Anna Dahlberg
För två år sedan sände JB-koncernens konkurs chockvågor genom Sverige. Hur var det möjligt att ett danskt riskkapitalbolag kunde köra en skolverksamhet med 11 000 elever i botten? Till och med VD:n själv erkände på Dagens Nyheters debattsida att undervisningen hade varit usel.
I debatten som följde var enigheten stor: riskkapitalister och andra lycksökare skulle inte längre vara välkomna i Skol-Sverige.
Sedan dess har väldigt lite hänt. Kritiken har tystnat, men det betyder inte att hälsan tiger still. I veckan riktade Skolinspektionen svidande kritik mot en av Sveriges ledande friskolekoncerner, Thorengruppen AB , som driver 21 yrkesgymnasier runtom i Sverige. Företaget hotas med ett vite på 2,7 miljoner kronor om det inte skyndsamt rättar till de grava bristerna. Det är det högsta vitesbeloppet någonsin.
Listan på oegentligheter är lång: kvalitetsarbetet brister liksom tillgången till elevhälsa och skolbibliotek. På Yrkesgymnasiet Huddinge når endast var fjärde elev godkända betyg i alla ämnen.
Det är inte första gången som Thorengruppen har hamnat i klinch med Skolinspektionen. Det är tvärtom en följetong som har pågått i flera år. Lärare har vittnat om hur koncernen har öppnat nya yrkesgymnasier utan så mycket som en hammare i lager. Förra året fick Thorengruppen avslag på alla sina 28 ansökningar om att starta nya skolor, eftersom Skolinspektionen menade att ägarna hade lämnat in falska uppgifter.
Men Thorengruppen behöver inte misströsta. I februari kunde man glädja sig åt en rekordvinst och i maj expanderade man verksamheten genom att ta över Karl-Oskar Utbildning AB som driver grundskolor och förskolor på tio orter i Sverige. I Skol-Sverige är man inte långsint.
En annan följetong hos Skolinspektionen är kritiken mot friskolekoncernen Praktiska Sverige AB, som är Sveriges största aktör inom gymnasial lärlingsutbildning. För två år sedan dömdes hela koncernen ut av Skolinspektionen och en av skolorna stängdes med omedelbar verkan.
Tidskriften Byggnadsarbetaren har granskat gymnasierna och berättar om förödande kritik från såväl elever som personal. "Lärare utan yrkeserfarenhet. Bristfälliga övningslokaler. För lite byggmaterial. För få praktikplatser". En elev berättar hur de pantade burkar för att samla pengar till elmaterial och hur elever utan praktikplats spenderade dagarna med att spela på mobiltelefon. "Ägarna vill bara tjäna pengar."
Inom kort väntas nästa dom mot Praktiska, och den lär bli hård. Under hösten har viteshoten duggat tätt mot koncernens skolor. Hela 10 av 35 granskade gymnasier har ansetts ha så allvarliga brister att staten hotar att bötfälla verksamheten.Jag har begärt ut listan över alla föreläggande om vite som Skolinspektionen har fattat beslut om sedan starten år 2011. Sammanlagt handlar det om 119 ärenden. Det är alltså fråga om en ovanlig åtgärd – ett av Skolinspektionens tyngsta vapen.
Hela 50 av dessa beslut rör friskolor, vilket är en kraftig överrepresentation. Och det verkligt svarta fåret är just Praktiska Sverige AB, som ägs av det norska riskkapitalbolaget FSN Capital.
En annan skolkoncern som gång på gång har hotats med vite är Energigymnasiet. Det känns som svart ironi att gå in på skolkoncernens glättiga hemsida där man lovar att göra eleverna till vassa tekniker inom VVS, Kyl & Värmepump med mera. Lite längre nås läsaren av beskedet att en av skolorna har stängts akut av Skolinspektionen.
Så här håller det alltså på år efter år. Särskilt yrkesgymnasierna tycks ha blivit en frizon för oseriösa aktörer. Efter JB-konkursen var det många som hävdade att händelsen visade att skolmarknaden sanerar sig själv. Andra har satt sin tilltro till att Skolinspektionens skarpare vapen ska stävja missförhållanden.
Men efter denna svarta höst måste man konstatera att inget av detta verkar stämma. Såväl Praktiska som Thorengruppen har bedrivit skolverksamhet sedan år 1999. Varken Skolinspektionens mångåriga kritik eller mediernas skandaliserande granskningar har ruckat på friskolejättarna.
Systemet fungerar inte och elevkull efter elevkull berövas sin självklara rätt till en fullgod utbildning. Att det rör sig om en utsatt grupp ungdomar är extra illa. I åratal har ledande politiker talat om vikten av yrkesutbildningar och lärlingssystem för att skoltrötta elever ska ges plats på arbetsmarknaden. Men samma politiker verkar rycka på axlarna åt det faktum att mängder av elever lämnar skolan utan godkända betyg och tillräckliga yrkeskunskaper.
Det är dags att dra igång en förnyad debatt om dessa missförhållanden. Sverige är ett extremt land på skolområdet. I inget annat land har man dragit marknadstänkandet så långt som här med obegränsade vinstuttag, etableringsfrihet, skolpeng, fritt skolval och fri betygssättning.
Skulle man berätta utomlands om hur riskkapitalbolag kan köra skolor i konkurs eller i diket kvalitetsmässigt hade de flesta skakat tvivlande på huvudet.
Om Sverige någonsin ska få rätsida på skolan igen måste skolsystemet bli mer likt omvärldens. Men i ett Sverige präglat av akut flyktingkris och lärarkris lär det dröja innan det finns politisk energi över för att genomföra så omfattande reformer.
I väntan på de stora besluten får vi fundera över de små. Det måste bli lättare att stänga skolor och stoppa de oseriösa aktörerna som år efter år dyker upp på Skolinspektionens svarta lista. Och det borde vara obligatoriskt för alla skolor att informera om Skolinspektionens granskningar, andel behöriga lärare med mera.
Den som köper ett paket cigaretter kan inte missa varningstexten. Varför ska elever som gör sitt livs viktigaste val behandlas annorlunda?