Anna Dahlberg: När krig är rätt

Publicerad
Uppdaterad
Om Bush hade skippat kärnvapentugget och i stället lanserat Irakkriget som en humanitär intervention - vad hade hänt då?
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Den frågan poppade upp flera gånger under folkmordskonferensens paneldebatt i går. Den amerikanske professorn David Scheffer menade att folkmordsbegreppet är för snävt; det täcker bara in en del av de fasansfulla massmord som äger rum. Återkommande och utdraget dödande i stor skala, som i Saddams Irak exempelvis, faller utanför definitionen. Därför hade det varit intressant om Bush hade gått till FN med Saddams samlade övergrepp genom årtiondena som argument för kriget, menade Scheffer. Gareth Evans - som leder den briljanta tankesmedjan International Crisis Group - var inne på liknande tankegångar. "When is it right to fight?" frågade han retoriskt, och svarade med att lista sex kriterier hämtade ur den banbrytande kanadensiska rapporten "The Responsibility to Protect" från 2001: Rätt sak. Det måste pågå ett massmord eller etnisk rensning i landet. Det räcker inte med att det förekommer tortyr eller att fängelserna är fulla av politiska fångar exempelvis. Rätt avsikt. Skälet till interventionen måste vara att stoppa slakten. Sista utvägen. Alla alternativ till krig måste vara uttömda. Proportionalitetsprincipen. Krigets pris i människoliv måste stå i proportion till det lidande man vill stoppa. Rimliga framgångsutsikter. Rätt bemyndigande. FN:s säkerhetsråd bär ansvaret för att skydda människor mot massmord, men om FN vägrar ta detta ansvar går det inte att utesluta att andra - berörda stater eller organisationer - griper in i stället. Skulle Irakkriget uppfylla de här kriterierna? För ett årtionde sedan hade svaret tveklöst varit ja, menade Evans, men ansåg att det var betydligt mera tveksamt i dag. Det har trots allt inte förekommit något massdödande i Irak under senare år. Dessutom svävar Iraks framtid i ett hav av osäkerhet. Jag håller med Evans om att Irakkriget är ett gränsfall, även om jag mycket väl kan tänka mig att kriget kommer att hamna på rätt sida i historieböckerna mänskligt sett. Det är först när vi har facit i hand om något eller några år som den krassa överslagsräkningen kan göras: var det värt kanske 3 500 civila dödsoffer och runt 10 000 soldatliv att bli av med Saddams terrorvälde? Det är där någonstans den mänskliga prislappen på USA-ledda interventioner numera brukar hamna. När det gäller att stoppa folkmord är "prisfrågan" enkel att svara på. Självklart skulle det ha varit moraliskt rätt att offra tusentals människoliv i Rwanda för att rädda 800 000 från att hackas ihjäl. Men det är svårare att ta ställning till krig som "bara" utlovar att stoppa etnisk rensning eller extrema former av statligt förtryck, som i Kosovo, Afghanistan och Irak. Skulle Mugabes Zimbabwe kvalificera sig? Möjligen. Nordkorea skulle det definitivt - om det inte vore för den brutala hämnd som skulle utkrävas. Efter Rwanda och Srebrenica måste man trots allt konstatera att problemet i dagens värld är inte att det startas för många krig i mänsklighetens tjänst, utan för få.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag