Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Vad gör gratis nätläkare med ungas syn på hälsa?

Ett ämne är mystiskt frånvarande i den politiska debatten: nätläkarna. Men det har sin förklaring. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Om ni inte har uppsökt en nätläkare, har ni kanske ändå stött på reklamen: flashig, amerikanskt renrakad och odrägligt insmickrande. 

Svenskarnas visiter hos nätläkare "exploderar", som Svenska Dagbladet skrev i en granskning i helgen. Under mars och april gjordes 115 000 digitala nätläkarbesök.

Men vad fint, kanske någon tänker: Så praktiskt för folk i glesbygd som har långt till allt. Så bra för äldre som har svårt att ta sig ut och för kroniker med sina knepiga vårdbehov.

Ack, om så vore fallet. Men den typiska nätläkarkunden är en kvinna mellan 18 och 35 år som bor i Stockholm eller möjligen någon annan storstadskommun. Nio av tio patienter har inte  hunnit fylla 50 år än, enligt en rapport från Socialstyrelsen. Småbarn är den största patientgruppen men ungdomar mellan 18 och 19 år är också högeligen begivna på att söka nätläkare. Särskilt tjejerna: 75 procent av 19-åringarna är unga kvinnor. 

Cancervård eller nageltrång?

Hur jättesjuka är då dessa befolkningssegment? Inte jättesjuka. De i särklass vanligaste åkommorna är urinvägsinfektion och förkylning. 

Det är förstås fritt fram för varje människa att vara hälsonojig. Problemet här är att nätläkarna är skattefinansierade och att våra gemensamma vårdresurser är högst begränsade.

Risken är uppenbar att sjukvården dräneras på resurser "när överkvalificerade nätläkare sitter och behandlar nageltrång och getingstick", som allmänläkaren och KI-forskaren Helena Dreber uttrycker saken i SvD. 

En annan konsekvens kan anas i en replik från en 25-årig kvinnlig nätläkarpatient från Stockholm. Hon tror att hennes generation föredrar nätläkare eftersom man inte "accepterar att vänta i långa telefonköer" till en vårdcentral. (SvD)

Hennes generation accepterar inte köer? Bättre kan väl inte de stigande förväntningarnas missnöje illustreras. 

Vårdpopulism till höger och vänster

Förbättrad levnadsstandard leder till stegrade krav på offentliga tjänster, så är det bara. Men politiker kan påverka mentaliteten genom sina beslut. Det faktum att 18- och 19-åringar är så begivna på nätläkarbesök är ingen naturlag; det hänger tveklöst ihop med att de inte behöver betala patientavgifter. De kan alltså leva ut sina nojor och medikalisera sin existens helt gratis. 

Kommer svensk sjukvård verkligen att ha råd med Generation VIP-kund?

Tänk om politiker kunde betänka vilka beteenden de riskerar att förstärka med sin politik. Tänk om de kunde ta sig i kragen och i stället börja bilda opinion för rimliga krav på vården och för personligt ansvarstagande: "Hör ni, slösa inte vårdresurser som allvarligt sjuka människor desperat behöver. PS, ni kan själva bli allvarligt sjuka."

Dessvärre utmärks politiker både till höger och vänster av sjukvårdspopulism. De tävlar om att utfärda vårdgarantier och låtsas att alla köer kan trollas bort. Och de vill ha storstadsmedelklassens röster. Vilket torde förklara varför digital sjukvård inte är en valfråga. 

Digital hälsa kan avlasta vården, men då måste den regleras och prissättas på ett vettigt sätt. Vilket förutsätter vettiga politiker som vågar göra upp med vårdpopulismen. 

Prognos: negativ.

 

Läs också:

Nätläkaren har flyttat in i vårdens Vilda västern