Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Anna Dahlberg

Dags att införa ett tiggeriförbud

Tiggeriet är destruktivt och dessutom finns alltfler tecken på att utnyttjandet ökar. Sverige bör införa ett tiggeriförbud, skriver Anna Dahlberg. Foto: PER WISSING

Även i Sverige finns problem med utnyttjande och organiserad brottslighet i anslutning till tiggeriet. 

 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Sällan har en dokumentär från Norge väckt så stor uppmärksamhet som "Lykkelandet". Under två års tid kartlade den norska motsvarigheten till Uppdrag granskning - Brennpunkt - ett kriminellt nätverk från Rumänien som tjänar stora pengar på tiggeri, prostitution och stölder i Bergen. 

I efterhand har det visat sig att några av bilderna i programmet - bland annat på ett kylskåp fullt av pengar - är gamla och alltså inte tagna av de personer ur nätverket som har postat dem på sina Facebooksidor. Men det ändrar inte på något väsentligt i avslöjandet.

Den givna frågan är förstås om det finns liknande problem med kriminella nätverk i Sverige.

Den enda större kartläggning som har gjorts är från december 2015. Där slår polisen fast att de flesta verkar tigga frivilligt i Sverige, men också att en del av tiggeriet bedöms ha koppling till organiserad brottslighet. Dessa grupper varierar i storlek från några få utsatta EU-medborgare till nätverk på uppemot 100 personer.

"Tiggeriet är organiserat"

Som så ofta i debatten finns en önskan om en svartvit sanning. Antingen är allt tal om organiserat tiggeri en myt - "en råtta i pizzan", som Aftonbladets ledarsida har kallat det. Eller så är tiggeriet ett enda stort lurendrejeri regisserat av maffiabaroner i rumänska palats.

Jag har talat med ett antal personer som från sina olika utsiktspunkter kan kasta ljus över frågan. Leif Svensson är säkerhetschef för alla fjärrtågsstationer i Sverige: "Det är tydligt att tiggeriet är organiserat. Det har vi sett på många håll i landet. Våra vakter vittnar om att varje morgon och varje kväll kommer en arbetsledare och lämnar/hämtar tiggarna och pekar ut vilka platser som de ska sitta på i staden. Ibland samlar de även in pengarna."

Enligt Erik Nord, polischef i Storgöteborg, finns hela skalan representerad: "Många är här frivilligt, några under tvång och stora delar däremellan." Han undrar också vad ordet organisering innebär, eftersom det kan handla om allt ifrån att man delar på en bil eller att någon ordnar boende och tiggarplatser till ren människohandel.

Tecken på att utnyttjandet ökar

Den mest heltäckande bilden av alla borde landets samordnare för utsatta EU-medborgare ha. Både den förre tiggerisamordnaren Martin Valfridsson och den nuvarande, Claes Ling-Vannerus, tycker sig se tecken på att utnyttjandet ökar. 

"Från kommuner och frivilligorganisationer får vi ofta indikationer om utnyttjande på olika sätt. Det kan handla om ett visst tvång, övervakning, att tvingas betala för platser, att ge ifrån sig en del av det som man tjänar in eller att individerna har skulder som de betalar av", berättar Ling-Vannerus.

Valfridsson berättar om en kvinna som han mötte utanför en ICA-butik i Stockholm. Hon hade åkt hem för att föda sitt barn och var sedan snabbt tillbaka på sin tiggarplats. Kvinnan var förtvivlad över att ha lämnat sitt nyfödda barn i Rumänien, men släkten hade av allt att döma bestämt det så.

Är det frivilligt tiggande eller tvång? Det visar hur svårt det kan vara att definiera begreppet utnyttjande när det rör sig om personer från samma plats eller släkt i en patriarkal kultur.

Vårt givarmönster spelar också in. Kvinnor som tigger drar in mer pengar än män. Är de dessutom gravida får de ännu mer. En annan grupp som är överrepresenterad bland tiggarna är funktionshindrade. 

Tiggeriet cementerar fattigdomen

En vanlig invändning mot ett förbud är att vi redan har lagar mot allt som är problematiskt runt tiggeriet. Sverige har förbud mot såväl människohandel som mot att slå läger på någon annans mark och att skräpa ner.

Men i praktiken är det mesta av detta tandlöst. Trots att anmälningarna om människohandel har fördubblats har vi bara fått en fällande dom under senare år. Och medan politiker kräver hårdare tag mot illegala bosättningar har felparkerade bilar blivit det nya natthärbärget för många EU-migranter. 

En annan idé som har lanserats i debatten är att EU-migranter borde ansöka om tillstånd för att tigga. Men det förutsätter att något gott kan komma ur tiggeriet. 

I själva verket visar all erfarenhet att tiggeriet är destruktivt för alla inblandade parter. Enligt Valfridsson är slutsatserna från Sida, UNDP och andra biståndsorgan entydiga: tiggeri är aldrig vägen ur fattigdom.

Tvärtom riskerar tiggeriet att cementera fattigdomen när nya generationer av barn växer upp utan att gå klart skolan och utan närvarande föräldrar. 

Inför ett tiggeriförbud

Det enda raka är därför att förbjuda tiggeriet. Det finns olika sätt att åstadkomma detta - alltifrån ett nationellt förbud till kommunala dito eller ändringar i ordningslagen. Regeringen borde tillsätta en utredning som får pröva för- och nackdelar med de olika alternativen och se över eventuella gränsdragningsproblem.

Ett förbud löser inte problemet med fattigdomen i Rumänien, invänder många i debatten. Nej, det är helt riktigt. Men det gör sannerligen inte pappersmuggar på gator och torg i Sverige heller.

 

Läs också: Majoriteten har rätt om tiggeriet 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

 

 

 

 

 

 

 

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!