Anna Dahlberg

Kaoset i Dalatrafik drabbar ingen rik

Publicerad

Stök i det offentliga rummet är ytterst en klassfråga. De som har råd kan oftast välja bort skränet, hoten och våldet. Därför borde även vänstern ta den sociala oron på allvar.

 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är lätt att tro att stökiga ungdomsgäng mest är ett storstadsproblem. Situationen inom Dalatrafiken talar ett annat språk. Under senare år har situationen på bussarna i framför allt Borlänge urartat fullständigt.

Det har kastats sten, ägg och tomflaskor mot bussar. Vid ett tillfälle stormades en buss av ett 20-tal ungdomar som knackade sönder rutor inifrån. 

Inne på bussarna råder inte sällan tumult. Nödkranar vrids om så att bussen inte kan köra vidare. Ungdomar tjuvplingar, bråkar, skriker och vägrar betala biljett. Flera gånger har högstadietjejer blivit omringade av killgäng och fått utstå tafsande och förolämpningar.

Busschaufförer har kallats "hora", blivit hotade och rånade med kniv. Så här beskrivs en allvarlig incident i den långa listan av händelser som har dokumenterats av Dalatrafik: "Vid Jaxrondellen kom ynglingar fram, attackerade bussen och hotade föraren med ett tillhygge av trä. De hotade att dra ut honom ur bussen och döda honom. De kastade stenar på passagerare och spottade på föraren." Händelsen beskrivs som en hämnd för att föraren dagen före hade kontaktat polisen.

- Klimatet har hårdnat på bussarna under senare år. En vuxen människa kan kanske välja att ta bilen i stället, men många skolbarn är hänvisade till åka buss. Vi har frustrerade föräldrar som ringer oss och undrar hur de ska våga låta sina barn åka buss, säger Bengt Benjaminsson, VD för Dalatrafik.

Väktare möttes av mobbstämningar

Dalatrafik har på olika sätt försökt öka tryggheten på bussarna. Överfallslarm som är direkt kopplade till polisens RAKEL-system har installerats i alla bussar. Hösten 2015 ansökte man om tillstånd för att sätta upp kameror i bussarna, men gång på gång har man fått nej. Först i förra veckan - efter en ett och ett halvt år lång rättsprocess - fick Dalatrafik ett begränsat tillstånd för att övervaka stadstrafiken i Borlänge och sträckan mellan Borlänge och Falun.

Ett tag tog man hjälp av väktare, men då eskalerade paradoxalt nog problemen. Många ungdomar kände sig uppenbarligen triggade av deras närvaro och förolämpade och trakasserade väktarna. Det uppstod rena mobbstämningen, berättar Benjaminsson. 

Då prövade Dalatrafik i stället att samarbeta med somaliska PRO i Borlänge, som fick bistå med bussvärdar. Genast blev allt mycket lugnare, men projektet polisanmäldes av Transportarbetarförbundet och stoppades. Otryggheten kom tillbaka.

I mars inleddes så en dialog med de boende i Tjärna Ängar, där ett kärvt budskap framfördes. Om inte bussarna lämnas i fred kan det innebära att de slutar att angöra hållplatser i västra Borlänge. Försöket tycks ha fallit väl ut. Den senaste månaden har inga allvarliga händelser inträffat ombord, även om konflikterna till och från skolorna har fortsatt. 

- Vi tror att det bästa vore en kombination av bussvärdar och kameraövervakning. Förhoppningsvis kan det bli verklighet till hösten, säger Benjaminsson.

Lättare att trygga kexchoklad än människor

Det finns flera lärdomar att dra av erfarenheterna från Dalatrafik. Till att börja med är det inte de resursstarka som behöver vara rädda när ungdomsgängen tar över det offentliga rummet. De mest utsatta är i stället de som arbetar där och de som saknar alternativ.

En annan lärdom är att i högre grad låta invånarna i utanförskapsområden själva vara med och stävja den sociala oron där. Det kan handla om bussvärdar, men också om elevvärdar i skolan, trygghetsvärdar på gator och torg och bovärdar som svarar för ordningen i husen. Det ökar ansvarstagandet och minskar uppdelningen i "vi och dem".

Slutligen har staten gjort det alldeles för svårt att bringa kaos under kontroll i offentliga miljöer. Det gäller inte minst den extremt restriktiva synen på övervakningskameror på allmän plats i Sverige.

Den som vill trygga sin kexchoklad i butiken har rätt att sätta upp hur många kameror som helst. Den som vill trygga människor på brottsutsatta platser möts däremot av ett utdraget rättsligt motstånd.

Inget talar dessvärre för att den kamerautredning som presenteras i mitten av juni kommer att ändra på den saken.

Otryggheten driver segregation

Det är dags att börja prioritera allmänheten. Det har länge varit en självklarhet att flygplatser ska vara trygga och kameraövervakade miljöer. Men varför ska det inte vara lika tryggt att sitta på en tågstation, åka buss, gå över torget eller vara i skolan? 

Det finns oroande tecken på att den sociala oron ökar i många offentliga miljöer. Hot och våld mot lärare ökar stort, enligt Arbetsmiljöverket. Inom vården rör det sig om en 40-procentig ökning av hotfulla händelser under senare år, vilket har fått sjukhus att anlita ordningsvakter och låsa dörrar på akuten. Andra miljöer som drabbas av social oro är bibliotek, resecentrum och köpcentrum. I Borlänge plågas även köpcentret Kupolen av stökiga och våldsamma ungdomsgäng som sprider rädsla.

Var och en kan incidenterna verka bagatellartade, men tillsammans skapar de en krypande känsla av otrygghet med långtgående konsekvenser. Personal sjukskriver sig eller söker sig till andra, mindre utsatta arbetsplatser. Det gäller poliser lika väl som lärare, socialsekreterare eller busschaufförer som vill slippa att köra vissa linjer. Det är en dränering av kompetens i det tysta.

Upplevelsen av otrygghet spär på så vis på segregationen. De som kan kommer att välja trygga rum - bilen, skolor utan stök, det lugna bostadsområdet och så vidare. Kvar blir de som inte har något alternativ.

Därför borde även vänstern engagera sig i debatten om social oro. Det finns inget progressivt i att låta stöket på bibliotek, köpcentrum eller bussar fortgå. Tvärtom måste de offentliga rummen försvaras - om så krävs med kameror, tillträdelseförbud, trygghetsvärdar, fler poliser med mera.

Det räcker med att gå till sig själv: Skulle jag vilja köra den där bussen genom Jaxrondellen?

 

Läs också: Att bara ropa på fler poliser räcker inte 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag