Sjukvården i några av våra grannländer.
Sjukvården i några av våra grannländer.
Anna Dahlberg

En ytlig debatt

Publicerad
Uppdaterad
Årets dummaste debatt. Så skulle man kunna beskriva de senaste veckornas hätska konflikt om sjukförsäkringarna.
Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Ta en titt på diagrammet här bredvid. Den visar den svenska sjukfrånvaron sedan 1990 jämfört med andra europeiska länder. Två saker sticker ut: Sverige ligger skyhögt över alla andra och nivån varierar på ett dramatiskt sätt över tid.
- Vi har använt sjukskrivningar som ett sätt att lösa andra problem än ohälsa, framför allt sysselsättningsproblem. Norrlands inland, exempelvis, har traditionellt försörjts genom sjukförsäkringen. Det nya är att staten inte längre accepterar detta, säger Bertil Thorslund, analytiker på försäkringskassan.
Effekten har varit dramatisk. När Göran Persson avgick som statsminister för tre år sedan hade Sverige högst sjukfrånvaro i hela EU. Tre år senare har antalet långtidssjukskrivna halverats från drygt 200000 till runt 100000 och kostnaderna sjunkit med över 40 procent.
Sverige har gått från att vara Europas sjukaste land - fast vi objektivt sett är ett av världens friskaste - till att närma oss EU-snittet.
Det är en imponerande bedrift. Jag skulle vilja påstå att det är regeringens viktigaste insats hittills, även om man har misslyckats med den betydligt större gruppen förtidspensionärer.

Alliansen har uppfyllt sitt löfte att radikalt minska det strukturella utanförskapet och avvärjt ett av de allvarligaste hoten mot vår framtida välfärd. Det är ekonomiskt rätt. Och det är mänskligt rätt. Den gamla politikens sjukstämpling av hundratusentals människor var ett cyniskt socialt experiment. Mängder av unga människor dömdes till ett liv som lusfattiga förtidspensionärer.
Men i dag är allt detta glömt. Kritiken handlar i stället om en hjärtlös regering som har misslyckats grundligt. Oppositionen talar om stupstockar och utsorteringspolitik - ja, regeringen påstås rentav driva folk till självmordets rand.
Och medierna har okritiskt hakat på. Alla tävlar om att dra fram fall som sägs visa hur absurt hårt regeringens nya politik slår. Det underförstådda budskapet är att det värsta som kan hända en människa är att tvingas arbeta igen.
Visst finns det exempel på människor som verkligen har hamnat i kläm. Och visst ska regeringen hudflängas för att den har planerat så dåligt att många som utförsäkras vid årsskiftet inte kommer att få den ersättning de har rätt till.
Men helhetsbilden har fullständigt gått förlorad i debatten.
Jag har spenderat timmar tillsammans med sakkunniga på försäkringskassan för att sätta mig in i de komplexa turerna kring sjukförsäkringen. Efter den genomgången har jag oerhört svårt att känna igen mig i den debatt som förs.
Regeringens utskällda rehabiliteringskedja är i själva verket en synnerligen genomtänkt reform. Liknande system används på flera håll runt om i Europa med gott resultat, bland annat i Storbritannien där den kallas "Pathways to Work".
Poängen med tidsgränser, där de långtidssjukskrivna återkommande prövas mot arbetsmarknaden, är att snabbt fånga upp människor så att de inte fastnar i ersättningssystemen för gott. Enligt analytikern Bertil Thorslund går det en magisk gräns vid ungefär fem månader. Människor som är sjukskrivna längre än så tenderar att bli kvar i systemen.
Typfallet är en kvinna i Jämtland som arbetar inom offentlig sektor och är sjukskriven för någon form av stressrelaterad diagnos. Redan där borde larmklockorna ringa. Varför är ohälsan så könsbestämd, så geografiskt beroende och varför är det fler deltidsarbetande kvinnor som blir sjuka än heltidsarbetande? Och för stress dessutom?
- Vi har runt 30- 35 000 som i princip är sjukskrivna för att de är trötta och ledsna. Sjukskrivningarna är reaktioner på jobbiga livssituationer och den enda terapi de har erbjudits är ofta bara fortsatt sjukskrivning, säger Bertil Thorslund.
Denna verklighet är fullständigt frånvarande i debatten. I ställer lovar vänsteroppositionen att riva upp de "dogmatiska tidsgränserna" alltmedan den ansvariga ministern framställs som en kallhamrad klant.
- Det vore extremt destruktivt om diskussionen om de enskilda fallen leder till att hela systemet stjälps över ända. Om det börjar dra åt fel håll igen kan det ta tio år att komma tillbaka, säger Thorslund.
Vi borde alla dela den oron.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag