Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Anna Dahlberg

Både vänstern och högern sviker välfärden

På papperet växer välfärden – men i praktiken tunnas den ut, skriver Anna Dahlberg. Foto: Pelle T Nilsson.

Det är bara att applådera de rödgrönas miljardregn över kommunerna. Men ensamt räcker det inte för att säkra välfärden.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Vilka frågor kommer att avgöra valet 2018? Ett troligt svar är säkerheten och välfärden. Det är "back to basics" om man så vill. Väljarna kommer att vilja bli försäkrade om att polisen förmår upprätthålla lag och ordning och att skolan, vården och omsorgen fungerar. De högst ansvariga måste visa att de klarar av kärnuppgifterna, för just nu finns det skäl att tvivla på den saken. I veckan utlovade de rödgröna tio miljarder kronor extra till kommuner och landsting. Det är en lovvärd satsning på alla vis. Många kommuner är i desperat behov av mer pengar. Demografin tjurrusar med ett snabbt växande antal äldre samtidigt som flyktingmottagandet pressar upp kostnaderna för bland annat socialtjänsten, skolan och vården.

Alternativet till att staten skjuter till pengar vore att skala ner välfärdsambitionerna eller att låta kommunalskatterna dra iväg. Ingetdera är en lockande utväg. Få skatter är skadligare än en för hög inkomstskatt på arbete.

Det andra som gör satsningen så välkommen är att den är permanent och generell. Det sista kommunerna behöver är mer av statens lynniga givmildhet. Det går inte att anställa nya lärare och undersköterskor för pengar som försvinner efter ett år. På samma sätt är den växande högen av öronmärkta statsbidrag en förbannelse för välfärden.För rikspolitikerna ger den sortens bidrag maximal utdelning i rampljuset. Minister X lovar ett måltidslyft till alla gamla! Minister Y ordnar mindre klasser och mer personal på fritids! Vi får bilden av allsmäktiga politiker som med titthållskirurgi räddar välfärden i Mora eller Kalmar.

Vad väljarna inte får veta är att dessa satsningar kräver en massa administration och inte sällan delfinansiering. Små och fattiga kommuner kanske inte ens har råd att ansöka om pengarna. Och om de bjuder till kan de efter något år stå kvar med notan medan rikspolitikerna har dragit vidare till nästa rubrikskapande satsning.

Därför borde det vara en självklarhet för de borgerliga partierna att ställa sig bakom de nya välfärdsmiljarderna. Allt annat vore ett politiskt självmål.

Men det betyder inte att man kan lita på de rödgröna när det gäller välfärden. Det stora problemet till vänster har alltid varit oförmågan att värna välfärdens kärna. I stället expanderar ständigt ambitionerna i alla riktningar.

Trots att vi har akut lärarbrist lovar man mindre skolklasser. Och trots att även barnomsorgen är underbemannad vill man bygga ut nattis. Samtidigt utlovas nya gratistjänster till höger och vänster. Bara sedan regeringsskiftet har vi fått gratis mammografi, gratis preventivmedel för unga, gratis glasögon och medicin för barn samt gratis besök i primärvården för alla över 85 år.

På papperet växer välfärden, men i praktiken tunnas den ut.

Vänstern har också bredast möjliga syn på vad som är välfärdens kärna. När det ska prioriteras är det ofta a-kassa, sjukförsäkring och andra transfereringar som får förtur. En av de största "satsningarna" hittills av S-MP-regeringen är kostnaden för de skenande sjuktalen.

Lägg till det att vänstern gärna blundar för välfärdens andra sida - nämligen skatteunderlaget. Det är inte gåvor från staten som säkrar hemtjänsten åt gamla mamma; det som får humlan att flyga är att tillräckligt många går till jobbet varje dag och betalar skatt. Att öka drivkrafterna till arbete och hålla nere utanförskapet är därför helt avgörande.

Så för att värna välfärden krävs betydligt mer än en påse pengar. Till att börja med måste Magdalena Andersson visa hur de nya välfärdsmiljarderna ska finansieras och hur andra kostnader ska pressas ner. Att bygga ut skola, vård och omsorg på krita är ingen hållbar lösning.

Men inte heller allianspartierna har en trovärdig plan för välfärden. Moderaterna har visserligen börjat skissa på idéer om hur välfärden ska bli något man kvalificerar sig för, och nämner exempelvis föräldrapenningen. Det är rätt tänkt, men som enda nummer vid sidan av arbetslinjen är det inget svar på välfärdens finansieringskris. Inom borgerligheten lever fortfarande drömmen om nya, stora skattesänkningar, trots att det är helt verklighetsfrånvänt. För det är ju inte så att högern vill ha mindre välfärd; man ogillar bara att betala för den.

De borgerliga älskar rentav att lansera nya rättigheter och garantier. Assistansreformen infördes av en borgerlig regering och har utvecklats till en kostnadsbomb inom välfärden. Och när den i sin tur har trängt undan äldreomsorg svarar man med förslag om rättigheter även där.

Medborgaren är en kund som ska kunna välja och plocka från hyllorna. Att välfärden i denna extrema marknadsmodell har öppnats för såväl lycksökare som kriminella tar borgerligheten lätt på.

Så vilken sida i svensk politik erbjuder den bästa välfärden? I dagsläget måste man tyvärr konstatera att varken de rödgröna eller alliansen har någon övertygande plan för framtiden.Den som gör anspråk på att säkra välfärden inför valet 2018 bör skaffa sig svar på åtminstone tre fundamentala frågor:

• Vilka kostnader ska kapas och vilka skatter kan höjas?

• Hur ska det historiskt höga antalet flyktingar komma i jobb, så att kommunerna slipper hamna i Malmös situation där drygt en miljard kronor om året går till försörjningsstöd?

• Hur ska personalflykten från offentlig sektor hävas och alla lärare, socialsekreterare, undersköterskor med flera trollas fram?

Allt detta måste få en lösning. Annars går vi mot en situation då vi får betala alltmer för allt mindre välfärd. Då hotas i slutändan hela kontraktet. De som har råd kommer att försöka säkra sin välfärd utanför det offentliga.

Sedan kan Socialdemokraterna och Moderaterna kivas om den svenska modellen bäst de vill.

 

Läs också:

 

Kommunen har blivit politikens krockkudde


De kriminella är ett hot mot välfärden


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!