Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Välj ett boende med många anmälningar till mormor

Undersköterskan Sarah Wägnert larmade från äldreomsorgen 1997. Hon blev utsedd till årets svensk av P4 1997 och hedersdoktor vid Mälardalens högskola 2010. Foto: BERTIL ERICSON / ERICSON BERTIL PB PRESSENS BILD
Lex Sarah innebär att personal i bland annat äldreomsorgen är skyldig att anmäla missförhållanden till ledningen. Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX / / SCANPIX SWEDEN

Vid årsskiftet är det 20 år sedan lex Sarah trädde i kraft. Tyvärr är den inget skydd mot växande personalbrist. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

En kväll i oktober 1997 blev Sarah Wägnert riksberömd. På den tiden konsumerade i princip alla svenskar samma tv-nyheter och den 23-åriga undersköterskans framträdande i SVT:s Rapport gav eko över hela landet. 

Wägnert arbetade på äldreboendet Polhemsgården i Solna, och hon stod inte ut med förhållandena där. Med stort civilkurage berättade hon för SVT om sina intryck; om patienter som inte hade fått duscha på veckor och sår som lett till kallbrand. 

Tv-bilder inifrån hemmet visade tunna, sköra kroppar i sjuksängar. För många av de tittare som aldrig hade besökt äldreomsorgen, eller åtminstone inte sett vad som döljer sig under täcket, blev chocken stor. 

En utdragen debatt om läget i äldreomsorgen utbröt. Politiker uttryckte sin upprördhet och lovade radikala förbättringar. 1999 blev "lex Sarah" en del av socialtjänstlagen. Den innebar i korthet att personal inom kommunal omsorg blev skyldig att anmäla missförhållanden, eller risk för missförhållanden, till ledningen. 

Ledningen i sin tur blev skyldig att göra en utredning och rätta till eventuella brister. Vid allvarliga missförhållanden måste den lex Sarah-anmäla vidare till Institutionen för vård och omsorg, IVO.

Sarah Wägnert ser fortfarande brister

Utan tvekan har lagen ett viktigt signalvärde: En vårdares första plikt är patienten, inte kolleger eller chefer. Att rapportera problem är inte att skvallra eller att vara jobbig - det är rätt och det är vad lagen kräver.  

Frågan är hur lagen fungerar i praktiken.

I en ny intervju i P4 Sörmland säger Sarah Wägnert Sjökvist att "man har varit dålig på att informera personal om när, var och hur man ska göra anmälan. Det finns fortfarande brister."

Så kan det säkert vara på sina håll. Det är ju inte självklart att en vårdgivare vill odla en anmälningskultur: 

Enligt den moderata riksdagsledamoten Ann-Charlotte Hammar Johnsson görs det för få lex Sarah-anmälningar. I februari 2017 skrev hon i Dagens Samhälle att det är "helt klart" så att vårdgivare drar sig för att skicka Sarah-anmälningar till IVO för att de räds "medias negativa rubriker och granskningar".

Med den inställningen vill man knappast ge sina anställda en kurs i lex Sarah. 

Lex Sarah borde ses som en fjäder i hatten

Hammar Johnsson efterlyser ett mer öppet och transparent arbetssätt. Vem vill inte skriva under på det, i princip? Men Sverige har en konkurrensutsatt vård och omsorg. Aktörerna, offentliga och privata, lockar "kunder" med hjälp av idylliska hemsidor, broschyrer och honnörsord. De vill hellre berätta om sin värdegrund än om eventuella lex Sarah-anmälningar.

Som gammal vårdräv kan jag tycka att det borde ses som en fjäder i hatten för en verksamhet att stolt redovisa sina anmälningar och berätta om sin eviga kamp mot varje antydan till brister. Men gemene 85-åring på jakt efter ett boende kanske inte ser det så.

Nå, lagen är inte den bästa försäkringen mot missförhållanden. Den bästa försäkringen är gott ledarskap och erfaren personal med god arbetsmoral. Ett svagt ledarskap, hög personalomsättning och/eller personalbrist som leder till stress och missar - det är där farorna ligger.  

Standarden i välfärden kommer inte att öka som hittills, under åren framöver. Vi kanske rentav måste omförhandla definitionen av "missförhållande". 

En sådan utveckling tänkte man sig nog inte då, för 20 år sedan.

Läs också:

Ju magrare resurser, desto fagrare löften till seniorerna 

 

Tror ni att Sverige är en ovanligt konstruktiv och dygdig spelare nere i Bryssel? Då tror ni fel. Ordentligt fel. Det avslöjar författaren Ylva Nilsson för Patrik Kronqvist i senaste avsnittet av Ledarsnack.