Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Ullenhag borde besöka en riktig problemskola

Se det senaste avsnittet av Ledarsnack.
Partiledarkandidat Erik Ullenhag är ute och turnerar med medtävlarna Nyamko Sabuni och Johan Pehrson. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kandidaterna Erik Ullenhag, Nyamko Sabuni och Johan Pehrson, som tyckte likadant om det mesta i utfrågningen i Stockholm i måndags. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Storvretskolan. Läs det sorgtunga Expressenreportaget av Federico Moreno, själv en gång elev på skolan. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Jan Björklund, Sveriges högste skolchef 2006-2012. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Det finns ett hisnande glapp mellan Liberalernas lyriska skolretorik och verkligheten.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Liberalerna, Sveriges skolparti framför andra, ska välja ny partiledare. Föga förvånande har favorittippade Erik Ullenhag pekat ut skolan som en prioriterad fråga. 

DN Debatt skriver han högstämt att ”kunskap är nyckeln till individens frihet och Sveriges välstånd”. Han vill stärka lärarnas status, förstatliga skolan och göra särskilda insatser i utsatta stadsdelar. Och så vill han att Liberalerna ska börja ”fundera kring hur segregationen skapat en mer ojämlik skola”

Sist men inte minst vill han göra Sverige snällare, ett idealtillstånd som inkluderar ”en skola där alla kan lyckas”.

Glappet mellan högtidsorden, de recyclade Björklundlöftena och den krassa verkligheten är förtvivlat stort. 

Högstadieelever kan inte läsa eller skriva

I helgen hade Expressen ett reportage om Storvretskolan, som ligger i Botkyrkas Storvreten - ett samhälle som häromdagen utnämndes till nytt utsatt område av polisen. Men Storvretskolan blev rikskänd innan dess. Den är så stökig, otrygg och dysfunktionell att den, helt unikt, nu tvångsförvaltas av Skolinspektionen under åtta månader. 

I denna skola finns det högstadieelever, födda i Sverige, som varken kan läsa eller skriva. Det låter ju helt omöjligt, men det finns förklaringar i reportaget: lärare som tror att elever lär sig skriva av sig själva, lärare som inte vill ställa krav eftersom barnen har ”svår bakgrund” och - inte minst - lärarbristen. 

Som så många problemskolor har Storvretskolan svårt att attrahera och behålla erfarna och behöriga lärare. Stor personalomsättning med många vikarier leder i sin tur till brister i kontinuitet, dokumentation och uppföljning. På så vis kan elever gå igenom hela skolan som analfabeter, utan att någon tar tag i saken. 

Åtminstone i områden där föräldrar inte alltid är resursstarka nog att ställa krav när de märker att skolan inte levererar ens på basnivå.

Lärarbristen slår hårdast mot skolor med problem

I dag saknar hälften av lärarna på Storvretskolan lärarutbildning - och det lär bli värre framöver. Om ett decennium beräknas Sverige sakna 80 000 lärare. 

Den prognosen har lett Skolverket till beslutet att börja stödja obehöriga lärare. Det är ett häpnadsväckande besked. Förre utbildningsministern Jan Björklund (L) införde lärarlegitimation och höjde kraven på behörighet. Nu erkänner Skolverket att det ”kan verka” som att myndigheten undergräver skollagens krav på legitimation och behörighet - men ”vi klarar inte av den stora lärarbristen utan de obehöriga lärarna”, skriver generaldirektör Peter Fredriksson på DN Debatt.

Snacka om underbetyg åt svensk skolpolitik. Snacka om glapp mellan politiska luftslott - ”Vi ska bara ha behöriga lärare i Sverige!” - och verklighet. Och det är ju inte som att lärarbristen är en förvånande nyhet. Den har kunnat förutses länge: stora pensionsavgångar, minskande andel av befolkningen i arbetsför ålder och rekordsnabb befolkningsökning - detta är lågstadiematematik. 

Jan Björklund blundade och hittills tycks Erik Ullenhag blunda lika noggrant. Han talar, liksom Björklund, om att stärka lärarnas status - men den lär stärkas ändå när behöriga lärare blir en bristvara som skolorna slåss om. Det akuta problemet är lärarbristen. Den hotar att öka ojämlikheten något enormt.

Det finns inga enkla lösningar. Men en förutsättning för att lösa problemet på bästa möjliga sätt - eller minst dåliga - är ju att man ser det i vitögat och börjar tala om det. 

 

Läs också:

Tänk om lite disciplin förebygger våld i skolan