Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Anna Dahlberg

Europa är faktiskt inte Långtbortistan, SVT

Foto: JULIEN WARNAND / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Svenska ministrar kan manipulera medierna, eftersom det saknas tillräckliga kunskaper om EU.

Hur kan SVT ha en ensam Europakorrespondent? Det svenska ointresset för EU och Europa är förbluffande.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Brexitfrågan går mot sin upplösning. Frankrike och Tyskland drar upp planerna för det framtida EU och den liberala demokratin undergrävs i öster. Det är uppenbart att marken skälver i Europa samtidigt som relationen till USA är skakigare än någonsin. 

I det läget ståtar SVT med en ensam Europakorrespondent. Bara smaka på ordet. Det för närmast tankarna till amerikaner som uppspelt berättar att de har semestrat ”in Europe”. Det är så man betraktar en kontinent långt bort från det egna hemlandet.

Inget ont om Christoffer Wendick, som outtröttligt kastar sig runt på kontinenten och intervjuar människor på flytande tyska och franska. Frågan är bara om det är rimligt att SVT med runt fem miljarder kronor i budget inte har råd med mer än en fast korrespondent i Europa. Att man har utrikesreportrar i Stockholm som kan skickas ut vid behov är inte samma sak.

Låt oss jämföra med våra grannländer. Norska NRK har korrespondenter i såväl Bryssel som London och Paris. Danska DR har två korrespondenter i Bryssel samt en i Berlin, Paris respektive London. I Sverige har det talats mycket om faran med ”slakten” på public service i Danmark, men när det gäller Europabevakningen ligger svensk tv långt efter. 

Den svenska EU-bevakningen är ”ett skämt”

Ylva Nilsson är en av landets kunnigaste EU-skribenter. Hon kallar den svenska EU-bevakningen för ”ett skämt”. I Bryssel finns numera bara en handfull svenska korrespondenter (sju inklusive frilansar). Danmark har 14 och Finland 11, konstaterar Nilsson.

- Sverige är pinsamt underrepresenterat i Bryssel. Man behöver vara på plats i Bryssel för att lära känna processen, personerna och besluten. Förstår man inte EU kommer man att hamna helt fel. 

Ett aktuellt exempel är debatten om IS-återvändarna och terrorlagstiftningen. De ansvariga ministrarna, Mikael Damberg (S) och Morgan Johansson (S), gör sitt yttersta för att verka handlingskraftiga och listar alla lagförslag som de har lagt på riksdagens bord. 

- I själva verket inför de bara EU-beslut, som Sverige är skyldigt att omsätta i lag. Det glömmer ministrarna att berätta och ingen ställer heller frågor om det, eftersom man inte känner till att detta område styrs från EU sedan början av 2000-talet. Det är bara tack vare den långa erfarenheten av terrorism i övriga EU som Sverige har fått terrorlagar på plats. Vi själva har sovit i timmen, som man säger i Danmark.

Svenska ministrar får inte rätt motfrågor

Även i diskussionen om en IS-tribunal har inrikesminister Mikael Damberg lyckats slå dunster i allmänheten, menar Ylva Nilsson. I EU-kretsen har den frågan diskuterats av och till i flera år på grund av alla IS-återvändare. Men erfarenheten från försöken att sätta upp en Kosovotribunal år 2011 visar hur svårt det är att förverkliga idén i praktiken. 

Det var troligen därför som Damberg avstod från att ta upp frågan på mötet med EU:s justitieministrar. I stället nöjde han sig med att lufta idén på en nordisk frukost och i ”EU:s korridorer”. Bilden här hemma var dock att Damberg hade åkt till Bryssel med ett nytt och skarpt svenskt initiativ.

- Svenska ministrar får inte rätt motfrågor. I stället kan de stå och brösta sig med påståenden som inte är sanna, även om det inte rör sig om direkta lögner.

Frågan om en tvingande fördelning av flyktingar är stendöd

Ett annat exempel är brexit-förhandlingarna. I den svenska debatten kan både politiker och opinionsbildare kräva att EU ska sluta straffa Storbritannien och vara mer tillmötesgående. Men EU måste följa sitt fördrag, påminner Ylva Nilsson:

- Det handlar inte om att vara taskig eller hygglig. Om EU skulle gå med på eftergifter kring slutnotan, exempelvis, skulle avtalet fällas i EU-domstolen. EU har inget annat val än att respektera fördraget.

Migrationsfrågan är en annan långkörare i den svenska debatten. Gång på gång har svenska S-ministrar hänvisat till att det måste till en lösning på EU-nivå som säkerställer en rättvis fördelning mellan medlemsländerna. 

- Den frågan är stendöd. Det är ingen idé att ens låtsas som att en lösning kan komma till stånd. Om det hade funnits en vettig EU-bevakning hade den sortens påståenden aldrig släppts förbi, säger Ylva Nilsson.

Även alliansregeringen använde sig av EU som en hävstång i den inhemska debatten. När EU-kommissionen ville förhindra aggressiv tobaksreklam riktad mot barn och övervägde att förbjuda godissmaker i tobak förklarade den svenska handelsministern krig mot EU. Men i stället för att ställas mot väggen fick Ewa Björling (M) rollen som blågul hjälte i debatten. Få hade förstått vad saken egentligen gällde, och då var det fritt fram för ministern att skapa sin egen verklighet.

Kunskapen om EU är chockerande låg i Sverige

Ylva Nilsson utkom nyligen en bok om den njugga svenska inställningen till EU: ”Svensk EU-politik: Med ett tvärsäkert kanske”. Hon menar att det finns en inställning i Sverige att vi är så bra. Vi behöver inte resten av världen.

Det ligger mycket i den iakttagelsen. Det är inte bara medierna som är distanserade från det som händer i Bryssel. Kandidatlistorna till årets EU-parlamentsval talar sitt tydliga språk. De flesta partier toppar sina listor med EU-rookies samtidigt som de betygar att detta val är viktigare än någonsin.

Kunskapen om EU är låg i hela samhället. När 60 universitetslärare i statsvetenskap fick frågan om de kunde namnge de lagstiftande församlingarna på EU-nivå (Europaparlament och ministerrådet) klarade inte 40 att ge rätt svar. I utredningen ”EU på hemmaplan” talas om en negativ spiral, där varken medierna eller utbildningsväsendet förmår förmedla nödvändiga kunskaper till befolkningen. 

I stället får Europa allt oftare tjäna som en avskräckande kuliss i debatten. Sverige måste göra allt för att stå emot utvecklingen i resten av Europa, heter det, med underförstådda 30-talsassociationer. 

I ärlighetens namn finns det mycket med EU som är både komplicerat och småtrist. Ingen kräver en bevakning där minsta direktiv ska idisslas i sändningarna. Men ett rimligt krav som skattebetalarna kan ställa är att SVT har en gedigen Europabevakning och förmår ställa rätt motfrågor till ministrar som skryter om sina bedrifter i EU.

 

Läs också: EU-experten: ”I Bryssel garvar man åt Sverige” 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!