Anna Dahlberg

Borgerligheten måste inse problemen med vinstskolan

Sverige är ensamt i världen om att låta skolor drivas i aktiebolagsform.
Foto: HENRIK ISAKSSON / IBL
Det är framför allt på gymnasiesidan som skolkoncernerna har expanderat snabbt.
Foto: JESSICA GOW / TT NYHETSBYRÅN

Äntligen rör det på sig i friskoledebatten. I stället för att blåsa till strid om skolvinsterna borde borgerligheten försöka göra upp med Socialdemokraterna.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I somras skrev jag om två före detta rektorer inom landets största skolkoncern – Academedia – som larmade om missförhållanden. De berättade om systematiska glädjebetyg och en verksamhet som styrs med vinstmaximering som enda ledstjärna. 

Sedan dess har jag kontaktats av fler som arbetar inom nämnda koncern. En av dessa är en lärare som vi kan kalla för Lena. Även hon begär att få vara anonym, eftersom hon räds repressalier från skolledningen. Men jag har stämt av hennes berättelse med en annan anställd vid samma skola, som bekräftar bilden.

Lena arbetar inom det varumärke som kallas Drottning Blankas gymnasieskola, som består av 27 gymnasieskolor runtom i landet. Men bakom den fina fasaden döljer sig en skola som tummar systematiskt på kvaliteten, enligt Lena.

Bara under de senaste åren har sex rektorer kommit och gått. Många lärare är obehöriga och går på knäna under den tunga undervisningsbördan.

Det snålas in på allt. Lokalerna är minimala med några få toaletter till skolans samtliga elever och ingenstans att vara under rasterna. Elevhälsoteamet är bara på plats en dag i veckan i stället för under hela veckan, som brukligt på kommunala skolor. Skolböcker får bara köpas in till vissa elever och ska sedan kopieras upp till resten.

– Det handlar bara om pengar – att ha så många inskrivna elever som möjligt, så höga betyg som möjligt och så låga kostnader som möjligt, konstaterar Lena.

Enligt Lena finns det även ett antal ”spökelever” på skolan, det vill säga elever som kanske dyker upp någon eller några gånger per år. Men de fortsätter att generera intäkter i form av skolpeng.

– I en kommunal skola skrivs du ut om du är borta mer än 30 dagar i sträck. Skolan ska anmäla till socialtjänsten om minderåriga elever är frånvarande så länge utan förklaring. Här är det ingen som gör det.

Många av eleverna på skolan har svaga kunskaper, eftersom man tar emot alla oavsett meritvärden, enligt Lena. Ändå är det i princip uteslutet för lärarna att sätta betyget F på någon elev. 

Pressen att sätta ”snällbetyg” är enorm, och ju fler sådana en lärare sätter desto fler klappar på axeln får man. 

– En elev berättade för mig att hon inte hade lärt sig någonting på tre år här. Då vill man bara gråta. Vi ger inte eleverna de kunskaper som krävs för att kunna läsa vidare. Jag hade aldrig satt mitt eget barn på denna skola. 

Lena uppger att hon har slagit larm internt inom Academedia, men inte fått något gehör. Hon har därför fattat beslutet att sluta som lärare på skolan, av samvetsskäl.

Friskolesystemet har med åren blivit en tummelplats för såväl radikala islamister som aktiebolagskapitalister. Inget annat land i världen skulle acceptera en sådan ordning.

I debatten om marknadsskolan ligger nästan allt fokus på grundskolan, trots att den snabbaste expansionen av skolkoncernerna har skett på gymnasiesidan. Andelen elever som går i en friskola är nästan dubbelt så hög på gymnasiesidan – 28 procent – som på grundskolan (15 procent).

Dessutom tyder allt på att det är särskilt inom gymnasiet som vinstjakten har gått ut över kvaliteten. Därför är det olyckligt att gymnasiekedjorna har hamnat utanför såväl mediernas som politikernas blickfång. 

Vår mångåriga kritik på Expressens ledarsida mot den svenska marknadsskolan bottnar just i framväxten av olämpliga huvudmän. Friskolesystemet har med åren blivit en tummelplats för såväl radikala islamister som aktiebolagskapitalister. Inget annat land i världen skulle acceptera en sådan ordning.

Visst finns det många friskolor som fungerar alldeles utmärkt, även aktiebolagsdrivna sådana. Här finns en hel del att inspireras av för den kommunala skolan. Men prislappen för det rådande skolsystemet är för hög på totalen. Marknadsskolan skapar betygsinflation, borrar djupa hål i kommunernas skolbudgetar och ger fel incitament att driva skola.

Äntligen börjar den insikten sprida sig även inom borgerligheten. Såväl Liberalerna som Centerpartiet har på sistone rört sig bort från sina traditionella försvarspositioner i friskoledebatten. Från den nya högeroppositionen har det varit påfallande tyst.

Låt oss hoppas att det förebådar en bredare omprövning inom borgerligheten. Ytterst är det en trovärdighetsfråga. De borgerliga partierna har skapat osunt nära band till välfärdskapitalet. Flera av dem som i dag äger skolkoncerner har själva ett politiskt förflutet i maktens innersta krets.

Det har blivit en enda gegga av lojaliteter, där man är politiker ena dagen och lobbyist eller välfärdskapitalist nästa. Vem företräder exempelvis Gunnar Hökmark (M) när han nu med sådan frenesi försvarar friskolorna i debatten? Uttalar han sig enbart i egenskap av ex-politiker eller även som lobbyist åt PR-byrån Kreab, vars majoritetsägare Peje Emilsson har starka intressen i friskolebranschen? Jag vet inte svaret, och känner samma förvirring kring flera andra borgerliga debattörer.

Borgerligheten behöver genomgå ett reningsbad där ingen väljare längre ska behöva tveka kring vems intressen man företräder.

Det nu aktuella förslaget till S-kongressen om att förbjuda vinstutdelning är långt ifrån färdigtänkt. Vinsterna skulle troligen bara gömmas undan som koncernbidrag i stället.

I stället för att blåsa till ideologisk strid om skolvinsterna bör de borgerliga partierna sträcka ut en hand till Socialdemokraterna. Det nu aktuella förslaget till S-kongressen om att förbjuda vinstutdelning är långt ifrån färdigtänkt. Vinsterna skulle troligen bara gömmas undan som koncernbidrag i stället. 

Men det är åtminstone början på en diskussion om hur skolmarknaden skulle kunna reformeras. Det bästa vore om aktiebolagen kunde fasas ut ur skolväsendet helt och hållet. Kanske är den operationen för stor och komplicerad för att lyckas med tanke på de skadeståndskrav som sannolikt skulle resas.

I så fall bör man försöka lösa så många problem som möjligt inom ramen för det befintliga skolsystemet. Jag har i tidigare krönikor listat en rad förslag i den riktningen såsom oanmälda besök från Skolinspektionen, offentlighetsprincip för alla skolor, betygssättning utifrån resultatet på externt rättade nationella prov, lägre skolpeng för friskolor med mera.

”Borgerligheten sitter i knät på friskoleföretagen”, konstaterade dåvarande MUF-ordföranden Benjamin Dousa träffande i början av förra året. Det är hög tid att man lämnar den opassande sitsen.



Företrädare för Drottning Blankas Gymnasieskola och AcadeMedia bestrider flera av de påståenden som görs i krönikan liksom i ett uppföljande blogginlägg. Inläggen kan läsas här och här.