Anna Dahlberg
■ Pensionärsskatten
På bara en vecka har skattegapet mellan löntagare och pensionärer seglat upp som en av de hetaste valfrågorna. Samma socialdemokrater som har predikat att valet står mellan välfärd och fortsatta skattesänkningar utlovar nu själva sänkningar i mångmiljardklassen.
Varifrån ska de pengarna tas? Detta är populism när den är som sämst. Det stora bekymret för landets äldre är hur framtidens äldreomsorg ska finansieras när antalet 80-plussare ökar i snabb takt. Det är där pengarna borde satsas.
Att jobbskatteavdraget har gjort det mer lönsamt att arbeta är bara bra för landets pensionärer.
■ Stefan Löfven (S)
Löfven framstår som en sympatisk person med gott omdöme. Men vid en valseger skulle han bli den politiskt mest oerfarna statsministern i modern tid. Han har aldrig varit minister, aldrig suttit i riksdagen och aldrig varit i närheten av regeringskansliet.
Statsministerrollen är den mest krävande av alla. Hen ska kunna hantera allvarliga kriser, leda både sitt parti och sin regering och höja blicken från dagspolitiken för att fatta strategiskt viktiga beslut.
Man kan ha många synpunkter på de senaste decenniernas statsministrar - Reinfeldt, Persson, Carlsson, Bildt och Palme - men det rör sig likväl om personer med stor kapacitet och lång politisk erfarenhet. Spelar verkligen Löfven i samma liga? Det finns skäl att tvivla på den saken.
■ Platspolitiken
Socialdemokraterna har rätt i att regeringen har satsat för lite på utbildning av arbetslösa. Arbetslösheten har skiftat karaktär och blivit alltmer koncentrerad till grupper med låg utbildning.
Men Socialdemokraterna har en övertro på att alla kan och vill lyfta sin kompetens. Dessutom har partiet bundit sig vid ett mål om halverad arbetslöshet till år 2020, vilket skapar starka incitament att flytta undan människor från arbetslöshetsstatistiken.
Vi kan vänta oss en repris på 90-talets svällande volymer av människor i olika åtgärder. Kvaliteten och effekten lär bli därefter.
■ Pomperipossa
Sverige har redan västvärldens högsta marginalskatt för höginkomsttagare. Men det räcker tydligen inte. Socialdemokraterna vill höja skattesatsen ytterligare till 60 procent genom att trappa av jobbskatteavdraget för inkomster över 60 000 kronor i månaden.
I Sverige får du gärna bli miljonär på att göra bostadskarriär, födas in i rätt familj eller placera pengarna på börsen. Men är du exempelvis en specialistläkare som vill jobba lite extra ska du straffas med drakoniska skattesatser. Det är rättvisa på socialdemokratiskt vis.
Sverige har varit i det moraset förut. Minns 70- och 80-talens utbredda skatteplanering, Pomperipossa-debatt och jakt på fringisar. Redan dagens värnskatt är så skadlig att det enligt den ekonomiska expertisen vore gratis att avskaffa den.
■ V och MP
Socialdemokraterna står och stampar kring 33 procent i opinionsmätningarna medan framför allt Vänsterpartiet växer snabbt. Med tanke på att S är Sveriges sämsta spurtparti talar det för att man kommer att tvingas till långtgående kompromisser med såväl Miljöpartiet som Vänsterpartiet efter valet.
För alla som hoppas att Magdalena Anderssons ande ska sväva över politiken är det dåliga nyheter. Det kommer att byggas upp ett starkt utgiftstryck samtidigt som slitningar i värdefrågor såsom vapenexport och miljö/energi kommer att tära på en rödgrön regering.
■ Utrikespolitiken
En sak kan inte ens Carl Bildts kritiker förneka: han har gett Sverige en ny tyngd på världsscenen. Den ansedda tankesmedjan ECFR rankade nyligen Sverige som det tredje mest inflytelserika landet inom EU.
Tyngdpunkten i svensk utrikespolitik har dessutom förflyttats från FN till EU och från tredje världen till närområdet. I ljuset av Ukrainakrisen har det visat sig vara en vältajmad omorientering.
Ingen fråga kommer att bli viktigare för Sveriges nästa utrikesminister än att manövrera rätt i vårt östra grannskap. Då kan vi inte ha en socialdemokratisk minister som av gammal vana vevar på om FN och Palestina och saknar djupare förståelse för närområdet. Risken för det är dessvärre överhängande.
■ Sjukskrivningarna
Det kom inga besked om sjukförsäkringen och a-kassan i skuggbudgeten. I bästa fall ska det tolkas som att S-ledningen förstår allvaret i att låta sjuktalen börja skena igen.
Redan nu ökar sjukskrivningarna i en oroande takt. Med Socialdemokraternas återställare riskerar allt framtida reformutrymme att gröpas ur. Det visar på en fara med en rödgrön regering: partierna hävdar att det är vård, skola och omsorg som är viktigast, men i praktiken kommer resurserna att försvinna i slukhål på vägen.
■ Statlig styrning
Stefan Löfven har gång på gång visat sin förkärlek för att låta staten detaljstyra näringslivet. De senaste bidragen är så kallade innovationskatapulter samt idén att låta den statliga banken SBAB dumpa räntorna till byggbolag som vill satsa på hyresrätter.
Det finns en rad problem med den här typen av gammaldags industripolitik. Den riskerar skattebetalarnas pengar, snedvrider konkurrensen och tar energi från betydligt viktigare politikområden.
Sverige toppar redan olika globala rankingar över innovationskraft. Det är inte där som landets nästa statsminister borde lägga sitt krut. Ge näringslivet rimliga villkor och håll sedan fingrarna borta.