Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Anna Dahlberg

Lär av Södertälje i kampen mot gängen

Södertäljes kommunalråd Boel Godner (S) predikar största möjliga öppenhet kring polisens lista över utsatta områden.
Foto: TT NYHETSBYRÅN / SCANPIX SWEDEN AB

I Södertälje har de ansvariga valt att tala öppet om problemen i stället för att sopa dem under mattan. Resten av Sverige har mycket att lära.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I veckan väckte en forskare vid Malmö universitet uppmärksamhet för sin analys av bilbränderna i Lund: ”Bilbränder är ett sätt att visa att man är frustrerad, förtvivlad och förbannad”. Det är en på många sätt typisk förklaringsmodell i den svenska offentligheten. Brottsligheten är som en naturkraft som vi inte rår på så länge vi inte har åtgärdat samhällets grundläggande orättvisor. 

Den sortens flum imponerar inte på Södertäljes lokalpolischef Max Åkerwall. När vi möts över en kopp kaffe i Visby berättar han hur Södertälje har lyckats halvera antalet bilbränder sedan år 2016. Nyckeln var att börja samarbeta med försäkringsbolagen.

- Bilar börjar inte bara brinna utan orsak klockan kvart i ett på natten. Det handlar om att växellådan har pajat, att motorn är på väg att gå sönder eller att man misslyckats med att sälja bilen. För under 1000-lappen kan du få någon att bränna upp din bil. Alla vi andra får betala detta med höjda försäkringsavgifter. I många fall brinner dessutom intilliggande bilar upp, som kanske är oförsäkrade, så det drabbar även de boende i området hårt.

Viktigt att se även den osynliga, systemhotande brottsligheten

På samma sätt är det med den öppna droghandeln. Även där finns det en slags kriminell logik bakom. Inget händer av en slump.

- Ingen 15-åring står där och säljer utan tillstånd för då smäller det. Det är noga uppdelat i marknadsplatser och gathörn. Allt måste vara clearat och godkänt först. 

Åkerwall beskriver kriminaliteten som ett parallellt system - likt företagskoncerner delar de upp marknaden mellan sig, både den illegala och den legala inom kontantintensiva branscher som restauranger, festvåningar, handel och fastigheter.

Den synliga brottsligheten på gatunivå är bara toppen på ett isberg - eller snarare bottenplattan i en kriminell pyramid. Ovanför den finns den osynliga brottsligheten i form av bidragsbedrägerier och hela branscher som domineras av kriminella företag. Och längst upp finns den institutionella nivån - den systemhotande brottsligheten som försöker nästla sig in i politiken, myndigheter och kommunerna, exempelvis bygglovsenheten, för att påverka beslutsfattandet.

- Det här omsätter enorma summor. På många andra håll i landet har man inte orkat ta tag i det här än. Man har fullt sjå med den öppna brottsligheten. Men det är viktigt att man inte är godtrogen och naiv utan håller ögonen öppna, säger Max Åkerwall.

I Södertälje välkomnar man polisens lista över utsatta områden

Han tar som exempel valkretsar med lågt valdeltagande där ett parti plötsligt går som en raket eller förortscentrum som köps upp av oseriösa ägare. I Södertälje har en hel stadsdel byggts upp under ytterst ljusskygga omständigheter. Och när polisen ägnade några dagar åt att granska körskolorna och den privata övningskörningen upptäckte man så mycket oegentligheter att det knappt fanns någon verksamhet kvar efteråt.

Max Åkerwall återkommer till vikten av att synliggöra det som pågår innan det har blivit normaliserat. Södertälje har tre stadsdelar med på polisens senaste lista över utsatta områden, trots att det sällan rapporteras om skjutningar från Södertälje numera. Det kan tyckas orättvist, men det är inget som kommunen protesterar mot. Lokalpolischefen konstaterar att Södertälje har en mer mogen brottslighet, som är nog så allvarlig och som många andra kommuner inte har hunnit börja titta på än.

Även kommunalrådet Boel Godner (S) har försvarat polisens rapport i debatten. När andra kommuner har klagat på stigmatisering och vädjat om hemlighållande har Godner predikat största möjliga öppenhet. 

Kommunen vill bekämpa de svarta hyreskontrakten

Den inställningen verkar genomsyra ledarskapet i Södertälje. Det kommunala bostadsbolaget Telge AB har exempelvis gått i bräschen för att rensa upp i träsket av svarta lägenhetskontrakt. Kommunen skräder inte orden om hur illa ställt det är med madrasshotell och hela trappuppgångar som har tagits över av svartmäklare för att krama ur ockerhyror.

På många andra håll har man valt att blunda för detta problem, eftersom man inte har några boenden att erbjuda alla nyanlända. Inte sällan finansieras svartkontrakten av offentliga medel, exempelvis socialbidrag, konstateras i en statlig utredning. Skattepengar går med andra ord rakt i händerna på den organiserade brottsligheten.

Jag deltog själv i en panel under Almedalsveckan, som Södertälje kommun anordnade i syfte att sätta press på regeringen att skärpa lagen ytterligare. Hyresvärdarna har i dag små möjligheter att vräka en hyresgäst även om denne ägnar sig åt olovlig uthyrning.

Alla tillfälliga projekt i skolan skrotades

Skolan är ett annat område där Södertälje länge var illa ute. År 2013 låg kommunen i botten när det gäller andelen godkända elever i årskurs 9 i landet. Trots tuffa sparkrav valde man att värna skolan. 

Alla tillfälliga projekt åkte ut. I stället satsade Södertälje på fler lärare. Förra året låg stadens niondeklassare strax över genomsnittet i landet. Det i en kommun där över hälften (54,3 procent) har utländsk bakgrund.

Jag är inte den första att uppmärksamma Södertäljes framsteg. Förra året utsågs Boel Godner till ”Årets politiker” av Dagens Opinion och nyligen hade Svenska Dagbladets näringslivsdel en stor intervju med henne om kommunens förändringsresa (20/6).

I den finns ett nyckelcitat som fångar vad som måste göras i landets utanförskapsområden: ”När vi stänger dörren till ett lockande liv i kriminalitet med fina bilar och mycket pengar måste vi öppna en annan dörr. Och den dörren är en bra skola.” 

Precis så enkel - och komplicerad - är uppgiften.

Södertälje får 2,2 miljarder kronor i statsbidrag varje år

Södertälje brottas alltjämt med djupa problem. 36 procent av kommunens budget - cirka 2,2 miljarder kronor - består av statsbidrag för att kompensera för den låga skattekraften. De parallella samhällsstrukturerna är ett faktum. 

Men de ansvariga i Södertälje med Boel Godner i spetsen visar att det går att ta makten över sitt öde. Det går att förändra saker till det bättre genom att tala öppet om problemen och ta itu med dem.

Andra kommuner bör lyssna och lära.


Läs också: Snabbare straff är ännu viktigare än hårdare straff 

0