Anna Dahlberg

Hur många assistanshärvor krävs innan ni sätter stopp?

Gång på gång uppdagas nya assistanshärvor, nu senast i Södertälje och Örebro.
Foto: POLISEN / POLISEN
Finansminister Magdalena Andersson (S) lovade i veckan att inte en enda krona ska gå till kriminella.
Foto: JOHAN JEPPSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det går knappt en vecka utan att en ny assistanshärva uppdagas, där miljontals skattekronor har fuskats bort. Det är groteskt att staten fortsätter att göda den organiserade brottsligheten.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

”Inte en enda krona ska gå till kriminella!” Det fastslog finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff i veckan när hon presenterade en ny myndighet som ska förhindra bidragsfusk.

Inte en enda krona? Bara inom assistansersättningen gjorde Försäkringskassan förra året återkrav på svindlande 460 miljoner kronor för misstänkt fusk. Totalt uppgår fordringarna för felaktigt utbetald assistansersättning nu till 900 miljoner kronor. 

Det ger en fingervisning om hur stort det verkliga problemet är med tanke på hur svårutredd denna brottslighet är.

Mångmiljardbelopp rinner ut ur statskassan varje år. Vi är många som har skrikit oss hesa i ett decennium om det storskaliga svindleri som pågår. Nationella underrättelsecentret NUC har skrivit larmrapporter och utredningar har avlöst varandra.

Ändå har förbluffande lite hänt. Den politiska nivån har inte velat lyssna. 

Den nya myndighet som Magdalena Andersson vill se fullt utbyggd till år 2025/26 föreslogs exempelvis av utredaren Lars-Erik Lövdén på DN Debatt redan 2016. 

Det typiska brottsupplägget är att en större familj eller släkt bildar ett kluster runt en person som har en funktionsnedsättning av något slag.

På assistansområdet har möjligheterna att beivra fusk rentav försämrats under senare år. Thomas Falk är nationell samordnare mot organiserad brottslighet på Försäkringskassan och vittnar om hur svårutredd denna kriminalitet är.

Det typiska brottsupplägget är att en familj eller släkt bildar ett kluster runt en person som har en funktionsnedsättning av något slag. Ibland är allt hitte-på och behoven simuleras. Men betydligt vanligare, enligt Falk, är att det finns ett funktionshinder i grunden som sedan överdrivs kraftigt. 

– Familjen bildar en kokong runt brukaren. Släkten driver assistansbolaget och anställer bara familjemedlemmar som assistenter. Brukarens gode man är också en släkting. Det blir otroligt svårkontrollerat för Försäkringskassan, säger Thomas Falk.

Brukaren blir i många fall närmast livegen. I Olle-rapporten som kom förra hösten beskrivs hur funktionshindrade personer används som ”handelsvaror” och ”intäktsgeneratorer”, och det finns inslag av människohandel i branschen avseende såväl assistenter som brukare.

Vidare konstaterar myndigheterna: ”Kopplingar finns till konfliktrelaterade skjutningar, terrorfinansiering och ekonomisk brottlighet.”

Att detta tillåts fortsätta år efter år är absurt. Samma stat som säger sig vilja bekämpa den organiserade brottsligheten med alla medel pumpar själv in mångmiljonbelopp i den. Eller som det uttrycks i Olle-rapporten: ”Staten blir möjliggörare för systematiska brottsupplägg.” 

I stället för att ta krafttag mot denna kriminalitet har Försäkringskassan berövats flera viktiga verktyg. År 2018 togs exempelvis de så kallade tvåårsomprövningarna bort, som gjorde det möjligt att följa upp brukares medicinska behov med jämna mellanrum.

Efter ett JO-utlåtande våren 2020 har Försäkringskassan heller inte längre rätt att ställa frågor om tredje person, exempelvis att begära ut kontoutdrag för att kontrollera att assistenten verkligen befann sig i Sverige och inte utomlands när assistansen skulle ha utförts, exempelvis. Samma förbud gäller vid granskningar av assistansbolagen.

Försäkringskassan har gång på gång uppvaktat socialdepartementet om det akuta behovet av mer effektiva verktyg för att stoppa fusket, men väldigt lite har hänt. Från den 1 november i år ska det i alla fall inte längre betalas ut assistanspengar till bolag vars tillstånd har dragits in av IVO. Alltid något. 

Inte en enda krona till kriminella? Sällan har glappet mellan retorik och verklighet känts så stort.

Ett krav på permanent uppehållstillstånd bör införas för att kunna ansöka om assistansersättning. Ett omedelbart stopp måste införas för arbetskraftsinvandring av personliga assistenter.

Det finns inga ursäkter för att inte ta itu med denna systemhotande brottslighet. Till att börja med måste man konstatera det uppenbara: Den stora majoriteten av alla assistansbedrägerier som nystas upp rör personer med utländsk bakgrund. 

Det kan ha flera olika orsaker, men en avgörande faktor är att det inte finns svenska sjukjournaler från födseln för utrikes födda. Det gör det helt enkelt lättare att simulera eller överdriva funktionshinder. 

Ett annat skäl är att Sverige har gjort assistansen till en inkörsport till landet. Hela familjer runt funktionshindrade personer har via arbetskraftsinvandringen lockats hit (så kallad brukarimport). Ett tredje skäl kan vara att assistansen erbjuder en lukrativ fasad för vissa familjer som inte vill integreras, utan hellre lever i ett parallellsamhälle.

Denna problembild måste vägleda det politiska svaret. Det finns mycket annat som driver kostnaderna inom assistansen – och som också behöver åtgärdas – men när det gäller just brottsligheten måste fokus ligga på att förhindra ”kokongerna”.

En slutsats borde vara att införa riskprofiler inom den personliga assistansen precis som i vilket privat försäkringsbolag som helst. Det är inte rimligt att sätta blåslampa på alla inom assistansen på grund av den samhällsfarliga brottsligheten hos fåtalet. 

Om brukaren i fråga har medfödda och väldokumenterade funktionshinder finns det inget behov av att göra omprövningar vartannat år. Omvänt bör en högre risk motivera tätare kontroller.

Den som ansöker om personlig assistans borde också skriva under en fullmakt där man ger Försäkringskassan rätt att kontrollera att villkoren för att få försäkringen är uppfyllda. Sekretessen mellan myndigheter är de kriminellas bästa vän i dag.

Anhörigassistansen måste kraftigt begränsas. Det handlar också om att skydda brukarna. När en hel familjs inkomster är beroende av brukaren riskerar det att skapa obehagliga inlåsningseffekter. 

Gode män och ombud ska självfallet vara utomstående personer. Digital tidrapportering borde införas snarast och en brottsutredande enhet byggas upp på Försäkringskassan.

Sist men inte minst måste man ta bort incitamenten att söka sig till Sverige för att få del av denna extremt dyra välfärdsförmån – runt två miljoner per år och brukare i genomsnitt. Ett krav på permanent uppehållstillstånd bör införas för att kunna ansöka om assistansersättning. Ett omedelbart stopp måste införas för arbetskraftsinvandring av personliga assistenter.

Gång på gång uppdagas nya bedrägerier, där gryniga filmklipp visar hur brukare med påstått svåra funktionshinder rör sig obesvärat på shoppingrundor. Bara de senaste veckorna har en stor mångmiljonhärva rullats upp i Södertälje och en annan lett till åtal i Örebro.

Hur många fler avslöjanden krävs innan regeringen på allvar ska ta itu med rötan? 

Dina ord förpliktigar, Magdalena Andersson.




Fick miljoner i bidrag för assistans – här går mannen utan hjälp

Sex personer åtalas för att ha lurat Försäkringskassan på 12 miljoner.