Migrationspolitiken, mellan 2004 och 2016, skapades i en anda av varm humanism, hybris och kopiös inkompetens.
Migrationspolitiken, mellan 2004 och 2016, skapades i en anda av varm humanism, hybris och kopiös inkompetens.
Ann-Charlotte Marteus

Svidande uppläxning efter flyktingkrisen

Publicerad

Efter flyktingkrisen 2015 inledde svenska rikspolitiker operation "Det är någon annans fel att det blev så här tokigt".

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Moderaterna drabbades av akut Reinfeldtrelaterad minnesförlust och attackerade regeringen. Stefan Löfven moraliserade i sin tur över övriga EU-länder. De brast i solidaritet. Varför hjälpte de inte Sverige?!

Ett och annat kontinentalt högdjur i Bryssel må ha känt lust att sopa till predikaren från Norden. För det var ju struntprat. Det var ingen annans ansvar att lilla Sverige attraherade en så osannolikt stor andel av migranterna - inte bara under 2015, utan år efter år. 

Utfallet var en helt logisk följd av den migrationspolitik som i omgångar klubbats i Sveriges riksdag, ofta i stor enighet och i en anda av varm humanism, blågul hybris och kopiös inkompetens. 

Det ledde till ett scenario där flyktinginvandringen, från 2004 och fram till flyktingkrisen, låg på tämligen oförändrad nivå i 19 av 24 europeiska OECD-länder. Men i fem länder tiofaldigades migrationen. Bland dem fanns lilla Sverige, långt från flyktingrutternas allfarväg.

Idealism ursäktar inte uselt regeringsarbete

"De struntade i konsekvenserna" - så skulle Riksrevisionens granskning av 26 migrationspolitiska propositioner, mellan 2004 och 2016, ha kunnat heta. 

Lag efter lag stiftades utan att de ansvariga i regeringarna Persson och - framför allt - Reinfeldt brydde sig om att analysera vilka konsekvenserna skulle bli. 

Men, tänker ni, det finns ju många partier som tycker att migration är ett moraliskt imperativ. Gustav Fridolin (MP) har sagt att migration "inte är en budgetfråga"; det får kosta vad det kostar. Annie Lööf (C) brukar säga man ska sätta människan framför systemen, vilket egentligen är samma sak. Fredrik Reinfeldt (M) tyckte att invandringens omfång var oproblematisk så länge det fanns obebyggda skogar och fält.

Har man den inställningen i en regering, kan man väl med gott samvete driva igenom ogenomtänkta lagförslag? 

Nej, faktiskt inte. Vanliga samhällsdebattörer kan döma ut alla försök att analysera konsekvenser av migration som "alarmism" eller "rasism". Sveriges regering har inte den lyxen. 

Regeringen har krav på sig, från bland annat grundlag och riksdag, att bereda sina ärenden väl. Det ska utredas, lagrådskonsulteras och remissrundas. 

Kravet på konsekvensanalys finns kodifierat i bland annat Kommittéförordningen. Enligt den ska analyser göras av hur lagförslag påverkar finanserna i stat, kommuner och landsting liksom sysselsättning, offentlig service, brottslighet, jämställdhet och integration.

Och även om en regering bestämmer sig för att migrationspolitiken inte får vara en resursfråga, så blir det ju konsekvenser av omfattande invandring. Om konsekvenserna kan analyseras i tid, får exempelvis kommuner och landsting möjlighet att förbereda sig för de utmaningar som väntar. 

Så har det inte fungerat. Alls.

Regering och riksdag tog en springnota

Sveriges regering har valt att blunda för konsekvenserna av sina handlingar. Den enkla frågan: "Hur kommer denna nya lag, på kort och lång sikt, att påverka antalet asylsökande och anhöriga?" har inte ställts på allvar. Och görs inga sådana uppskattningar är det självfallet omöjligt att förutse följderna för finanser, skola-vård-omsorg, rättsväsen, integration - vad ni vill. 

I de fall då regeringen har tagit upp effekter av migrationspolitiska lagförslag i sina propositioner "anges det oftast att påverkan på migrationen saknas eller endast är marginell", skriver Riksrevisionen. 

 

Remissinstanser har under årens lopp varnat regeringen: detta lagförslag saknar beräkningsgrund, det här saknar analys, kostnaderna är underfinansierade, de här fyra nya lagarna tillsammans kan ge oavsedda effekter vad gäller antalet ensamkommande,.. 

Sveriges kommuner och landsting, SKL, är en av dessa instanser. SKL, som i sin senaste ekonomirapport konstaterar att "det går inte ihop". Resurserna till välfärden kommer inte att räcka till framöver, är budskapet. 

Men som förre finansministern Kjell-Olof Feldt (S) påtalar på Expressens debattsida, nu försöker regering och riksdag ta en politisk springnota. 

De struntade i att utreda migrationens konsekvenser för kommuner, landsting och  integration. Men 2017 lyder det stränga, moraliskt uppfordrande mantrat från Stockholm: "Kommunerna måste ta sitt ansvar!"

När ska Sveriges regering och riksdag ta sitt ansvar?

 

Läs också:

Nationalstaten som vi glömde

 

 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag