Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Trots långtidscovid måste sjukfrånvaron hållas nere

Det fanns goda skäl att mildra reglerna i sjukförsäkringen när pandemin slog till. Men så är det inte klokt att fortsätta.
Foto: Colourbox / Colourbox
Magdalena Andersson (S) månar om långtidssjukskrivna med diffusa symptom.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det är fortfarande hälsofarligt att vara sjukskriven en längre tid. De mildrade villkoren i sjukförsäkringen under pandemin får inte skapa ny praxis.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det fanns goda skäl att lätta på reglerna för sjukskrivning då pandemin satte tänderna i oss. När målet var att trycka ner smittan och värna sjukvården var det rimligt att exempelvis mildra kraven på att visa upp läkarintyg – från en vecka till två – och att ta udden av karensdagen.

Det är tillfälliga förändringar, men slutdatumet har flyttats framåt – för tillfället är det den 30 april som gäller. När tar det slut? Inte lätt att säga, förstås, men en återgång till det normala behövs.

Tyvärr kan undantagstillståndet stärka den vänsteropinion som vill ha en gränslöst generös sjukförsäkring – de som låtsas att allt är mycket enkelt: Folk som känner sig sjuka ska lämnas i fred tills de känner sig friska, punkt slut.

Men så enkelt är det inte. Vi lever allt längre och sjukvården blir alltmer fenomenal, men den framgången leder märkligt nog inte till sjunkande sjukfrånvaro. I stället går ohälsotalet upp och ner i yviga svängar: högt på 80-talet och ner i en dalgång på 90-talet, upp igen från 1997 till 2002 och ner till 2010. Och upp igen... Vad kan det bero på?

Sjukfrånvaron skulle minska med tio procent om svenskarna tvingades visa läkarintyg på tredje dagen, som i Finland och Tyskland

Ifau, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har forskat mycket i detta och vänligen sammanfattat sina forskningsrön: Ohälsotalet påverkas av många faktorer, till exempel konjunkturläget, normer kring sjukskrivning och inte minst regelverket, alltså hur mycket en sjukskriven får i plånboken och hur noga hon kontrolleras. 

I ett experiment i Jämtland ökade sjukdagarna med 6,6 procent när en försöksgrupp fick två veckor på sig att skaffa läkarintyg i stället för en (som nu, alltså). 

Forskarna räknade utifrån detta ut att sjukfrånvaron skulle minska med tio procent om svenskarna tvingades visa läkarintyg på tredje dagen, som i Finland och Tyskland (2005).  

Forskning gjorde att Ifau skrev ett skeptiskt remissvar på regeringens förslag att ta bort ”stupstocken”, den bortre parentesen, 2015. Man underströk vikten av ”tydliga kontrollstationer” som sätter fart på alla inblandade – den sjukskrivna, arbetsgivaren, myndigheter – och ökar chansen till en återgång i arbete. 

Dessvärre kan man befara att Socialdemokraterna vill gå mot nästa val som de sjukskrivnas beskyddare.

Men stupstocken försvann och i november 2020 enades Jökengänget om ”en flexiblare rehabiliteringskedja”: Efter 180 dagars sjukdom behöver man inte längre prövas mot hela arbetsmarknaden om man anses kunna gå tillbaka till sitt vanliga jobb så småningom. Sjukskrivningen kan fortsätta. 

Det finns givetvis fördelar med flexibilitet. Om en sjukskriven person har möjlighet att komma tillbaka på riktigt är det kanonbra – men riskerna med otydlighet får inte underskattas. 

Dessvärre kan man befara att Socialdemokraterna vill gå mot nästa val som de sjukskrivnas beskyddare.

”Det här kommer vara särskilt viktigt för dem som har diffusa symptom eller mindre exakta prognoser. Det handlar bland annat om personer som är långtidssjuka i covid”, sade finansminister Magdalena Andersson (S) när den flexiblare 180-dagarsgränsen presenterades. 

Om den synen blir normerande lär det bli tomt i statens kassakista. Tummen upp för långtidssjukskrivningar på grund av ”diffusa symptom” låter som en bön om mystiskt ökande ohälsotal. 

Förhoppningsvis kan vaccinerna sätta en sorts punkt för coronans undantagstillstånd. Men vi måste lämna covidbubblan mentalt också. 

Ingenting har förändrats, det är fortfarande hälsofarligt att vara långtidssjukskriven och hög sjukfrånvaro kostar arbetade timmar och miljarder som behövs på annat håll. 

Regeringen får inte tappa greppet om sjukförsäkringen.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.