Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ann-Charlotte Marteus

Snälla politiker, förstör inte skolan en gång till

Nytta & nöje. Svenska 11-åringars läsförmåga har förbättrats avsevärt. Nu gäller det att hålla i. Foto: / AP PRESSENS BILD

Klackarna i taket, svenska skolbarn läser bättre. Och på med arbetskängorna: mycket slit återstår. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Minnens I skräck-chock-katastrofdagen? Minnens I PISA-krisen 2013? 

För fyra år sedan visade den internationella kunskapsmätningen att det gick käpprätt åt skogen för svensk skola. I nyhetsinslag efter nyhetsinslag stod utbildningsminister Jan Björklund (FP) upptryckt mot någon vägg med anklagande mikrofoner upptryckta mot näshåren. Han var blek. Journalisterna var bleka. Skolverkets generaldirektör, Anna Ekström, sa att de hade gråtit på verket när resultaten kom. 

Det var en bra dag. 

Den akuta krisinsikt som väcktes då, och den mobilisering som följde, är säkert ett skäl till att kunskapsraset för tillfället har stoppats. Att det är så antydde två internationella mätningar i fjol. Samma sak visar tisdagens nya studie.

PIRLS har sedan 2001 mätt fjärdeklassares läsförståelse i ett stort antal länder. Nu vänder det äntligen uppåt för Sverige, efter en femton år lång utförslöpa.

År 2001 var vi världsbäst. Det är vi inte längre. Men utvecklingen går åt rätt håll och det ska vi glädjas åt en stund. 

Jämlikheten haltar och pojkarna sladdar

Orosmoln saknas emellertid inte. Jämlikheten haltar: föräldrars resurser avspeglar sig i läsförmågan. De numera förväntade skillnaderna mellan flickor och pojkar syns tyvärr också. 

Och detta redan i årskurs fyra. 

Förändrade svenska attityder till läsning bekymrar också. Både elever och deras föräldrar läser mindre och är mindre roade av läsning än i tidigare mätningar. Böcker har bytts mot kortare texter på nätet. 

Det hotar i längden den komplexa läsförståelse som är grunden för annat lärande. 

Aldrig har det varit viktigare att läsandet upprätthålls i skolan. Och förskolan kan spela en viktig roll genom att förbereda barnen och jämna ut skillnader. 

Enligt hjärnforskaren Martin Ingvar ligger pojkar ungefär ett halvår efter flickor i mognad vid skolstarten. De har därmed sämre läsförmåga - och det lilla underläget kan leda till onda cirklar som präglar hela deras skolgång, enligt Ingvar. 

Men skolan och lärarna kan inte göra allt. Det var en av lärdomarna i den Sverigeanalys som OECD gjorde i samband med PISA-raset. Till skillnad från i framgångsrika skolsystem förstod inte svenska elever vitsen med egen ansträngning. Och deras föräldrar var destruktiva kravmaskiner - krävande gentemot skolan, inte gentemot de egna barnen. 

Eleverna måste träna på läsning

Sådana attityder kan vara på väg bort. På tisdagen underströk Skolverkets generaldirektör, Peter Fredriksson, att skolan inte kan ta hela ansvaret för läsutvecklingen. 

Det krävs hård träning om man ska bli duktig, sa Fredriksson. Man blir ingen Zlatan om man inte anstränger sig.

Han lyfte också fram föräldrarnas ansvar och citerade Einstein: "Om du vill att ditt barn ska bli intelligent, läs för det. Om du vill att det ska bli intelligentare, läs mer."

Det svenska utbildningssystemets kvalitet är i väsentlig grad beroende av politikers intelligens. Jan Björklunds förändrade läroplaner tycks ha burit god frukt, men i regel är de folkvalda bättre på att förstöra än att förbättra skolan. Nu är digitalisering ordet för dagen och politikerna forsar fram utan försiktighet, i vanlig ordning: Den svenska skolan ska bli världsbäst på digitalisering! 

Den sortens storhetsvansinne banade väg för PISA-krisen 2013. Och 2017 är svenska 11-åringar inte ens bäst i Norden på att läsa.

Gör inte bort er nu igen, där borta på Helgeandsholmen. 

 

Läs också:

Skolan behöver en haverikommission

 

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!