Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Anna Dahlberg

Freda assistansen från organiserad brottslighet

Varningsklockorna har blinkat rött länge kring assistansersättningen, skriver Anna Dahlberg.
Foto: JESSICA GOW / TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: POLISEN / POLISEN

Andelen personer som erhåller assistansersättning är dubbelt så hög i de särskilt utsatta områdena som i landet i stort. Det är ännu en signal om att regeringen behöver agera.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Funktionshindrade tas till Sverige för att få ersättning, berättade Svenska Dagbladet på tisdagen. En särskilt utredare, Stig Svensson, har kartlagt brottsligheten i branschen och bedömer att mellan 3 och 6 procent av utbetalningarna av assistansersättningen utnyttjas i brottsligt syfte varje år.

Att det förekommer att personer med funktionshinder hämtas till Sverige har varit känt i flera år. På denna ledarsida skrev vi om fenomenet redan 2016 (26/3). Ännu mycket vanligare är att migranter från tredje land hämtas till Sverige för att arbeta som personliga assistenter.  

En snabb slagning i Migrationsverkets statistiktabeller visar att bara sedan år 2015 har 693 personer fått arbetstillstånd i Sverige i kategorin "skötare, vårdare och assistenter". De vanligaste ursprungsländerna är Irak, Syrien och Iran.

Det är uppenbart att det i grunden handlar om en förtäckt form av asylinvandring, där assistansersättningen erbjuder unika möjligheter att både ta hit människor och tjäna stora pengar.

Bedrägerier och brott mot välfärden utbrett i utsatta områden

Det finns fler siffror som ger en indikation om detta. I Nationella underrättelsetjänstens (NUC) senaste lägesrapport görs ett försök att kartlägga hur omfattande välfärdsbrottsligheten är i de särskilt utsatta områdena: "Enligt uppgifter är bedrägerier och brott mot välfärdssystemet utbrett." 

NUC betonar att det är svårt att säga något exakt om förekomsten, men pekar på att det finns flera indikationer om missförhållanden. Det rör sig bland annat om manipulerade folkbokföringsuppgifter, som gör det möjligt att tillskansa sig ersättningar som man inte har rätt till.

Uttaget av bosättningsbaserade förmåner i områdena sticker ut, däribland underhållsstödet. En annan välfärdsförmån som avviker är assistansersättningen.

Andelen personer som erhåller ersättningen i de särskilt utsatta områdena är dubbelt så hög (0,2 procent) jämfört med riket i stort (0,1 procent). Dessutom beviljas fler assistanstimmar: 135 timmar per vecka för varje brukare i genomsnitt jämfört med 118 timmar i riket.

NUC konstaterar också att myndigheter har svårt att genomföra oanmälda besök i de särskilt utsatta områdena: "Det uppstår snabbt folksamlingar och situationer som kan upplevas som hotfulla för tjänstemännen. Detta kan resultera i att kontrollen rent praktiskt inte går att genomföra."

Stora reformer är nödvändiga

Om regeringen menar allvar med kampen mot den grova brottsligheten kan inte välfärden vara en frizon. Som terrorexperten Magnus Ranstorp konstaterade under Folk och Försvar i Sälen finns det till och med exempel på hur välfärdspengar har varit med och finansierat terror. 

Varningslamporna har blinkat rött länge kring assistansersättningen. Det kommer att krävas långtgående reformer för att komma till rätta med problemen. Bland annat bör man stoppa möjligheten att ta hit migranter från tredje land för att arbeta som personliga assistenter. Det bör heller inte vara möjligt att bilda bolag där anhöriga står för all assistans.

Det finns mängder av andra åtgärder som snabbt behöver komma på plats, såsom krav på mer utförliga medicinska underlag. Det är bara att sätta igång.

 

Läs också: Assistansen har brutit samman, Åsa Regnér