvalet förra året. Syftet ska ha varit att sprida propaganda och att underblåsa spänningarna i valrörelsen. 

Det är också känt att Ryssland använde falska Twitterkonton i sin propagandakampanj för att öka stödet för Donald Trump. Den fulla vidden av den ryska inblandningen i presidentvalet utreds för närvarande av den särskilda åklagaren Robert Mueller.

Tyskland har mobiliserat mot rysk inblandning

Även Tyskland, som går till val denna söndag, har varit en måltavla för den ryska informationskrigföringen. Redan 2015 hackades mejlsystemet i förbundsdagen av den ryska organisationen APT28. Än så länge har inga pinsamheter läckt från detta intrång, till mångas förvåning.

Men de ryska försöken att påverka valkampanjen är synliga på andra sätt. De ryska nyhetsbolagen RT (tidigare Russia Today) och Sputnik har tyskspråkiga redaktioner på plats i Berlin. 

De ger stort utrymme åt det högernationalistiska partiet Alternativ för Tyskland, AfD, som vill häva sanktionerna mot Ryssland och erkänna annekteringen av Krim. Samtidigt misstänkliggörs förbundskansler Angela Merkel.

Det florerar falska nyheter om Merkel i sociala medier, såsom att hon skulle vara galen eller ha sagt att tyskar måste acceptera utlänningars våld. Hela sju av tio av de mest spridda "nyheterna" om Merkel på Facebook är falska, visar en granskning som BuzzFeed News har gjort. 

Den tyska säkerhetstjänsten har in i det sista varnat för att dagens val kan komma att manipuleras genom hackerattacker, trollkampanjer i sociala medier och desinformation. Men mycket talar för att Tyskland har stått pall. Det har inte gått att rucka på Merkels starka ställning.

Visserligen ser AfD ut att bli tredje största parti, vilket innebär att ett högernationalistiskt parti för första gången på nästan 60 år kommer in i det tyska parlamentet. Men det har också mer handfasta orsaker, såsom en oro över ett växande antal sexbrott. 

Den tyska mobiliseringen - både bland partier och faktagranskande medier - ser ut att ha fungerat. Redan veckor efter Trumps seger ska Merkel ha kallat till sig experter på falska nyheter och påverkansoperationer för att rusta Tyskland inför dagens val. 

Det går att tjäna pengar på falska nyheter

Vi i Sverige måste tänka likadant. Det räcker inte med att Säpo utbildar riksdagspartierna i it-säkerhet. Hela samhället måste mobilisera inför risken att utomstående försöker påverka valutgången nästa höst.

Problemet är förresten större än Kremls informationskrigföring. Ryssland utnyttjar bara de enorma möjligheter som det nya medielandskapet ger. Falska nyheter sprids också av rent kommersiella skäl. Inför det amerikanska presidentvalet satt unga killar i Makedonien och författade falska nyheter för att generera så många klick som möjligt. Klick som i sin tur generade annonsintäkter. 

Med Facebook följer också möjligheten att använda "big data" för att rikta poster till utvalda grupper. Det var detta som Trumpkampanjen satte i system under namnet "Project Alamo". Afroamerikanska väljare fick till exempel riktade poster om något nedsättande som Hillary Clinton sagt - allt i syfte att få just denna grupp att avstå från att rösta.

Informationen om över 200 miljoner amerikaners profiler kom från företaget Cambridge Analytica, som också var inblandat i Brexit-omröstningen.

Våra flöden på Facebook påverkas dessutom av algoritmer, som styr vilken information som når oss och därmed formar vår omvärldsbild. Sådant som engagerar oss premieras, vilket skapar ett alltmer ensidigt flöde där motargumenten tystas.

Sex miljoner svenskar använder numera Facebook. Runt hälften av alla svenskar i åldern 15-74 år tar del av nyheter via Facebook en genomsnittlig dag. Det är ett helt nytt medielandskap.

Vi behöver förstå vad det gör med oss och med samhället i stort. Mycket är naturligtvis positivt; sociala medier innebär en demokratisk revolution av informationssamhället. Men de har också skapat helt nya möjligheter för den som vill exploatera och manipulera. 

Särskilt gynnsamt är det nya medielandskapet för högerpopulismen och dess uppbackare i Moskva. "Hyperpartiskheten har ett eget medielandskap", som Craig Silverman på BuzzFeed News sammanfattar saken. Ilska och engagemang har blivit hårdvaluta.

Farligt att ge sig in i ett slag om verklighetsbilden

I den polariserade svenska debatten blir slutsatsen ofta att etablerade medier ska erbjuda en motbild. Den högerpopulistiska berättelsen om ett Sverige i förfall ska bemötas med en ljus bild av ett allt tryggare Sverige som växer så att det knakar. 

Men det är en farlig väg. Författaren Peter Pomerantsev avrådde i Almedalen från att ge sig in i ett sådant slag om verklighetsbilden. Medierna ska i stället gå ut och göra trovärdig journalistik om verkligheten.

Det är så vägen framåt måste se ut. Det bästa försvaret mot otillbörlig påverkan av valet nästa höst är att stärka tilltron till demokratins institutioner och att göra människor uppmärksamma på vad som pågår.

En bra början vore ett Agenda Special i SVT om det nya medielandskapet, ryska påverkansoperationer och vad allt detta innebär för den liberala demokratin.


Läs också: 

Vi är under attack från rysk propaganda