Foto: ALEX LJUNGDAHLFoto: ALEX LJUNGDAHL
 Foto: ALEX LJUNGDAHL
Foto: TOMAS LEPRINCEFoto: TOMAS LEPRINCE
 Foto: TOMAS LEPRINCE
Det är lätt att kräva hårdare tag. Men om budskapet ska bli trovärdigt måste det hänga ihop, skriver Anna Dahlberg. Foto: TOMAS LEPRINCE / KVPDet är lätt att kräva hårdare tag. Men om budskapet ska bli trovärdigt måste det hänga ihop, skriver Anna Dahlberg. Foto: TOMAS LEPRINCE / KVP
Det är lätt att kräva hårdare tag. Men om budskapet ska bli trovärdigt måste det hänga ihop, skriver Anna Dahlberg. Foto: TOMAS LEPRINCE / KVP
Anna Dahlberg

Hårdare tag - med massor av brasklappar

Publicerad

Partierna tävlar om att föreslå hårdare tag. Men de blundar samtidigt för alla undantag, kontraorder och nya brottsmöjligheter som har skapats.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Valet 2018 ser ut att bli ett val om tryggheten - eller snarare den upplevda bristen därpå. Trista toppnoteringar avlöser varandra: en rekordökning av brotten mot person (NTU), rekordmånga skjutningar (300 stycken) och en rekordstor ökning av antalet detonationer med handgranater för att ta några aktuella exempel.

Det går knappt en dag utan nya politiska utspel om hårdare tag och skärpta straff. Som väljare kan det vara svårt att förstå varför problemen bara tycks växa trots denna samlade kraftansträngning.

En orsak är givetvis att det tar tid att gå från ax till limpa. Det ska utredas, tas in synpunkter från remissinstanser, skrivas propositioner och klubbas i riksdagen. 

Men ett annat skäl är att kriminalpolitiken är försedd med alltför många brasklappar. "Visst ska det råda nolltolerans mot brott, men vi måste också ta hänsyn till X och Y." Ibland är politiken rentav med och spär på problemen genom att skapa nya brottsmöjligheter. Här är några exempel:

Frihetsberövanden. Inget gör ministrarna stoltare än att berätta om skärpningarna av lagen om grovt vapenbrott som möjliggör obligatorisk häktning av kriminella som bär på skarpladdade vapen. Det är lätt att glömma bort att samma regering sommaren 2015 tillsatte en utredning i syfte att minska antalet frihetsberövanden och ompröva den så kallade tvåårsregeln för häktningspresumtion, som det heter på juridikprosa.

Inriktningen är fortsatt att det ska bli svårare att frihetsberöva misstänkta, i synnerhet minderåriga. I maj förra året presenterade Åklagarmyndigheten nya riktlinjer i den andan med hänvisning till bland annat FN:s barnkonvention.

I praktiken innebär det att tonåringar som begår personrån strax är ute på gatan igen och kan återuppta sin brottslighet.

Utan tvekan finns det befogad kritik mot Sveriges långa häktningstider, men det problemet kräver helt andra lösningar som har med själva rättsprocessen att göra.

Barnperspektivet. I alla samtal som jag har haft med poliser och åklagare är detta ett återkommande tema. Det finns inget fungerande system för att ta hand om kriminella som är under 18 år. Socialtjänsten har inte förmågan att hantera tonåringar som begår grova brott.

Det saknas pengar och platser för att tvångsomhänderta unga. Inte sällan blir alternativet LVU i hemmet - en åtgärd som ingen verkar tro på.

Här behövs ett radikalt nytänkande. Brottsligheten kryper allt längre ner i åldrarna och samhället måste hänga med om inte nya generationer ska skolas in i kriminalitet i utanförskapsområdena. Staten måste ta över ansvaret för kriminella i åldersgruppen 15-17 år. Att inrätta särskilda ungdomsfängelser kan vara ett alternativ. 

Orkar partierna ta den debatten eller väjer de hellre undan? Så länge grovt kriminella 17-åringar möts av socialsekreterare är det ett slag i luften att utlova krafttag mot gängen.

Även när det gäller utvisningar av grova brottslingar träder ofta barnperspektivet in. År 2004 ändrades utlänningslagen så att fler dömda som har barn i Sverige ska få stanna. 

Integritet. Länge har brottsbekämpningen hämmats av förment hänsyn till integriteten. Det har varit oerhört svårt för polisen att få tillstånd för kameror på allmän plats. Regeringen lovar nu att det ska bli ändring på den saken, men i praktiken riskerar polisens arbete att försvåras när Datainspektionen görs till ansvarig myndighet för att utfärda tillstånd.

Datalagring är ett annat verktyg som är nödvändigt om polis och Säpo ska kunna klara sin uppgift. Även här har integritetsintresset fått väga tyngre, låt vara att det är EU-domstolen som har satt käppar i hjulen. Återstår att se vilken prioritering regeringen väljer att göra.

En närbesläktad fråga är den om sekretess mellan myndigheter. Så länge exempelvis Skatteverket och Transportstyrelsen inte kan varna varandra för kriminella aktörer kommer brottsbekämpningen att vara hopplöst på efterkälken.

Migration. En färsk tysk studie visar att 92,1 procent av den ökade våldsbrottsligheten i delstaten Niedersachsen kan tillskrivas asylsökande. Kopplingen mellan invandring och brott har dels att göra med att många migranter är män i brottsaktiv ålder, men också med att utrikes födda generellt är överrepresenterade i brott. 

I Sverige finns på samma sätt en tydlig koppling mellan den grova brottsligheten och utsatta områden. 

En förutsättning för att komma till rätta med brottsutvecklingen är därför att Sverige under lång tid framöver för en restriktiv migrationspolitik. Även EBO-lagen behöver ändras. 

Det går inte att utlova nolltolerans mot brott och samtidigt återinföra den generösa flyktingpolitiken och öka trångboddheten i utanförskapsområdena ytterligare.

Välfärd och företagande. I media uppmärksammas i första hand den synliga brottsligheten som är kopplad till skjutningar och narkotika. Men ett minst lika stort bekymmer är den växande välfärdsbrottsligheten och ekonomiska brottsligheten.

Här bär borgerligheten ett tungt ansvar för att ha öppnat nya arenor för kriminella. Exemplen på reformer som har underlättat för buset är många: etableringslotsar, assistansersättningen, LOV, arbetskraftsinvandringen, nystartsjobben, slopat revisorskrav i små bolag och en rad andra förenklingar för den som vill starta företag. Snabb service har i varje läge prioriterats framför kontroller.

Sammantaget har staten blivit en bankomat för kriminella. 

Om kampen mot brottsligheten ska lyckas måste politikens alla delar dra åt samma håll. Man måste orka välja i de svåra målkonflikter som finns.

Det är lätt att kräva hårdare tag och framstå som tuff i debatten. Men om budskapet ska bli trovärdigt måste det faktiskt hänga ihop.

 

Läs också: Det är helt orimligt att vi inte utvisar fler mördare 

Kriminella är ett hot mot välfärden 

Annie Lööf saknar all trovärdighet mot buset

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag