Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Vem är rädd för Scorseses Wolf?

Högt tonläge och hårda reaktioner i sociala medier diskuteras inte bara i Sverige.

I julas lyckades Twitter nästan döda Scorseses nya film.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

"The Wolf of Wall Street", Martin Scorseses film med Leonardo DiCaprio i huvudrollen, har Sverigepremiär i dag. I USA öppnade den på juldagen, en stor amerikansk filmdag då många familjer går på bio. Helst ser man en film som alla från lillebror till mormor kan uppskatta.

"Wolf of Wall Street" är inte en sådan film. Det är historien om Jordan Belfort, en börsmäklare som svindlade till sig fantasisummor på 1990-talet. Pengarna gick till vrålåk, lyxjakter, droger och orgier.

Många familjer hade tydligen inte uppfattat detta, för snart var Twitter fullt med utbrott och nödrop: "Jag skulle se 'Wolf of Wall Street' med familjen. Vi gick efter tio minuter. Otroligt snuskig!", "Det var tre timmar porr! DiCaprio var toppen men mormor var inte road, lol!"

Medierna fiskade snabbt upp historien och spann vidare på snusk- och omoraltemat. LA Weekly publicerade ett öppet brev till Scorsese, skrivet av dottern till en figur som Belfort hade tjallat på. Dottern hade inte sett filmen, men slog fast att den var en hyllning till svineri och girighet.

Brevet spreds som en löpeld på Twitter. Folk länkade en masse och uppmanade till bojkott. Medierna hängde på igen: "Scorsese glorifierar överflöd", "Hyllar DiCaprio sociopater?", "'Wolf of Wall Street' upprör USA!".

På några dygn satte sig bilden att "Wolf of Wall Street" var en amoralisk snuskrulle som USA hatade. Filmen, som kostat över 100 miljoner dollar, såg ut att kunna bli ett dunderfiasko.

Efter några drag tvingades 71-årige Scorsese ge sig ut och förklara att han inte gillar finansbrott och svinaktighet.

En filmkritiker twittrade vemodigt: "Så har Upprördhetens Tidevarv tvingat Scorsese att gå ut och förklara sin konst."

Vilka stod bakom twitterskredet med uppmaningar till bojkott? Påfallande många var kvinnor i prydligt teparty-hår och män med förnuftiga glasögon. Knappast Scorsese-fans, snarare konservativa amerikaner som tycker att Hollywood - "Hollyweird" - är ett snuskfäste för degenererade hippies.

Det var det sorgliga, att människor som inte har sett en film och inte bryr sig om den, med ett minimum av insats, några knapptryck på datorn, kan få enorm makt. De får makt därför att upprördhet lönar sig.

Medierna agerar snabbt på skred i sociala medier. Genom att haka på och spinna vidare kan de få många klick. Klick betyder att man kan locka annonsörer. Vilka behövs, eftersom läsarna inte vill betala.

Och allt går med vindens hastighet.

"Wolf of Wall Street" lär överleva, med namn som Scorsese och DiCaprio. Men det tog duon sju år att få filmen gjord. Ingen stor studio ville finansiera den - det var för mycket droger, sex och svordomar och Scorsese ville inte censurera historien.

I värsta fall lär sig Hollywood, av julens twitterstorm, att man hade rätt: det är riskabelt med sex och lastbarhet.

Och det är riskabelt med filmer där det moraliska budskapet är otydligt. I upprördhetens och de tusen snabba klickens tidevarv har man inte råd att misstolkas.

Man måste ha säkerhetsmarginaler. Man måste vara väldigt tydlig och enkel och oprovocerande.

Så att ingen blir upprörd. För på nätet kan en fjärils vingslag faktiskt leda till en jordbävning på ingen tid alls.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!