Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna Dahlberg

Lär av Södertälje – satsa på att lyfta problemskolorna

Fokus måste ligga på att lyfta kunskapsresultaten i de skolor där eleverna redan går.Foto: Colourbox / WEEDEZIGN
Expressen avslöjade i veckan att en stor mängd utrikes födda elever verkar ha gallrats bort när Pisa-proven skulle genomföras.Foto: TT NYHETSBYRÅN

Hur bekämpar man segregationen i en kommun där 70 procent av eleverna har rätt till modersmålsundervisning? Man måste lyfta resultaten i de ”problemskolor” där eleverna redan går.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

”Södertälje sämsta skolkommunen”. Så löd en rubrik på SVT:s sajt år 2010 efter en rankning som Lärarnas Riksförbund låtit göra. Man kan diskutera om bottenplaceringen var rättvisande eller inte, men klart var att Södertäljes skolor hade stora problem.

Staden hade tagit emot mängder av flyktingar från Irak – ja, fler än USA och Kanada tillsammans. Ovanpå det kom finanskrisen och en serie brutala våldsdåd kopplade till den organiserade brottsligheten. Södertälje var hårt pressat på alla plan, och Skolverket sågade kvaliteten i kommunens skolor.

– Det var lätt att tycka synd om oss själva och lägga ansvaret utanför vår egen verksamhet. Många upplevde nog att man gjorde en hjälteinsats under extremt tuffa omständigheter, säger Elof Hansjons, socialdemokratiskt kommunalråd med ansvar för utbildningen i Södertälje.

Men så småningom började krisinsikten sjunka in. Kommunen har den befolkningsstruktur den har, och måste göra det bästa av situationen. I stället för att skylla på yttre omständigheter började man ta itu med problemen.

Resultaten talar sitt tydliga språk. Från botten år 2010 har Södertäljes skolor höjt sitt meritvärde år efter år i nästan ett decennium. Först förra året kom en liten dipp igen. Ett tag låg kommunen till och med över genomsnittet i Sverige – både när det gäller meritvärde och gymnasiebehörighet.

Genomsnittligt meritvärde i Södertäljes grundskolor 2010-19.

Vad är det då som Södertälje har satsat på? Det tråkiga svaret är: det mest basala – undervisningen.

– Inom skolans värld är det mycket nytänkande. Man vill gärna vara först med nya metoder. Jag tänker tvärtom. Vi ska bara göra sådant som forskningen säger har god effekt. Vi är inte ute efter att göra svåra saker, utan att säkerställa att det självklara blir gjort, säger Elof Hansjons.

Projekt har städats bort från kommunens skolor för att undvika distraktioner. ”Det är många organisationer som vill in i skolan, men de får oftast nej i Södertälje.”

Södertäljes kommun införde något som de kallar för en ansvarskultur. I stället för att skylla på tidsandan, staten, föräldrarna eller befolkningsstrukturen ska var och en i skolan ta ansvar för sin del i resultatutvecklingen.

Fyra gånger om året följs resultaten upp för varje skola och några gånger per år prövas även alla elever mot målen redan från förskoleklass. För att förenkla utvärderingen används trafikljusets färger rött, gult och grönt. 

På det sättet upptäcks avvikelser i god tid. Alla i skolans värld ska ha koll på hur det går – den enskilda eleven, läraren, rektorn, utbildningsdirektören hela vägen upp i styrkedjan till utbildningsnämnden.

Elof Hansjons återkommer hela tiden till behovet av att värna kärnverksamheten. Projekt har städats bort från kommunens skolor för att undvika distraktioner. ”Det är många organisationer som vill in i skolan, men de får oftast nej i Södertälje.” 

Lärare måste prioriteras framför kringpersonal. De ordinarie skoldagarna framför lovskola. Det som avgör hur det går i skolan är nivån på undervisningen under de 180 schemalagda dagarna per år. Eller som Hansjons uttrycker det: ”Det är en evig, hård och svår kamp mot att hamna i ett överdrivet fokus på sidofrågor.”

Skol-Sverige är fullt av sådana bortförklaringar. Det saknas resurser och legitimerade lärare. Segregationen gör att det inte går att lyckas i skolan, och så vidare.

Det är befriande med en politiker som så tydligt bejakar det egna ansvaret. Under coronapandemin blir vi dagligen påminda om motsatsen – den ständiga flykten från ansvar i svensk politik. Det är alltid någon annan som bär ansvaret. Eller så är det yttre omständigheterna som gör att det inte går.

Skol-Sverige är fullt av sådana bortförklaringar. Det saknas resurser och legitimerade lärare. Segregationen gör att det inte går att lyckas i skolan, och så vidare.

Men vad gör man åt skolsegregationen i en kommun där 70 procent av eleverna har rätt till modersmålsundervisning? Elof Hansjons kan visserligen se många fördelar med en mindre segregerad skola, men menar att han måste vara realist:

– Vi kommer aldrig att tänka att vi ska bussa runt eleverna i Södertälje. Vi koncentrerar oss på att jobba med de elever vi har i de skolor som de redan går i. De allra flesta elever kommer alltid att gå i den skola som ligger närmast hemmet. Det finns ingen anledning att förvänta sig att det ska gå dåligt för barn bara för att de bor i ett utanförskapsområde.

Övriga skol-Sverige borde lära av Södertälje. Det finns en ovilja att ta in storleken på den utmaning som skolan står inför i spåren av 2010-talets rekordstora invandring.

Expressen avslöjade i veckan att en stor mängd utrikes födda elever verkar ha gallrats bort när Pisa-proven skulle genomföras. Om Sverige hade följt OECD:s regelverk skulle bilden av kunskapsläget i skolan ha blivit en helt annan. I stället för en efterlängtad vändning hade Sverige troligen backat resultatmässigt i alla tre ämnen jämfört med den förra Pisa-mätningen.

Enligt Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, befinner sig drygt en tredjedel av alla 15-åringar i Sverige på den lägsta nivån vad gäller läsfärdighet. Det går inte att gallra bort den verkligheten i längden. 

Det går heller inte att önsketänka om att ett förändrat skolval skulle trolla bort problemet. Visst kan man tänka sig att skolsegregationen skulle minska på marginalen, men de flesta elever i utanförskapsområdena kommer att fortsätta att gå i den geografiskt närmaste kommunala skolan.

Man kan vara för en reform av skolvalet ändå. Men att införa lottning till friskolor lär främst innebära att fler medelklassföräldrar har möjlighet att aspirera på attraktiva skolplatser till sina barn.

Visserligen föreslår utredningen även en frivillig kvot för en ”allsidig social sammansättning”. Men vad innebär egentligen det? Det visar sig närmast omöjligt att definiera vilka som skulle omfattas av denna förtursrätt. Man blir svettig av att bara läsa utredaren resonera kring urvalet. Det anses inte ”meningsfullt att i lag definiera begreppet” eller att ange kriterier för måluppfyllnad. Jo, så står det faktiskt.

I slutändan måste fokus därför ligga på att lyfta kvaliteten i de befintliga ”problemskolorna”. Södertälje visar vägen.