Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Anna Dahlberg

De rödgröna kollapsar, men alla pratar om alliansgrälet

Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Socialdemokraterna må ha tappat greppet om opinionen, men partiet har kvar makten över tanken. Almedalsveckan dominerades helt av alliansens gräl trots att den rödgröna regeringen befinner sig i fritt fall.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det sägs att Göran Persson hade en regel när han var statsminister om att inga statssekreterare fick lämna skutan året före ett val. Det skulle nämligen skada bilden av regeringen. 

Det var då det. Under senare tid har en minister och fyra statssekreterare hoppat av den rödgröna regeringen. Stefan Löfvens regering har sedan länge upphört att fungera som en vanlig ministär. 

Socialdemokraterna håller sina egna presskonferenser, vilka inte sällan recenseras med nedsättande omdömen av Miljöpartiet. När Löfven talade i Almedalen i torsdags nämnde han inte sin koalitionspartner med ett enda ord.

Likt en illusionist hade han trollat bort de gröna. Poff!

Men det finns en allvarligare sida av denna upplösning också. Inför det viktiga EU-toppmötet om migrationen i juni ska regeringssamarbetet ha kört fast fullständigt. Trots att migrationsfrågan är högt prioriterad för Sverige kunde regeringen inte enas kring en tydlig linje.

Miljöpartiet tvingade dessutom fram skriftliga ändringsförslag till toppmötets slutsatstext från svenskt håll fulla av hänvisningar till internationell rätt, mänskliga rättigheter med mera. Övriga EU-länder måste undra vad Sverige håller på med.

S är mästare i politisk härskarteknik

Det är ett spektakulärt sönderfall av regeringsmakten vi beskådar. Ändå har utvecklingen mest bemötts med axelryckningar och gäspningar. Den rödgröna skilsmässan är på något sätt redan intecknad.

Annat är det med splittringen inom alliansen. Den stora snackisen under årets Almedalsvecka har varit det öppna grälet inom alliansen om huruvida SD borde få vara med och dela på ordförandeposterna i riksdagens utskott efter valet.

Bråket har utan tvekan både en djupare innebörd och ett betydande underhållningsvärde. Men ställt mot regeringens upplösning framstår grälet som en struntsak.

Det är bara att gratulera Socialdemokraterna. Först lyckas de stressa upp Centerpartiet och Liberalerna så mycket att de backar från den tämligen självklara ståndpunkten att SD bör få en representation i utskotten i proportion till sitt valresultat. Sedan låter de alliansen koka i sitt eget spad under årets mest mediebevakade vecka.

S-krisen till trots - Socialdemokraterna är fortfarande mästare i politisk härskarteknik och att spinna dagordningen till sin fördel. Vi har sett det gång på gång under mandatperioden. 

Allt är moraliskt förkastligt tills S bestämmer sig för att det är rimligt

När Ebba Busch Thor (KD) talade framför en vajande Sverigeflagga i Almedalen 2016 var det ett utslag av unken nationalism. När Stefan Löfven gjorde om tricket under S-kongressen visade det på ett Sverige som håller samman.

När allianspartierna har velat satsa mer på försvaret och fler poliser har det avfärdats som "anslagsbingo" och "auktion om poliser" tills S har föreslagit samma sak. Då är det ansvarsfull politik.

På samma sätt har det varit med migrationspolitiken och tiggeriet. Prognosen lär slå in även kring synen på hur SD ska hanteras. Allt är moraliskt förkastligt fram till dess att Socialdemokraterna bestämmer sig för att det är rimligt.

Regeringsfrågan handlar följaktligen om hur alliansen har tänkt att bilda regering utan egen majoritet, inte om Socialdemokraternas parlamentariska strategi efter valet med stöd av 24 procent av väljarna. 

I Almedalen öppnade SD:s Mattias Karlsson för att släppa fram en ny Löfven-regering genom att lägga ner rösterna i statsministeromröstningen. Allt beror på politikens innehåll, förklarade han. Kan det vara en framkomlig väg för S?

När S sänker skatten är det ansvarsfullt

Ytterligare en fråga som man kan räkna med att Socialdemokraterna kommer att spinna till sin fördel är den om valrörelsens huvudkonflikt. Valet i höst står mellan en utbyggd välfärd och nya stora skattesänkningar, heter det gång på gång.

Men Socialdemokraterna själva går till val på kraftiga skattesänkningar för äldre med målet att hela skatteskillnaden mellan löntagare och pensionärer ska avskaffas. Då är det plötsligt rätt och ansvarsfullt att sänka skatten.

Redan i år har skatten för pensionärer sänkts med 4,4 miljarder kronor. Fram till år 2020 väntar ytterligare omfattande skattesänkningar.

Till detta ska läggas utspelet i veckan om att satsa på höjda pensioner så att alla kan räkna med att få 70 procent av sin slutlön. Det är ett svindyrt förslag som står i direkt konflikt med behovet av att satsa på vård och omsorg under det kommande decenniet för att klara äldreboomen.

Socialdemokraterna kan inte längre med bibehållen trovärdighet hävda att de prioriterar välfärdens kärna framför allt annat. Men lita på att de kommer att försöka - och sannolikt lyckas.

Underskatta aldrig sossarnas förmåga att vrida debatten dit de vill.

 

Läs också: Gå inte på Löfvens dyra pensionsbluff 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!