Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Sossarnas familjevecka är politiskt kvacksalveri

Å nej då, ledighetsreformen ”familjevecka” är inte alls något valfläsk, bedyrade Stefan Löfven, diskret kisande i den kompakta bacondimman under valspurten 2018.
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: Shutterstock / Shutterstock

Socialdemokraterna låter påskina att ledighetsreformen ”familjevecka” är en listig arbetslinje. Tro't den som vill.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Neeej då, sa Stefan Löfven strax före valet 2018, det här är inte alls något valfläsk.

Det handlade om ”familjeveckan”, S-vallöftet som lanserades i valrörelsens elfte timme. Arbetande föräldrar skulle få fem lediga, betalda dagar att använda exempelvis för skolans studiedagar och utvecklingssamtal. 

Reformen skulle leda till oändligt mycket gott, trumpetade den röda valmaskinen.

Numera kallas förslaget, som har varit ute på remiss, för ”påbörjad familjevecka”. Dagarna är bara tre ännu, nämligen, på grund av att verkligheten la sig i. 

Det leder i själva verket till att färre går till jobbet varje given dag.

Men S fortsätter att presentera reformen som en patenterad mirakelmixtur. Dessa strödagar påstås leda till bättre uppväxtvillkor för barnen och ökad jämställdhet, det kommer att blir lättare att kombinera arbetsliv med familjeliv och gör det enklare att inträda på arbetsmarknaden. Dessutom kommer reformen att leda till minskat deltidsarbetande, hävdas det i departementsskrivelsen

(Föräldrar som kan flexa av hjärtans lust får också ledigt. Så kallad Netflixvecka?)

Nu har en del remissvar inkommit och regeringens glädjekalkyl ifrågasätts. Sveriges kommuner och regioner, SKR, köper inte att mer ledighet leder till mer jobbande. Det leder i själva verket till att färre går till jobbet varje given dag. Så klart. Ett mardrömsscenario för kommuner och regioner, som ansvarar för välfärden. Det är tufft nog ändå att hitta tillräckligt med folk i dag, när den arbetande andelen av befolkningen minskar medan pensionärs- och barnkullar växer. 

Välfärden behöver varenda arbetad timme den kan få. 

SKR påpekar också att kvinnor förväntas ta ut fler dagar än män, och att deras frånvaro redan större på grund av deltidsarbete, föräldraledighet, vabbande och sjukfrånvaro. Och vilka jobbar i välfärdssektorn? Kvinnor. 8 av 10 är kvinnor.

Det är verkligen fascinerande att de partier som allra mest säger sig värna välfärden, S och Vänsterpartiet, är så pigga på att hålla välfärdsarbetarna hemma. (V vill ju ha sex timmars arbetsdag). 

När Stefan Löfven lovar ”mer resurser till välfärden”, tänker han sig då att sedlar ska göra lärares och sjuksköterskors jobb? 

Lycka till med att hitta dessa medarbetare i arbetskraftsbristens tid.

Försäkringskassan är inte heller imponerad. Myndigheten tror ingalunda att familjeveckan gör att deltidsarbetare går upp till heltid. Och det ter sig ju ganska självklart. Människor går väl inte ner i arbetstid av skäl som faller om de får några lediga dagar per år för att gå på utvecklingssamtal.

Och det är sannerligen bakvänt att människor måste få mer ledigt från jobbet (familjevecka) för att ha tid att ta ledigt från jobbet (utvecklingssamtal). Fimpa utvecklingssamtalen i stället.

Försäkringskassan, som ska handlägga familjeveckan, har också lite ”bakom kulisserna”-synpunkter i sitt remissvar: Det kommer att ta mellan 14 och 16 månader att sätta upp ett effektivt IT-system för den nya förmånen, samt rekrytera handläggare. 200 nya ”årsarbetskrafter” behövs för att sköta handläggning och administration. 

Regeringen vill att familjeveckan ska se dagens ljus den 1 april 2022. Det blir tufft, menar FK. Då måste man snarare anställa 500, eftersom det blir mer manuellt arbete. 

Lycka till med att hitta dessa medarbetare i arbetskraftsbristens tid. Men regeringen vill nog skynda på ändå. Den 11 september 2022 är det ju val igen.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.