Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Anna Dahlberg

Är flyktingkrisen över? Inte ute i kommunerna

Foto: KJELL ANDERSSON
Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
I Eskilstunas utanförskapsområden har trångboddheten ökat enormt under de senaste två-tre åren. Boendefrågan måste upp på agendan, skriver Anna Dahlberg.

I Eskilstuna har trångboddheten gått så långt att barn tvingas uträtta sina behov i trapphusen. Flyktingkrisen är långt ifrån över.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Jag åker runt i Eskilstunas utanförskapsområden med stadens starke man, Jimmy Jansson (S). Bilen glider förbi livsmedelsaffären Netto i stadsdelen Årby. Här blev en 18-åring skjuten i båda benen förra söndagen. Trots att skjutningen ägde rum mitt på dagen har inget vittne trätt fram. Tystnadskulturen är kompakt.

- När jag var liten hörde man om skottlossningar i New York. Nu skjuts det till och med i småstäder som Strängnäs, säger Jimmy Jansson.

Den S-märkta kommunstyrelseordföranden har gjort sig känd för att vara frispråkig. Han var tidigt ute och varnade för att svensk migrationspolitik var ohållbar. I Eskilstuna märks konsekvenserna av decennier av stor flyktinginvandring och misslyckad integration. 

Bland inrikes födda är arbetslösheten fyra procent. It-jätten Amazon har etablerat sig i staden och näringslivet andas ny optimism. Men bland de utrikes födda står hela 36 procent utan jobb.

- Vi skickar in människor i parallella samhällen - i egna språkbubblor och kulturbubblor. Vi tappar greppet om folk, konstaterar Jimmy Jansson.

Trångboddheten har ökat enormt

På papperet ska Eskilstuna bara ta emot två nyanlända under 2017, eftersom staden redan har axlat ett så stort ansvar för flyktingmottagandet. I likhet med andra hårt pressade kommuner som Södertälje och Ronneby har Eskilstuna i princip undantagits från den statliga fördelningen av nyanlända.

Men samtidigt har människor fortsatt att strömma in via självbosättningen. Totalt räknar kommunen med att det kommer att flytta in runt 1 000 nyanlända under året. Dessa människor flyttar in hos släktingar och bekanta eller hyr svart i redan trångbodda utanförskapsområden. 

Jag tar kontakt med anställda på kommunens fastighetsbolag som berättar att trångboddheten har ökat enormt de senaste två-tre åren. 

Varje vecka upptäcker man nya sovcentraler där 15-16 personer kan bo i en 2:a. Ventilationen räcker inte till och fuktskador är legio. Ibland upptäcks sovcentralerna genom att grannen under ringer och undrar varför det droppar genom taket.

Även familjerna bor oerhört trångt. I många lägenheter bor 8-9 barn som ska dela på en toalett. Följden blir att människor söker sig ut i trapphusen för att uträtta sina behov. Att städa bort avföring har blivit vardag för fastighetsskötarna.

Trapphusen tjänar dessutom som fritidsgård för alla barn som inte får plats hemma. De har blivit ett tillhåll med mycket väsen och drogförsäljning.

Det finns ingen plan för var de nyanlända ska bo

Lyssnar man på den politiska debatten är det lätt att tro att boendefrågan för flyktingarna är löst. I mars 2016 införde regeringen en bosättningslag som tvingar kommuner att ta emot ett visst antal nyanlända med uppehållstillstånd. Utslussningen från asylboendena går långsamt, men fungerar ändå på det stora hela.  

Hittills i år har kommunerna tagit emot 13 637 nyanlända ur den sammanlagda kvoten på 23 600 personer för år 2017. Men då glömmer man att den verkliga siffran för flyktingmottagandet ute i kommunerna tros bli 77 000 personer.

Många väljer nämligen att bosätta sig på egen hand, som i Eskilstuna. Därtill kommer de hitresta anhöriga.

I praktiken finns det ingen plan för var alla dessa människor ska bo. De som erbjuds ett anvisat boende enligt den nya lagen möts ofta av tillfälliga lösningar med tydliga signaler om att det endast rör sig om "genomgångsbostäder" i två år. I Solna exempelvis delar de boende på rum om 19 kvadratmeter utan tv och wifi.

"Ingen kommun vill ta på sig stora kostnader om man inte ser ett långsiktigt behov av bostäderna", som en kommunkälla uttrycker saken.

Kommuner hotar med indragna bidrag och gymnastikhallar

Samtidigt känner de kommuner som bär det tyngsta ansvaret för egenbosättningen ett minst lika stort behov av att signalera. Hultsfred har gått längst och beslöt i december att stoppa mottagandet genom att vägra betala ut försörjningsstöd. Inflyttningen fortsätter dock ändå.

I Katrineholm hotar Socialdemokraterna med boende i gymnastikhallar för de anhöriga till ensamkommande som nu börjar anlända. Kommunledningen är helt öppen med att man vill påverka anhöriga att välja en annan kommun.

Jimmy Jansson i Eskilstuna gör heller ingen hemlighet av att kommunen på olika sätt bedriver signalpolitik. Utsatta kommuner måste bygga på det som är starkt. Det gäller att få människor med skattekraft att stanna och helst flytta in genom att exempelvis bygga gräddhyllor och hyresrätter i välmående delar av staden. Att kasta upp moduler för att ge plats åt nyanlända är inget alternativ.

– Vi har inget att skämmas för. Vi kan inte bygga stad som spär på egenbosättningen, säger Jimmy Jansson.

Risk för ett "race to the bottom"

Lite förenklat kan man säga att kommunerna nu är i det läge som EU-länderna var hösten 2015. Precis som då bedrivs signalpolitik för att försöka styra var människor ska välja att bosätta sig. Och liksom då riskerar det att bli ett "race to the bottom".

Det byggs visserligen mer än på decennier i Sverige. Men det byggs inte för resurssvaga hushåll.

En optimistisk tolkning är att detta kommer att ge nyanlända (och ansvariga kommuner) extremt starka drivkrafter att hitta arbete. Om det enda sättet att ordna ett värdigt boende är egen försörjning skulle det kunna skynda på etableringen.

Men det ligger närmare till hands att göra en mer nedslående prognos. Om det upplevs som för svårt att ta sig in på arbets- och bostadsmarknaden vänder man sig i stället till parallellsamhället. Utanförskapsområdena och de gamla bruksorterna kommer att fyllas på i än högre grad och dagens problem med segregation och trångboddhet lär förvärras ytterligare. 

Boendefrågan måste upp på allvar i debatten. Rikspolitiken kan inte bara skyffla över ansvaret på kommunerna och låtsas som att flyktingkrisen är löst.

 

Läs också: Fler svenskar borde hyra ut till nyanlända 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!