Anna Dahlberg
Sverige har levt gott på 90-talets kloka reformer, inte minst skattereformen och pensionsreformen. Men det är ett arv som håller på att förfuskas. Lockelserna att skapa nya kryphål och undantag är helt enkelt för stora.
I veckan lanserade Centerpartiet en särskild skattesänkning för landsbygden. Frågan är vad som var märkligast - själva idén om att geografin ska avgöra din inkomstskatt eller bristen på politisk moteld. ”Intressant”, mumlade delar av oppositionen medan Moderaterna avböjde att kommentera.
Rädslan för att stöta sig med väljare på landsbygden vägde uppenbarligen tyngre än försvaret av idén om ett enhetligt skattesystem.
Samma lättvindighet märks i jakten på de attraktiva pensionärsväljarna, som numera utgör mer än en fjärdedel av väljarbasen. De senaste åren har partierna tävlat om att snabbast vilja avveckla den så kallade pensionärsskatten, det vill säga den klyfta i beskattning mellan löntagare och pensionärer som har uppstått till följd av jobbskatteavdragen.
Det är både dyrt och missriktat, eftersom fler arbetande timmar bidrar till högre pensioner för dagens pensionärer. Ändå kommer nya miljarder att intecknas för detta ändamål i den kommande budgeten.
Debatten om ”fattigpensionärer” är vilseledande
Till politikernas försvar ska sägas att de har orkat fatta beslut om höjd pensionsålder från år 2020. Men samtidigt valde partierna i Pensionsgruppen att höja grundskyddet i pensionssystemet - den så kallade garantipensionen. Det är olyckligt på flera sätt.
Tanken med garantipensionen, som infördes 2003, är att den ska följa prisindex och alltså endast räknas upp med inflationen. Nu höjer man den för första gången med ett politiskt fattat beslut, utan att motivera det med någon ny princip.
Skälet är förstås den alltmer högröstade debatten om fattigpensionärerna. Runt 12 procent av Sveriges pensionärer har vad som kallas relativt låg ekonomisk standard, vilket är flest i Norden. Men det är ett trubbigt mått, eftersom fattigdomen ökar och minskar beroende på hur lönerna utvecklas i landet.
Ser man i stället till den absoluta fattigdomen - alltså hur många pensionärer som ligger under riksnormen för socialbidrag - är andelen nere på en procent. Självfallet har många pensionärer det knapert, men bilden av pensionären som tvingas leva i misär behöver nyanseras.
På väg mot en slags medborgarlön för pensionärer
Med den höjda garantipensionen kommer det i många fall inte att spela någon roll om man har slitit ett helt arbetsliv eller inte. För att komma över gränsen måste man ha jobbat 30-35 år med en genomsnittsinkomst.
Vi är alltså i rask takt på väg att frångå försäkringstanken i pensionssystemet och införa en slags medborgarlön för pensionärer.
Prislappen för grundskyddet borde också stämma till eftertanke. I dag ligger de sammanlagda kostnaderna på runt 45 miljarder kronor, enligt Pensionsmyndigheten. Till år 2060 beräknas den summan ha fördubblats till 86 miljarder kronor.
Skälet är att en mycket stor grupp utrikes födda med låga livsinkomster kommer att ha nått pensionsåldern vid den tidpunkten. I dag är nästan 80 procent av de äldre utlandsfödda beroende av grundskyddet.
Det är något av en ironi att Sverigedemokraterna slåss så hårt för att förbättra villkoren för en grupp som över tid kommer att domineras av utrikes födda.
”LO-puckeln” riskerar hela pensionssystemet
Så långt är det mesta väl känt. Vad få dock känner till är att Socialdemokraterna tillsammans med MP, C och L planerar ett mycket mer dramatiskt avsteg från pensionssystemet. Under punkt sju i 73-punktsprogrammet finns ett luddigt löfte om att pensionerna ska höjas ”för vanliga löntagare år 2021” och att det ska ske ”över statsbudgeten”.
Enligt mina källor pågår arbetet för fullt med att utforma ett skarpt förslag. Vad det rör sig om är ett slags pensionstillägg, som oblygt riktar sig till de breda LO-grupperna. Det bildas på så vis ett slags ”LO-puckel” i pensionssystemet, eftersom personer med högre inkomster inte ska få tillägget.
Om januaripartierna verkligen går fram med ett sådant förslag skulle det vara ett grundskott mot hela pensionssystemet. En person med god insyn talar om att allt vad ordning och reda heter ”bryter ihop totalt”.
I stället för ett system byggt på principen att din pension beror på vad du har tjänat in skapas godtyckliga tillägg via statsbudgeten för utvalda väljargrupper. Det är principlösheten upphöjd till princip.
Pengarna behövs inom välfärden i stället
Kanske börjar det inte med någon jättekostnad för skattebetalarna. Men det går bara att föreställa sig hur framtida valrörelser kommer att gestalta sig. Det lär bli en ständig budgivning mellan partierna om att komma med det högsta pensionstillägget eller att utvidga det till flest pensionärer.
Har man väl öppnat dörren för en ny förmån eller ett nytt avdrag är det näst intill omöjligt att stänga den. Lita på att även landsbygdsrabatten kommer att byggas ut vad det lider. Centerpartiet har redan försäkrat att veckans budgetnyhet bara var ett första steg.
Kommuner runtom i landet blöder, och det är bara början på välfärdens kris när andelen äldre ökar snabbt och allt färre ska försörja allt fler. Det är där pengarna kommer att behövas.
Synd att rikspolitikerna inte verkar vara mogna sin viktiga uppgift.