Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Varning för mysiga Annie på Youtube

Foto: FREDRIK WENNERLUND / STELLA PICTURES/WENNERLUND STELLA PICTURES
Annie Lööf förbereder sig för sitt sommartal som hon höll på Carlhälls Gård på Långholmen i Stockholm den 29 augusti.Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Bevare oss väl om fler politiker går ner sig i det mys-manipulativa träsket på sociala medier. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Vilken comeback hon gjorde, Annie Lööf! Hade hon och hennes team ens kunnat drömma om att det skulle gå så smort; att ledande politikredaktioner skulle slåss om att få lyfta fram Annie Lööf, kvinnan, föderskan, modersgestalten. 

Vissa reportage var så smickrande att C-ledaren inte hade kunnat göra dem bättre själv. True story; de påminde starkt om ”Sanningens ögonblick”, den uppskattande bok som Annie Lööf skrev om sig själv härom året.  

Familjen Lööf har gått igenom en skärseld; skildringen av hur den nyfödda dottern ligger på sin mammas bröst och plötsligt blir alldeles stel under ett andningsstillestånd, är djupt berörande.

Självklart kliar det i många reporterfingrar. Man vill berätta.

Filmen är en politisk reklamprodukt, mer manipulativ än en vanlig valrörelserulle just för att den låtsas vara äkta:

Men Annie Lööf är inte en folkkär artist utan en tung makthavare. Om Januariavtalet hade haft ett omslagsfoto borde det i ärlighetens namn ha föreställt Annie Lööf och Martin Ådahl i en soffa med en golvad Löfven som fotpall.

Det är emellertid inte den bild Centern vill ge. Det vet vi säkert, eftersom C-ledaren, vid sidan av sitt Instagramkonto, har startat en Youtubekanal. Den första filmen fokuserar helt på kvinnan, föderskan, modersgestalten. 

Annie Lööf berättar gripande om graviditeten och födelsedramat. Men varför berättar hon allt detta, frågar hon retoriskt. Jo, hon vill vara ”öppen och ärlig”.

Um, nej. Lööf har total kontroll över sin film och är exakt så öppen som det passar henne. Hon lär knappast sätta på webbkameran mitt i natten för att ösa ur sig något ”öppet och ärligt” efter ett gräl med maken. 

Filmen är en politisk reklamprodukt, mer manipulativ än en vanlig valrörelserulle just för att den låtsas vara äkta:

Den inleds charmigt amatörmässigt med att Lööf talar in i sin mobilkamera: lite skakigt och skevt, som om det var en en intim lågbudgethistoria. Men efter 40 sekunder förvandlas allt till en proffsig produktion, värdig detta vrålrika parti. Ett filmteam följer henne, vi bjuds svepande drönarbilder över Nacka och innerstaden, och bakgrundsmusiken förstärker mollstämt de gripande delarna av hennes berättelse. 

Det närmaste Lööf kommer politiken är när hon står i sitt kök med kaffekannan i handen och vemodigt säger, apropå corona: ”Jag tänker på sjukvården...” 

Okej...

Politiker är inte våra kompisar. De styr landet, eller vill göra det.

I övrigt är det mammasnack – samt en glimt in i C-ledarens garderob, där en stylist har hängt upp färdiga ”outfits”. 

Men är Centerns klassiska lantbrukarväljare verkligen så begivna på BB-interiörer och matchande blusar? Nej, det handlar om de urbana kvinnorna. 

I valet 2018 bytte Centern väljarbas. Två av tre väljare var nya, ofta storstadsbor och unga, välutbildade kvinnor. Lite märkligt, då den gruppen brukar luta vänster och Centern är djupblått. 

Men Annie Lööf har tidigare skickligt lanserat sig som Mitten – och gärna mer som moralisk härförare än en högerpolitiker som ser på välfärden med Almega-ögon. ”Det här är ett värderingsval”, mässade hon i valrörelsen. På Youtube verkar målet snarast vara att framställa sig som en opolitisk influencer.  

Självklart söker sig partier till nya arenor där många väljare rör sig. Men politiker ska inte tillåtas att gulla loss i det mys-manipulativa träsket på sociala medier utan moteld. Politiker är inte våra kompisar. De styr landet, eller vill göra det. Deras beslut påverkar miljoner människors vardag. 

De måste hållas ansvariga för mer än sina garderober.