Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Tro inte på Centerns rosa integrationsdrömmar

Centerpartiet lovar att göra underverk med integrationen genom att importera modeller från Kanada och Australien. Som om det vore så enkelt. Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: MARY SCHWALM / AP

Annie Lööfs optimistiska syn på integration grundar sig inte på seriös politik. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Numera låter Annie Lööf ofta ödesmättad när hon berör ämnet migration: "Det här är ett värderingsval", säger hon med bister uppsyn.  

2011 var hon mer sorglös. I en intervju i SVT talade hon om hur snabbt Sverige skulle kunna växa; en invandring i storleken 30 miljoner människor var inte alls omöjlig. Det handlade bara om att göra som i Kanada, "där man från första dagen låter en invandrare som kommer få arbeta och komma in och integreras. Då kan man nå de här siffrorna." 

Intervjuande Anna Hedenmo frågade Centerledaren hur det skulle fungera, när "urbefolkningen" bara är nio miljoner. Hur ska det gå med det svenska språket, svensk kultur?

Annie Lööf svarade leende: "Det är ju oerhört viktigt. Vi pratar svenska. De som kommer hit pratar svenska." 

Centern komplicerar inte

Hon fick allt att låta så enkelt. Och Centerpartiet konstrar verkligen inte till det, vad gäller integration och arbetsmarknad: Vi importerar helt enkelt lite olika modeller från Kanada, England och Australien. Och så lite dansk flexicurity på det. Klappat och klart!

Verkligen? Fungerar länder som smartphones? Är det bara att installera en kanadensisk app i den blågula mobilen och förvänta sig samma utfall som i Montreal? 

Nej. Kanada sovrar bland invandrare, man vill ha kapabel arbetskraft. Dessutom talas det två världsspråk i landet, engelska och franska. Ingen behöver lära sig världens konstigaste vikingaspråk av en SFI-lärare som är obehörig eftersom de behöriga har tagit slut.

Det går inte att jämställa kanadensisk arbetskraftsinvandring med svensk flyktinginvandring. 

Centerns idé om ett integrationsår kommer från Kanada och Storbritannien. Tanken är att invandrare själva ska finansiera ett år av intensiv språkundervisning och yrkesintroduktion med lån och bidrag från CSN. Skulden förväntas bli 50 000 per person. 

Detta förutsätter bland annat att nyanlända, varav många har sitt ursprung i muslimska länder, är redo att ta lån mot ränta. Och för den som är lågutbildad måste en dyr investering i utbildning te sig hisnande, hursomhelst. Trots att utbildningsplikt råder i dag, och man får studiestartstöd, är det bara 6,2 procent av dem med förgymnasial utbildning som pluggar under etableringsfasen. 

Centerpartiet vill slå sönder Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen vill Centern slå sönder på stubben, i integrationens namn. Sedan ska arbetssökande få välja mellan privata förmedlare, för så gjorde de i Australien för 20 år sedan. Men enligt forskning är den privata vägen inte mer effektiv än den offentliga, däremot kan den lätt bli dyrare - samt sluta i healinglektioner, som under alliansens famösa etableringslotsdagar. 

Australien har ett världsspråk och en invandring där två tredjedelar är "skilled workers".  Dess integrationspolitik går inte att applicera på Arbetsförmedlingens klienter. 

Självklart är det utmärkt att Sverige ser sig om i världen och söker lära av andra. Men man måste vara varsam med hur man importerar koncept: pröva sig fram, utvärdera noga efter begränsade försök. Man måste inse att allting nytt som planteras kommer att påverkas av redan existerande system, synsätt och traditioner. 

Ska man slå sönder en befintlig institution, även en så bristfällig som Arbetsförmedlingen, måste man ha gott på fötterna. Allt annat är vårdslöshet.

Annie Lööfs och Centerpartiets optimistiska syn på integration grundar sig dessvärre på oseriös politik.

Läs också:

Det är bråttom att förbättra integrationen

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!