Ann-Charlotte Marteus
Sverige vimlar av chefspersoner som tränger sig före i vaccinationskön. Många hävdar att endast de själva (och ibland deras släktingar) var i närheten när det upptäcktes att det fanns en slatt vaccin kvar. En socialchef i Stockholmstrakten, född på 60-talet, försvarar sig med att han har diabetes och högt blodtryck.
Släng er i väggen, 80-plus-simulanter!
Men självklart har fuskarna fått sparken? Nej, inte vad jag har sett. Den vanliga proceduren tycks vara att deras överordnade uttrycker sin bestörtning. Man tillsätter en ”utredning” som kanske, kanske inte, har inslag av kaffe och dopp. Den krassliga 60-talisten blev ”avstängd” i två veckor. Dubbelt sportlov. Hårda bud.
De blev i princip överfallna av sköterskor med sprutorna i högsta hugg.
De fyra cheferna i Eskilstuna, som lät vaccinera nära och kära, får behålla jobbet. Deras chef i förvaltningen, Johan Lindberg, förkroppsligar det Sobrilmättade svenska kynnet i en intervju med P4 Sörmland: Det här var sååå jobbigt för cheferna, förklarade han sorgset. De blev i princip överfallna av sköterskor med sprutorna i högsta hugg och de enda människor de kunde få tag på, av Eskilstunas 106 859 invånare, var sina egna släktingar. Vilken pärs, ändå!
Dessutom, tillade Lindberg, var riktlinjerna svåra för dem att förstå. Ja, för de är ju så svårtolkade. Riktlinje ett: Sköra äldre och vårdpersonal först! Riktlinje två: Chefer ska inte utnyttja sin position för att få fördelar.
På frågan om detta kan skada förtroendet för kommunen, svarade Lindberg: ”Jo, vi tror att det här skadar förtroendet för oss.”
Ack, tänk om det hade kunnat undvikas, exempelvis genom att ge cheferna sparken...
Men svenska fuskchefer får en klapp på huvudet. Och nu kommer nästa glädjebesked: flera regioner tänker låta dem få dos två inom kort.
Varför ska de som felat belönas? Förklaringen, att den första dosen de fick skulle vara bortslösad annars, är nonsens. Vaccinet är inte utrotningshotat. Problemet är att leveranserna dras med barnsjukdomar, så just nu är det brist.
Vilket gör idén att belöna fuskarna än mer osmaklig. Ställ dem sist i kön, för bövelen.
Beror det på en övertygelse om att fusk och korruption bara sker i andra länder?
Prio nummer ett efter denna skandal borde ha varit att skicka en tydlig signal: Fusk ska inte löna sig. Lita på oss, vi vidtar åtgärder när det upptäcks.
Den signal som skickas i stället, av milt lallande beslutsfattare runtom i Sverige, är att fusk lönar sig kanonbra. Chefer håller sina chefer om ryggen.
Andra länder gör lite annorlunda. Spaniens försvarschef fick lämna sin post efter att ha trängt sig till vaccinering. I Kanada flög en kasinomiljonär med fru till en avlägsen del av landet och försökte få vaccin genom att utge sig för att vara motellpersonal. De blev arresterade.
I Sverige är det silkesvantarna på. Varför? Beror det på en övertygelse om att fusk och korruption bara sker i andra länder? Medan fuffens i Sverige bara handlar om enskilda stackare som råkade snubbla över en snårig riktlinje.
Det är en farligt förvriden självbild, i så fall. Det fuskas ju vilt, på nationella prov och högskoleprov, med bidrag, falska kontrakt och intyg.
Daltandet med cheferna skickar signalen att fusk är bagateller på individnivå. Det är fel. Det är en samhällsröta.